Artikel

Smittsam digital dermatit (CODD) - ny smittsam klövsjukdom i svensk fårbesättning

I februari 2019 ställdes diagnosen smittsam digital dermatit/Contagious Ovine Digital Dermatits (CODD) för första gången i en svensk fårbesättning. Sjukdomen innebär ett stort djurlidande samt ett hot mot den svenska fårnäringen och landets mycket låga antibiotikaförbrukning inom fårnäringen. Hanteringen av sjukdomen har engagerat såväl Gård & Djurhälsan, branschen, SLU och myndigheter.

Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 8-2019

Smittsam digital dermatit – Contagious Ovine Digital Dermatitis (CODD)

CODD beskrevs för första gången 1997 i Storbritannien och idag räknar man med att ca 50 % av de brittiska fårflockarna är drabbade. Sjukdomen är även rapporterad från Irland.

Mycket är fortfarande oklart vad gäller uppkomsten av sjukdomen. Det finns därför inte någon enkel laboratorieanalys som kan användas för att diagnosticera sjukdomen. Bakterierna Treponema medium, Treponema phagedenis och Treponema pedis anses vara inblandade i sjukdomsutvecklingen men på vilket sätt är oklart liksom om fler bakterier kan vara av betydelse. Diagnosen ställs därför genom att undersöka klövarna och identifiera för sjukdomen typiska symtom.

Sjukdomen börjar med förändringar vid kronranden som sedan sprider sig under klövhornet så att klövkapseln till slut lossnar. Skadorna är djupa och påverkar även klövbenet. Inledningsvis ses inte hälta men efterhand som sjukdomen utvecklas blir hältan kraftig och kan bli kronisk även efter att skadorna har läkt ut. I regel ses symtomen på en klövhalva på ett ben.

 

De två vänstra bilderna visar förstadiet av CODD med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto: Dr. Joe Angell, University of Liverpool.

 


Det finns idag ingen effektiv behandling för långsiktig bekämpning av CODD. Den antibiotika som är aktuell att använda är mycket bredspektrig antibiotika (makrolider), vilket är en typ av antibiotika som i första hand ska användas inom humanmedicinen i de fall annan antibiotika inte är verksam.

Det finns flera klövsjukdomar som kan förväxlas med CODD. Alla typer av sår i kronranden tex ett trauma eller sår från orf påminner om det tidiga stadiet av CODD. En klövböld som öppnar sig i kronranden kan också påminna om CODD. Vita linjen separation och allvarlig fotröta kan till viss del likna de senare stadierna av CODD när klövkapseln lossnar.

CODD-misstanke i Sverige

Den aktuella svenska besättningen ligger i Skåne och startade med sin fårverksamhet 2015. Vid sjukdomsutbrottet bestod besättningen av 40 gotlandstackor som lammade i april, 100 köttraskorsningstackor med december-januarilamning samt sex avelsbaggar.

Under lamningen 2018 fick man problem med hälta på fåren. En allmänpraktiserande veterinär hade besökt gården och satt in behandling med penicillin, smärtstillande och fotbad i zinksulfat. Veterinären misstänkte fotröta, men djurägaren upplevde att symtomen inte stämde. De kontaktade oss på Gård & Djurhälsan via vår telefonrådgivning för fårägare. Ett besök på gården gjordes därefter av Gård & Djurhälsans fårhälsoveterinär.

Vid besöket sågs flera kraftigt halta lamm. Klövhornet var upplöst och nedsmält på insidan av klövhalvan. Men klövspalten var behårad och huden i klövspalten, sulan och ballområdet intakt. Sammantaget tydde inte den kliniska bilden på fotröta. Däremot väcktes misstanken om CODD trots att sjukdomen tidigare aldrig diagnostiserats i Sverige. Dock var förändringarna inte helt typiska. Prov togs för att utesluta fotröta. Proverna var negativa.

Två veckor senare besöktes gården igen, ytterligare fler lamm hade blivit kraftigt halta med samma typ av förändringar. Vid besöket konstaterades att det förelåg en ovanligt stark tillväxt av klövhornet på fåren. Den tidigare insatta penicillinbehandlingen hade inte haft någon effekt. Lokal antibiotika-spray sattes då in.

Oklar diagnos

Prover skickades till Sara Frosth, forskare vid SLU, med frågeställning Treponema. Proverna var negativa och kunde därmed inte stärka misstankarna för CODD.

Vid diskussion med engelska kollegor visades foton på förändringarna upp. Ingen av de tillfrågade kollegorna tyckte att det helt liknade CODD. Trots avsaknad av diagnos rekommenderades djurägaren att inte sälja livdjur eller låta djuren ha annan kontakt med andra besättningar tills vidare.

Behandlingen med antibiotika-sprayen fungerade relativt bra, före betessläpp behandlades samtliga djur och under betessäsongen blev inga fler djur halta. Det som djurägaren dock kunde notera var att klövtillväxten fortsatte att vara extrem, även hos djur som inte varit halta. Enligt djurägaren såg det ut som om klövarna inte blivit verkade på flera år. Höst och vinter förlöpte sedan utan att djuren visade några symtom.

Diagnos fastställs

I mitten på februari 2019 hörde djurägaren av sig igen då man upptäckt ett halt lamm med samma symtom och kliniska förändringar som året innan. Lokal behandling med antibiotika-spray inleddes omedelbart.

