Produktionsrapport

I undermenyerna till detta avsnitt hittar du instruktioner, tips och vanliga frågor för produktionsrapporten i WinPig sugg.

Inventering
Innan du tar fram en produktionsrapport måste du ha minst två inventeringar. Här kan du läsa om hur du registrerar inventeringen och vad du bör tänka på när du inventerar.

Ta fram produktionsrapporten
Här kan du läsa om hur du tar fram produktionsrapporten och hur du kan tolka nyckeltalen i produktionsavsnittet.

Differenser i avstämningen
Om du har differenser i produktionsrapportens avstämning finns det ett antal saker du kan göra för att hitta orsakerna till differensen.

Plan
Att sätta upp mål för resultatmåtten är ett bra sätt att följa upp sin produktion och kunna förbättra resultaten.

Sänd resultat
Vill du bidra med ditt resultat till beräkningen av de nationella medeltalen behöver du sända ditt resultat från WinPig och här beskriver vi hur du gör.

Vanliga frågor om omlöp och grisningsprocent

Hur beräknas de olika måtten för grisnings- och omlöpningsprocent?


Dräktighetsprocent – Utgår från betäckta i perioden. Andel som fortfarande är dräktiga. Slaktade, omlöp, testade negativa och kastade räknas bort, också om dessa händelser skett efter vald periods slut. Så länge ingen ny händelse rapporterats in räknas suggan som dräktig, även om hon gått ”över tiden”.
Dräktighetsprocent 4 ve – Utgår från betäckta för fyra veckor sedan. Ex. om perioden är  1-31 mars utgår WP från betäckta 1 feb-3 mars. Slaktade, omlöp och testade negativa räknas bort, också om dessa händelser skett efter vald periods slut.
Grisningsprocent – Andel som grisat eller sålts dräktiga inom 125 dagar efter betäckningen. Detta mått finns bara på produktionsrapporten och galtanalysen.
Grisningsprocent, korrigerad – Andel som grisat eller sålts dräktiga inom 125 dagar efter betäckningen. Är för närvarande samma sak som grisningsprocent.
Omlöpningsprocent – Antal omlöp i perioden (från en tidigare betäckning) i procent av antal betäckningar i perioden.

Vanliga frågor om produktionsrapporten

Hur beräknas de olika måtten på produktionsrapporten?


När produktionsrapporten visas på datorskärmen kan man dubbelklicka på ett beräknat värde. Då visas hur värdet beräknats, se bilden nedan där man dubbelklickat på värdet 15,3.

I dokumentet Tolka nyckeltalen i produktionsrapporten finns beräkningarna av de flesta nyckeltalen på produktionsrapporten beskrivna.

Hur räknas foder till gyltor på produktionsrapporten?


Foder till ingångsrapporterade betäckta gyltor räknas med i fodermåttet från betäckningen eller ingångsrapporteringen (om de är betäckta före ingång).
Obetäckta och ingångsrapporterade gyltor räknas med i de flesta fodermåtten. I dessa två resultatmått har dock foder till gyltämnen räknats bort med 22 MJ NE per gylta och foderdag:
Suggfoder /årssu korr gyä (MJ NE)
Foder /prod gris korr gyä (MJ NE)
Om dessa resultatmått inte är synliga i rapporten kan de väljas till med hjälp av layoutinställningarna.

Hur kan jag ändra vilka mått som visas på produktionsrapporten?


Du kan lägga till och ta bort kolumner under Layoutinställningar och du kan även ändra utskriftslayout i rullisten bredvid Utskrift.

Det finns vissa grundregler för hur man anpassar layouter, t.ex. bör man inte ändra direkt i en PigVision-layout utan man bör göra en kopia som man ändrar i. Läs mer om detta i dokumentet Anpassa layouter

Varför kommer inte fodret med på produktionsrapporten?


Kontrollera vilken lokal som fodret registrerats på under Övrigt – Foderåtgång. Jämför med vilken lokal som anges under Generellt – Produktionsrapport, dvs den lokal som produktionsrapporten beräknas för.

Hur beräknas de olika måtten för grisnings- och omlöpningsprocent?


Dräktighetsprocent – Utgår från betäckta i perioden och visar andelen av dessa som fortfarande är dräktiga. Slaktade, omlöp, testade negativa och kastade räknas bort, också om dessa händelser skett efter vald periods slut.
Dräktighetsprocent 4 ve – Utgår från betäckta för fyra veckor sedan. Ex. om perioden är  1-31 mars utgår WP från betäckta 1 feb-3 mars. Slaktade, omlöp och testade negativa räknas bort, också om dessa händelser skett efter vald periods slut.
Grisningsprocent – Andel som grisat eller sålts dräktiga inom 125 dagar efter betäckningen. Detta mått finns bara på produktionsrapporten.
Grisningsprocent, korrigerad – Andel som grisat eller sålts dräktiga inom 125 dagar efter betäckningen. Dessutom borde de som sålts dräktiga räknas bort men det gör de inte (programfel?). Är för närvarande alltså samma sak som grisningsprocent.
Omlöpningsprocent – Antal omlöp i perioden (från en tidigare betäckning) i procent av antal betäckningar i perioden.

Fodret verkar inte beräknas rätt, hur ska jag använda typerna Åtgång, Inköp och Status på foderregistreringen?


I WinPig kan man välja på tre olika typer av registrering av foderåtgång för produktionsrapporten:

  1. Åtgång – man rapporterar in det som gått åt under den aktuella perioden av respektive foder. Läggs vanligen in på periodens sista dag, men det är inte obligatoriskt att skriva just den dagen.
    För varje foderslag blir det en rad med åtgång vid varje periodslut.
  2. Inköp – man rapporterar in varje inköp som görs av de olika foderslagen. Det kan vara flera inköp av respektive foderslag. Vid periodens slut inventerar man vad som finns i lager och lägger in en statusrad.
  3. Status (=inventerat) – det som finns kvar i lager vid periodens slut.

Man använder alltså antingen A) bara åtgång eller B) kombinationen av inköp och status.

Om man registrerar inköp och status så hanterar WinPig beräkningen så att det som fanns kvar som inventerat istället räknas med i nästa periods foderåtgång.

Vilka amsuggor räknas med i siffran för andel amsuggor?


Samtliga siffror för antal och andel amsuggor är kopplad till kolumnen Amsugga där man kan bocka för om suggan ska vara amsugga efter avvänjning. Det innebär att vanliga amsuggor och steg 1-ammor räknas in i måttet, medan steg 2-ammor som inte får en bock i den rutan hamnar utanför måttet. Det är viktigt att ha i åtanke om man använder sig av system med tvåstegsammor.

Hur påverkas måtten avvanda/kull och avvanda/avvänjning av om man har amsuggor?


En sugga som har varit amsugga kommer att ha en högre siffra på avvanda/kull än hon har på avvanda/avvänjning. En sugga som inte varit amsugga kommer att ha samma siffra på båda måtten.