Smittvägen är oftast fekal-oral och de unga djuren smittas vanligen av sina mödrar. Inkubationstiden är lång, ofta flera år och infektionen är smygande. De dominerande symtomen är diarré och avmagring. Produktionen blir nedsatt.
I Sverige har vi under många år övervakat infektionen och bekämpat den vid de fåtal tillfällen då den påvisats, vilket har lett till att vi har en mycket god situation i landet.
Mellan 1998 och 2023 har vi haft ett kontrollprogram för paratuberkulos hos nötkreatur. Programmet startades upp 1998 efter ett omfattande smittspårnings- och bekämpningsarbete efter att sjukdomen upptäckts hos en importerad tjur. Syftet med kontrollprogrammet var att kunna ha paratuberkuloskontrollerade avelsbesättningar och därmed förhindra introduktion av sjukdomen i den svenska avelsbasen för köttraser.
Det arbete som gjorts har lett till att vi vetenskapligt kan visa att sjukdomen hos nötkreatur har en prevalens på lägre än 5 % och vi tror att den inte förekommer alls. Vårt unika läge har gjort att vi har särskilda krav avseende paratuberkulos vid förflyttningar av djur (SJVFS2021:23).
För att fortsatt visa läget i den svenska djurpopulationen finns en övervakning som regleras i den nationella övervakningsplanen. Denna omfattar klinisk övervakning och provtagning av djur i samband med obduktioner för alla berörda djurslag. För nötkreatur sker dessutom serologisk övervakning via blod- och mjölkprover enligt en plan framtagen av SVA. För får har även provtagningar av fårkadaver på destruktionsanläggning gjorts sedan 2023.
Sedan 2012 har nästan 4 000 djur provtagits i samband med obduktion och inga smittade djur har påvisats.
Kontaktperson
Anita Jonasson
Veterinär Djurhälsa – Djurvälfärd
Tel: 013-24 48 42
anita.jonasson@gardochdjurhalsan.se