I slutet av februari hade allt fler lamm i åldern 1,5–2 månader och även några tackor blivit kraftigt halta. Djuren svarade temporärt bra på lokalbehandlingen, men återinsjuknade snabbt. Nya foton togs och sändes till brittiska kollegor. Förändringarna var tydligare detta år och vi fick bekräftat att den kliniska bilden var typisk för CODD. Prover togs återigen för att utesluta fotröta samt för att leta efter Treponema. Proverna kunde inte påvisa bakterien som ger fotröta, men var denna gång positiva avseende Treponema. Fallet anmäldes som första fall av CODD till Jordbruksverket (SJV).

 


Skada i huden kring kronranden på lamm från den svenska besättningen 2019.
Foto: Johanna Haraldsson, djurägare

Återfall och dålig behandlingseffekt

Så snart diagnosen ställts var vår rekommendation till djurägaren att på sikt slakta ut besättningen. Detta då de brittiska erfarenheterna har visat att det inte finns någon långsiktigt hållbar behandlingsstrategi av CODD och att besättningar därmed inte kan saneras. Vi bedömde det av yttersta vikt att sjukdomen inte skulle spridas vidare till ytterligare besättningar. Gemensamt med näringen och myndigheter såg vi sjukdomen som ett allvarligt hot mot hela fårnäringen i Sverige, dels med tanke på sjukdomens påverkan på djurvälvärden, men även dess negativa påverkan på produktionen. Vårt världsunika läge avseende vår mycket låga antibiotikaförbrukning till livsmedelsproducerande djur, och huvudsaklig användning av smalspektrigt penicillin i de fall en behandling är nödvändig, skulle allvarligt hotas om sjukdomen fick fäste.

Då sjukdomen inte innefattas av Epizootilagen med möjlighet till ersättning vid utslaktning, inleddes diskussioner med SJV, tillsammans med LRF, Fåravelsförbundet och Lammproducenterna. Målet var att hitta vägar som kunde möjliggöra ekonomiskt stöd till den drabbade djurägaren för att motivera en utslaktning av besättningen.

Vid besök i besättningen i början på mars, då allt fler djur insjuknat och de som behandlats åter blivit sjuka, kompletterades behandlingen med antibiotika injektioner. Totalt behandlades ca 40% av lammen och några tackor. I mitten på mars hade de djur som först läkt av fint, med den nya behandlingsstrategin, fått tillbaka problemen och symtom hade upptäckts på djur som inte visade hälta.

Efter samtal med brittiska kollegor angående det dåliga behandlingsresultatet vi hittills sett, sattes ett mycket bredspektrigt antibiotikum in. Många av lammen hade fått verkats eftersom klövarna växt extremt mycket. En del klövar har blivit väldigt tjocka och mycket svåra att klippa.

Samarbete med näring och myndigheter

Några dagar efter att diagnosen var klar kallade vi till möte med Lammproducenterna, Fåravelsförbundet och LRF för att informera om fallet. Vi skrev ett informationsblad om sjukdomen som spreds via våra digitala kanaler. Informationsbladet hade upplysningar om hur man skyddar sin besättning och om hur tidiga tecken på sjukdomen kan ses.

Möten med näringen hölls sedan varannan vecka. Fåravelsförbundet och Lammproducenterna gick ut med vår information i sina kanaler. De skickade även information från oss till alla fårklippare samt till baggauktionskommittéerna. LRF skickade samma information till alla Länsstyrelser.

Efter flera möten med oss, näringen och SVA samt ett besök ute i besättningen, beslutade SJV i juli att ersätta djurägaren för avlivning av de djur som i dagsläget inte kunde gå till slakt, dvs lamm <35 kg och samtliga vuxna djur.  Saneringsplan upprättades av distriktsveterinär på plats och SJV har arbetat med smittspårning. Ingen import av levande djur har skett till besättningen. Tyvärr har smittspårningen inte kunnat visa på var smittan kommer ifrån.

Slutsats

Vi har i Sverige ett unikt samarbete mellan näring, fältverksamma veterinärer, myndigheter och branschorganisationer. Gård & Djurhälsan med spetskompetens inom lantbrukets djur och i detta fall djurslaget får, har fungerat som en länk mellan fältet och myndigheter. Med statligt stöd till kontrollprogrammet Klövkontrollen, där Gård & Djurhälsan är huvudman, har möjlighet givits till att knyta internationella kontakter, vilket är ovärderligt när en helt ny sjukdom plötsligt dyker upp i landet. Med näringens hjälp kunde information om sjukdomen snabbt spridas. Under hela denna process har det goda samarbetet med djurägaren varit avgörande och en stor insats har gjorts av dem för att skydda den svenska fårnäringen.

CODD är tillsvidare en anmälningspliktig sjukdom, eftersom det är en ny sjukdom i landet och det hittills endast finns ett fall påvisat i Sverige. Ta därför alltid kontakt med Gård & Djurhälsans veterinärer om du ser förändringar i klövarna som du inte känner igen. Med hjälp av foton kan vi ofta komma med en första preliminär diagnos och ibland behöver vi komma ut på plats för att undersöka klöven närmare.

Våra rekommendationer för att skydda fårbesättningar mot CODD

  • Undersök alltid klövarna på inköpta djur och håll dem i karantän i minst 4 veckor. Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
  • Rengör och desinficera redskap, t.ex. klövsaxar som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10 % in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik sambete med nötkreatur från besättningar där digital dermatit förekommer.
  • Kontakta Gård & Djurhälsan 0771–21 65 00 om du ser förändringar som liknar smittsam digital dermatit.