Detta projekt syftade till att beräkna och beskriva hållbarheten hos svenska suggor. Beräkningarna omfattade nyckeltal för besättningsstruktur, ålder vid första betäckning och grisning, livstidsproduktion samt utslagning. Dessa nyckeltal valdes ut som relevanta i beskrivningen av suggors hållbarhet i ett tidigare projekt av Gård & Djurhälsan 2020. I rapporten presenteras analyser för år 2023 och jämförs med motsvarande data från 2019. Utöver detta beskrivs ekonomiska perspektiv på hållbarhet hos suggor, på gården såväl som i branschen. Datamaterialet bygger på statistik från produktionsuppföljningsprogrammet WinPig. Totalt ingår 64 konventionella besättningar med minst 300 suggor i produktion år 2023.
Besättningsstrukturen 2023 visade att den största andelen av suggorna var på kullnummer 1. Därefter avtog andelen med ökande kullnummer och en mycket liten andel suggor var på kullnummer 8 eller högre. Suggorna hade 2023 i genomsnitt 15,6 levande födda grisar och 13,0 avvanda grisar. En ökning av antalet levande födda kunde ses upp till och med fjärde kull. Suggor med kullnummer 1 och 2 stod för den största andelen omlöp.
Suggorna hade avvant i snitt 3,7 kullar och 47,3 smågrisar vid utgång. Ingrisningsålder visade sig vara en viktig faktor för suggans fortsatta produktionsliv. Liknande mönster sågs för 2023 som 2019 och visade att gyltor inte ska vara för gamla vid första betäckning och grisning. Bäst resultat visade gyltor med en ingrisningsålder upp till 349 dagar.
41,9 % av gyltor som ingångsrapporterades och betäcktes under 2022 slogs ut innan sin fjärde grisning. Av det totala antalet suggor som slogs ut under 2023 var det 17,9 % som avlivades/dog medan resten gick till slakt. Hos suggor som slaktades i kullnummer 1–3 var reproduktionsproblem den vanligaste orsaken. Hos suggor som avlivades eller dog i kullnummer 1–4 var benproblem den enskilt vanligaste orsaken.
Jämförelsen mellan år 2023 och 2019 visade både på en förbättring av suggors hållbarhet (färre utslagna suggor före fjärde grisning), men också en försämring (färre kullar vid utslagning, färre produktiva dagar och större andel avlivade och döda suggor av totalt antal utslagna suggor). Resultaten visade också på en ökad produktivitet 2023, med suggor som föder fler grisar under sin livstid.
Skillnaderna mellan de beräknade åren är små, och utmaningarna är desamma, med en stor andel suggor som tas ur produktion för tidigt och av samma orsaker som tidigare. För att kunna göra förbättringar krävs fortsatt fokus på avel, utfodring och management. För att följa utvecklingen bör hållbarhetsmått beräknas regelbundet, både i enskilda besättningar och på nationell nivå. Med dessa nyckeltal får man en mer komplett bild av suggornas produktiva liv, vilket är ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en mer uthållig och lönsam grisproduktion i Sverige. För att underlätta regelbundna framtida beräkningar har projeket förenklat och dokumentera den statistiska bearbetningen av data.
Projektet pågick från augusti 2024 till och med september 2025 och finansierades av Branschutvecklingspengen 2024.
Slutrapporten i sin helhet hittar du längst ner här på sidan.
Vi frågor om projektet kontakta projektledare Lina Hidås.
Tel: 046-32 58 89
E-post: lina.hidas.gardochdjurhalsan.se
