Får/GET

MV/CAE-programmet för får/get

Programmet har som mål att förhindra spridning av sjukdomarna samt att bekämpa dem så att MV/CAE på sikt kan utrotas i Sverige. Ett viktigt delmål har varit att skapa en MV- och CAE-fri livdjurshandel.

MV/CAE-programmet för får/get

Maedi-Visna (MV) hos får och Caprin Artrit Encefalit (CAE) hos get är kroniska, dödliga sjukdomar som orsakas av virus. MV och CAE är smittsamma men symtomen uppkommer mycket långsamt. När symtom på MV och CAE väl blir märkbara är därför ofta en stor del av besättningen smittad.

Sjukdomarna går inte att bota och djuren kan inte bilda verksam immunitet mot dem. Genom blodprovstagning är det däremot möjligt att påvisa MV/CAE i ett tidigare skede av sjukdomen, innan symtom har utvecklats.

Kontrollprogrammet startade 1993 för MV och några år senare inkluderades även CAE.

Programmet har som mål att förhindra spridning av sjukdomarna samt att bekämpa dem så att MV/CAE på sikt kan utrotas i Sverige. Ett viktigt delmål har varit att skapa en MV- och CAE-fri livdjurshandel.

Anslutning

Du ansluter din besättning till kontrollprogrammet genom att fylla i Ansökningshandlingarna.

Regler

Samtliga regler för anslutna besättningar finns i Plan & riktlinjer för organiserad frivillig övervakning avseende Maedi Visna (MV) hos får och Caprin Artrit Encephalit (CAE) hos get.

I dokumentet Råd & Regler för Maedi-Visna/CAE-programmet finns en lättbegriplig sammanfattning av de viktigaste reglerna som anslutna besättningar ska följa.

Frågor o svar

Klick här för att se alla frågorna!

Vilka symtom ses vid MV/CAE?


Inkubationstiden är lång och kliniska symtom ses sällan på får under tre till fyra års ålder.  MV/CAE är sjukdomar med ett långsamt förlopp som kan förekomma dolda i besättningen under lång tid och först efter flera år orsaka kliniska effekter.

Sjukdomarna kan ge flera olika symtom beroende på vilket organ som angrips.

Hos får angrips ofta lungorna vilket yttrar sig i första hand som andnöd (framförallt vid ansträngning). Maedi betyder möda vilket beskriver andnöden. Kronisk avmagring till följd av en inflammation i hjärnan är ett annat klassiskt symtom hos får. Visna betyder tyna bort, skrumpna ihop, vilket beskriver denna typiska avmagring.  Juverinflammation och ledinflammation är andra symptom som kan ses vid MV-infektion hos får.

Hos vuxna getter är ledinflammationer ett vanligt symptom, medan killingar och yngre getter i första hand drabbas av neurologiska störningar pga inflammation i hjärnan. CAE är en förkortning av Caprin Artrit Encefalit vilket översatt betyder ledinflammation och hjärninflammation hos get. Getter kan liksom får utveckla juverinflammation, lunginflammation och avmagring till följs av sjukdomen.

Hur smittar MV/CAE?


Maedi Visna (MV) och Caprin Artrit Encephalit (CAE) är mycket närbesläktade virussjukdomar som drabbar får och get. Både får och get kan infekteras av båda virustyperna och infektion hos ena djurslaget kan vara en smittkälla för det andra djurslaget.

Det går inte att skilja MV och CAE åt med den vanliga testmetodiken på blodprov (serologi).

Viruset sprids via råmjölk, mjölk, blod, saliv och luftvägssekret/noskontakt.

Spridning från tacka/get till lamm/killing sker både via råmjölk, mjölk och direktkontakt. Denna spridningsväg är vanligast.

Smittspridning via noskontakt är mindre effektiv och tar vanligen längre tid än via mjölksmitta. Virus kan också spridas indirekt via kläder och redskap.

Det vanligaste sättet som MV/CAE sprids mellan besättningar är utbyte av livdjur.

Varför är det viktigt att vara med i MV/CAE-programmet?


Påvisande av infektionen i ett tidigt skede är viktigt för att kunna bekämpa sjukdomarna och därmed förebygga smittspridning inom och mellan besättningar.

MV/CAE är obotliga och tillgång till vaccin saknas.

