Nationellt ansvar

Avslutade projekt Nöt

Defined daily dose (DDDvet) – ett nytt koncept för att beräkna antibiotikaanvändningen inom svensk nötköttsproduktion

När detta projekt startade 2021 saknades möjlighet att jämföra antibiotikaförbrukningen mellan olika djurslag och mellan olika produktionsinriktningar i Sverige. Sedan 2023 fördelas rapporteringen av antibiotikaförbrukningen till Jordbruksverket mellan djurslagen, och för nöt mellan produktionsinriktningarna mjölkproduktion, köttproduktion med moderdjur samt köttproduktion utan moderdjur. Dock kan man inte skilja mellan olika typer av köttproduktion utan moderdjur, såsom ungnötsbesättningar som köper mjölkdrickande kalvar, avvanda mjölkraskalvar eller köttraskalvar.

I och med EU:s nya djurhälsolag (AHL) tog europeiska läkemedelsverket (EMA) fram nya standardiserade värden för antibiotikaförbrukning; defined daily dose animal (DDDvet) och defined course dose animal (DCDvet). Syftet med detta projekt var att skapa en svensk modell för beräkning av antibiotikaförbrukning på gård inom den svenska nötköttsbranschen, baserat på EU’s nya standardiserade enheter för antibiotikaanvändning; Defined Daily Dose animal (DDDvet) och Defined Course Dose animal (DCDvet).

Projektet genomfördes under 2021–2023 och kompletta behandlingsjournaler för 2021 samlades in tillsammans med data från centrala nötkreatursregistret (CDB) för 1/7–2021 från dikobesättningar, ungnötsbesättningar med mjölkdrickande kalv samt ungnötsbesättningar med avvanda kalvar. Totalt medverkade 15 besättningar. Vikter för köttras och mjölkras togs fram för ålderskategorierna <6 månader, 6–12 månader, 12–24 månader och >24 månader baserat på genomsnittligt kvalitetsutfall för nötkreatur slaktade under 2021 och kött avel produktion (KAP). En modell för att beräkna DDDvet/djur/år resp. DCDvet/djur/år togs fram och utifrån de uppgifter som samlats in hos medverkande besättningar beräknades DDDvet/djur/år och DCDvet/djur/år för de medverkande besättningarna. De deltagande besättningarna hade i snitt 243 djur den 1/7 2021, en dödlighet på 3,1%, 0,3129 DDDvet/djur/år och 0,081 DCDvet/djur/år. Dikobesättningar hade lägst förbrukning, följda av besättningar med avvanda kalvar och högst förbrukning hade besättningar med mjölkdrickande kalvar. Detta resultat var förväntat och speglar Gård & Djurhälsans tidigare nyckeltal.

Resultatet av projektet är en framtagen modell för att beräkna DDDvet/djur/år resp. DCDvet/djur/år på besättningsnivå under svenska förhållanden. Utprovningen av modellen på svenska nötköttsgårdar visar att DDDvet/djur/år inte är ett lämpligt mått för beräkning av antibiotikaförbrukning på gårdsnivå i Sverige. DCDvet/djur/år är, däremot, ett lämpligare mått för beräkning av antibiotikaförbrukning på gårdsnivå. Detta eftersom det approximerar antalet antibiotikabehandlingar i besättningen i förhållande till besättningsvikten. På gårdsnivå är det svårt att använda både DDDvet/djur/år och DCDvet/djur/år för att jämföra sig internationellt. Detta då vilka antibiotikum som inkluderas, samt hur man beräknar antalet djur i besättningen och vikten varierar mellan länder. Att använda EMA:s fastställda värden för DDDvet och DCDvet för bensylpenicillin i en svensk modell leder dessutom till ett högre resultat än om värdena varit baserade på en svensk dosering. Eftersom besättningsvikten varierar mellan olika inriktningar, framför allt då dikobesättningar har fler fullvuxna djur som ökar besättningsvikten, är det också svårt att jämföra olika inriktningar inom den svenska nötkötts- och mjölkproduktionen med varandra.

Slutrapporten i sin helhet finns längst ner på sidan.

Projektet finansierades av Branschutvecklingspengar 2021.

Vid frågor kontakta

Erika Geijer
Djurhälsoveterinär Nöt

Tel: 0511-151 55
Mobil: 070-295 04 48
Mail: erika.geijer@gardochdjurhalsan.se