Artikel

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus från får med fotröta

Populärvetenskaplig redovisning

Syfte med studien

Fotröta hos får är en infektionssjukdom som orsakar både lidande för djuren och ekonomiska förluster. De första symtomen är hudförändringar i klövspalten men rötan kan i allvarliga fall sprida sig under sulhornet som helt kan lossna. Skadorna är ofta smärtsamma och leder då till att djuren blir halta. Sjukdomen orsakas främst av bakterien Dichelobacter nodosus som är svårodlad och bara växer i frånvaro av syre varför det endast finns ett fåtal studier gjorda om dess antibiotikakänslighet. I Sverige är fotröta hos får en anmälningspliktig sjukdom och Svenska Djurhälsovården driver ett frivilligt kontrollprogram. I kontrollprogrammet används framförallt fotbad med zinksulfat och flytt av djur till smittfria ytor men i besättningar med allvarlig fotröta kan fotbaden kombineras med antibiotika i injektionsform, vanligen tetracyklin. I dagsläget finns ingen metod för antibiotikaresistensbestämning av Dichelobacter nodosus i Sverige och vi känner följaktligen inte till resistensläget i landet.

Resultat

Totalt testades 43 isolat av Dichelobacter nodosus varav 39 kom från besättningar med symtom på fotröta. Alla isolat utom ett var känsliga för fyra testade antibiotika (penicillin, erytromycin, tetracyklin och enrofloxacin). Detta isolat hade sänkt känslighet för erytromycin och tetracyklin.

Metod

Flera metoder testades men endast en, agardilution, visade sig fungera på grund av bakteriens egenskaper. Denna metod innebär att antibiotika blandas i tvåstegsspädningar i varm flytande agar innan plattorna gjuts och att sedan en uppslamning av bakterierna sätts som små droppar på agarplattorna. Efter odling i värmeskåp läses plattorna av för växt eller ej och den lägsta hämmande koncentrationen av ett visst antibiotikum kan bestämmas.

Slutsats och råd till näringen eller vidare behov av studier

Alla isolat av Dichelobacter nodosus utom ett var känsliga för de antibiotika som testades. Resultaten kan användas för att välja lämpligt antibiotikum vid behandling av fotröta. Ett syfte med studien var att undersöka om penicillin skulle kunna vara ett alternativ för behandling av fotröta. Penicillin är ett antibiotikum med så kallat smalt spektrum vilket är ett bättre val ur ett antibiotikaresistensperspektiv än tetracyklin, som är ett bredspektrumantibiotikum. Ett bredare antibiotikum påverkar fler sorters bakterier än ett med smalt spektrum och ökar också risken för resistensutveckling. Resultaten för penicillin i den här studien tyder på att bakterien skulle vara behandlingsbar. Men förutom känslighetstester behövs kliniska studier för att visa om penicillin är effektivt mot fotröta.