Vad är E. coli och stec?
De flesta E. coli-bakterier är harmlösa, vanliga tarmbakterier hos människor och djur. Stec är en variant av E. coli-bakterier som kan finnas i tarmen hos idisslare som kor, får och getter och kallas stec.
Skillnaden mellan stec och ehec
Stec ger inga symptom hos djuren men bildar gifter som kan göra människor sjuka och i vissa fall leda till allvarliga symptom. Stec-bakterier som orsakar sjukdom hos människa kallas ehec (enterohemorragisk E.coli).
Hur smittan utreds vid misstanke
När en smittskyddsläkare misstänker att ehecsmitta hos människa kommer från en djurgård kontaktar smittskyddsläkaren länsveterinären. Länsveterinären kontaktar djurhållaren och informerar om åtgärder för att minska smittrisker samt meddelar Jordbruksverket.
När blir provtagning obligatorisk?
Om det finns en stor risk för fler människor smittas sker en obligatorisk provtagning på gården. Om det inte är en stor risk för att fler människor smittas erbjuds provtagning men djurhållaren har då möjlighet att avstå provtagning av besättningen.
Varför provsvar inte alltid ger hela bilden
Bakterien finns inte alltid i gödseln. Det betyder att ehec/stec kan finnas även om ehec/stec inte påvisats vid en provtagning. Oavsett provsvar kan djurhållaren därför välja att få rådgivning.
Rådgivning och gårdsbesök
Djurhållaren får upp till två gårdsbesök med gårdsanpassad rådgivning för att minska risken för smitta till människor samt råd om hur man kan arbeta för att smittan ska försvinna från besättningen. På många gårdar försvinner infektionen efter en tid.
Viktiga åtgärder för att minska smittspridning
Viktiga faktorer för att självläkningen ska gå så fort som möjligt är god hygien (rent och torrt) samt genomtänkta djurflöden, (sammanhållna grupper av kalvar och ungdjur) samt undvika gödsel på foderbord.
Informationsfilm: Klipp dina djur – för din skull, för djurets skull och för livsmedelssäkerhet
Gård & Djurhälsan har under lång tid tagit ett samlat ansvar inom näringen i vtec-frågor. Under de senaste åren har vi arbeta med frågorna på flera plan. Viktiga fokusområden har bl.a. varit hantering av gårdar med koppling till humanfall, kunskapsuppbyggande aktiviteter, informationsspridning samt samverkan inom näringen och med myndigheter på djur- och humansidan.
Projektet är flerårigt utan fastställt slutdatum och finansieras via anslagsmedel från Jordbruksverket.
Kontaktperson
![]() |
Katinca Fungbrant
Djurhälsoveterinär Nöt Mobil: 076-784 49 10 |