Under de senaste åren har det i Sverige legat stort fokus på att öka produktiviteten på våra gårdar mätt i ”antal producerade smågrisar per sugga och år”. Att fler smågrisar föds och avvänjs kan vara positivt men samtidigt ställer det högre krav på suggan både under dräktighet och digivning. Som djurhållare gäller det att lyckas ge suggan förutsättningar för att inte riskera att hon slås ut i förtid.
Antalet producerade grisar per sugga och år avser hur många smågrisar som produceras till försäljning vid omkring 30 kg. Det är det nuvarande produktionsmåttet som används vid jämförelse mellan gårdar för att mäta deras effektivitet på nationell nivå. Detta mått säger dock ingenting om hur länge suggorna finns kvar i produktion (suggornas hållbarhet). För att få en hållbar grisproduktion gäller att suggorna ska klara av att hållas i produktion under lång tid. De producerade smågrisarna måste också vara av god kvalitet så att de håller sig friska och överlever ända fram till slakt. Som komplement till måttet antalet producerade smågrisar per sugga och år har fyra nya produktionsmått bearbetats fram för att bidra till en hållbarare grisproduktion:
- Besättningsstruktur
- Utslagning av suggor innan 4:e grisning
- Ålder dagar vid första betäckning och spridning i ålder (dagar) vid första betäckning
- Livstidsproduktion, antalet avvanda smågrisar vid suggans utgång och kullnummer vid utgång
Referensvärden för varje produktionsmått har beräknats utifrån statistiskt bearbetat material hämtat ur produktionsuppföljningsprogrammet WinPig, uppdelat i tre olika dataset (WPD1, WPD2 och WPD3). Resultaten har jämförts med resultat från tre smågrisproducerande besättningar (referensbesättningar) med goda produktionsresultat enligt WinPig. Management är en nyckelfaktor för en god produktion, därför utfördes kvalitativa intervjuer på de tre referensbesättningarna i ett försök att kartlägga goda rutiner kopplat till de fyra produktionsmåtten.
Besättningsstruktur
Besättningsstrukturen visar besättningens genomsnittliga antal årssuggor på varje kullnummer under en period. En planerad besättningsstruktur är viktig för att suggpopulationen ska innehålla både yngre och äldre djur. Besättningsimmuniteten och därmed smågrisarnas hälsa påverkas av fördelningen av kullnummer i besättningen. Råmjölkens antikroppar är livsavgörande för den nyfödda grisen och suggornas immunförsvar byggs successivt upp med antal grisningar och tid i besättningen. I Tabell 1 redovisas en besättningsstruktur som baseras på genomsnittligt antal suggor på varje kullnummer under 2019 i WinPig dataset 1 (WPD1) tillsammans med besättningsstrukturen hos de tre referensbesättningarna. Besättningsstrukturen i en konventionell smågrisbesättning föreslås ligga inom ett intervall i Tabell 1 utifrån resultaten i denna studie.
Tabell 1. Fördelningen av genomsnittligt antal suggor på varje kullnummer angivet i procent av antal årssuggor i 48 besättningar och 32 178 suggor under 2019 i WPD1 samt referensbesättning A, B och C
| Kullnummer | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
| WinPig 2019 | 24 | 21 | 18 | 14 | 10 | 7 | 4 | 2 |
| Besättning A | 24 | 20 | 18 | 15 | 9 | 6 | 4 | 2 |
| Besättning B | 22 | 20 | 16 | 13 | 11 | 7 | 3 | 3 |
| Besättning C | 24 | 22 | 19 | 16 | 11 | 6 | 2 |
Utslagning innan 4:e grisning
Utgångsrapporteringen i WinPig sker då suggor skickas till slakt, avlivas på gård eller registreras som självdöda. Ekonomiska beräkningar visar att suggor som stannar längre i produktion har en ekonomisk fördel. En sambandsanalys mellan antalet livstidsavvanda, antalet avvanda grisar vid utgång, och utslagning innan fjärde grisningen visade en stark negativ korrelation. En besättning med en hög utslagning innan fjärde grisningen kommer att få färre livstidsavvanda smågrisar. Vid analys av WPD1 rekommenderas totala utslagningen (slaktade, avlivade och döda) innan 4:e grisningen att ligga under 39,3 % och döda/avlivade att ligga under 8,2 % vilket motsvarade den första kvartilen i WPD1 för måttet utslagning innan 4:e grisning och avlivade/döda innan 4:e grisningen.
Ålder dagar vid första betäckning och spridning i ålder (dagar)
Ingrisningsålder har identifierats som en av det viktigaste faktorerna för suggans hållbarhet, och rekommenderas infalla runt 1 års ålder. Vidare sågs en minskad spridning i ingrisningsålder resultera i minskad utslagning av unga djur (Gård & Djurhälsan, 2018). I denna studien analyserades ålder vid första betäckning som har ett starkt samband med ingrisningsålder. En låg spridning för ålder vid första betäckning är således positiv för att undvika tidig utslagning. Den genomsnittliga standardavvikelsen var 18,5 dagar vilket motsvarar en brunstcykel (18 – 24 dagar). Samband mellan ingrisningsålder och livstidsproduktion (Livstidsavvanda, Avvanda kullar vid utgång, Produktiva dagar) analyserades för suggor utslagna 2019 i WPD3. Ingrisningsålder delades upp i sex klasser där klass 1 var <340 dagar och klass 6 var ≥400 dagar. En signifikant skillnad sågs mellan klass 6 och övriga klasser med färre livstidsavvanda, färre avvanda kullar och mindre produktiva dagar vilket är i linje med Gård & Djurhälsan (2018) som identifierade ingrisningsålder som en viktig faktor för suggans hållbarhet.
Livstidsproduktion, antal avvanda smågrisar vid utgång och kullnummer vid utgång
Det genomsnittliga antalet livstidsavvanda för suggor utslagna 2019 i WinPig var 45,0 avvanda smågrisar vid utgång och antal avvanda kullar vid utgång var 3,8. Vidare beräknades tredje kvartilen för antalet livstidsavvanda till 67 avvanda smågrisar vid utgång. Referensbesättningarna producerade fler smågrisar vid utgång och hade ett högre antal avvanda kullar vid utgång än det genomsnittliga antalet i WinPig. Det överensstämmer med korrelationsanalysen som visade att en sugga som slås ut med lågt kullnummer inte kan få ett högt antal livstidsavvanda.