Sjukdomarna kontrolleras och bekämpas med hjälp av kontrollprogrammet. Anslutning och friförklaring genererar också en säker livdjurshandel mellan anslutna besättningar.

Vad kostar det att vara med i MV/CAE-programmet?


För att delta i kontrollprogrammet betalar anslutna besättningar en årlig avgift från och med januari 2020 på 350 kr.

Anslutna besättningar betalar även en avgift i samband med provtagningen baserat på antalet prover som tas (se tabell) samt ersättning till veterinären/provtagaren.

Antal prov (st) Kostnad
1-10 400 kr
11-20 600 kr
21-40 800 kr
41-70 1 200 kr
71-100 1 600 kr
101> 1 600 kr + 600 kr per 50 provtagna djur

Moms tillkommer på samtliga avgifter.

Hur vet jag när jag ska skicka in ny djurägarförsäkran och/eller ta nya prover?


När besättningens status börjar gå ut skickar Gård & Djurhälsan ut en avisering om att en ny Djurägarförsäkran ska fyllas i. Vi skickar aviseringen via mail och du förnyar djurägarförsäkran i första hand via Mina sidor. Om besättningen ska ta prov skickar Gård & Djurhälsan ut material och intyg för provtagning till djurägaren först när djurägarförsäkran är inskickad. Djurägaren måste själv ansvara för att djurägarförsäkran sänds in i så god tid att provtagning hinner ske innan besättningens status går ut.

Hur förbereder jag för provtagning i min besättning?


Boka tid med din lokala veterinär i god tid!

  • Djuren måste vara identitetsmärkta enligt Jordbruksverkets föreskrifter.
  • Djuren bör vara nyklippta eller som minst klippta på halsens båda sidor för att underlätta provtagning. (Bild nedan)
  • Prov ska inte tas på tackor och getter under perioden 1 månad före till 1 månad efter lamning/killning

Hantering vid provtagningstillfället

  • Du ska ha samtliga får/getter som ska provtas samlade i fålla eller stall när veterinären anländer för provtagning.
  • Djuren som ska provtas ska kunna fixeras på ett säkert sätt för både djur, djurhållare samt veterinär.
  • Det ska finnas tillräcklig handräckningshjälp, så att provtagningen kan löpa smidigt utan onödiga dröjsmål. Detta innebär en person som håller djuren i samband med provtagningen, en eller flera person/-er som slussar ut/in djuren samt en protokollförare.
  • Det ska finnas god belysning i utrymmet där djuren ska provtas.
  • Det ska finnas tillgång till kallt och varmt vatten, tvål och torkmöjlighet för handtvätt och handdesinfektion, samt möjlighet för rengöring och desinfektion av stövlar.

 

Vilka djur ska provtas?


  • Grundregeln är att prov ska tas på alla får/getter över 12 månaders ålder.
  • I besättningar med M3/C3-status eller M3ä/C3ä-status ska får/getter över 24 månaders ålder provtas. MEN om dessa är färre än fem ska alla får/getter över 12 månaders ålder provtas.

Vad gör jag med alla dokument jag fått tillsammans med provtagningsmaterialet?


  • Följesedeln med streckkoden ska följa med proverna till SVA.

 

  • I Provtagningsjournalen antecknas provtagarens (veterinärens) uppgifter, datum för provtagning och de provtagna djurens identiteter.

 

  • Veterinärintyget fylls i av veterinären i samband med provtagningen.

 

  • Provtagningsjournalen och Veterinärintyget skickas elektroniskt till Gård & Djurhälsan. Det lättaste är att fota av dem med mobilen och mejla in dem till mv@gardochdjurhalsan.se.

 

  • Originalen av Provtagningsjournal och Veterinärintyg sparas hos djurägaren.

Hur ska rören vara märkta?


Rören ska märkas med bokstav för djurslag (F=Får eller G=Get) och löpnummer. (Rören ska alltså inte märkas med djurens ID-nummer. ID-nummer noters på Provtagningsjournalen.)

Skylt

För er som har fått MV Fri/CAE Fri status på intyget finns möjligheten att beställa en skylt att sätta upp på gården.
Beställ här!

Kontakt

Har du frågor ang. programmet kontakta oss via telefon eller mail.

Telefon

Alla vardagar kl. 09.00-12.00

0771-21 65 00

Mail

mv@gardochdjurhalsan.se