Blåtunga serotyp 3

Orsak

Blåtunga är en virussjukdom som sprids med svidknott (Culicoides spp.) till idisslare och kameldjur, framförallt får kan bli mycket sjuka. De arter av svidknott som kan sprida blåtunga är vanligt förekommande i Europa, inklusive Sverige. Från det att ett djur blir bitet av smittade svidknott tar det ungefär 4-8 dagar innan de utvecklar symtom på sjukdomen (kan ta uppemot 20 dagar). Ett svidknott som biter ett djur med blåtungevirus i blodet kan sprida smittan till nya djur först efter det att viruset förökats i svidknottet, det tar ca 14 dagar och kräver att medeldygnstemperaturen är över ca 12 grader.

Det finns flera olika typer av blåtungvirus, kallade serotyper, denna information fokuserar på serotyp 3. Immunitet mot en serotyp ger inte immunitet mot övriga serotyper.

Symtom

• Nedsatt allmäntillstånd
• Hälta/ovilja att röra sig
• Salivation
• Nosflöde
• Ansträngd andning
• Feber
• Dålig aptit/oförmåga att äta
• Svullnader i ansiktet (ffa kring läppar och mule men hela huvudet kan svullna) och kronränderna
• Sår runt mule, i munnen och kring kronranden
• Dödsfall

Observera att alla sjuka djur med blåtunga inte visar alla symtom och att symtombilden kan variera – allt från mycket lindriga symtom till död innan symtom noterats!

Komplikationer kan tillstöta efter att den akuta fasen av sjukdomen är över, tex klövkapselavlossning, ledinflammationer och svårigheter att hålla hullet. Baggar som överlever infektionen kan bli sterila under flera månader efter att de tillfrisknat. Abort och missbildningar hos foster förekommer.

Nötkreatur och getter kan få samma symtom men de är oftast mildare.

Blåtunga är anmälningspliktig vid misstanke. Om du som djurägare misstänker blåtunga ska du omgående kontakta veterinär.

Diagnos

PCR-analys kan påvisa viruset hos sjuka eller döda djur, antingen via blodprov (EDTA) eller prov från mjälte och/eller lever. Från djur som varit sjuka en längre tid eller tillfrisknat kan antikroppar påvisas via mjölk- eller blodprov.

Spridning

Under september 2023 kom de första rapporterna om utbrott med blåtunga i Nederländerna. Det är oklart hur smittan kom till Nederländerna men de första fynden gjordes nära flygplatsen Schiphol.

Efter de första fallen i september spreds sig blåtunga snabbt över hela Nederländerna med många allvarligt sjuka och döda djur som följd. Inom några veckor rapporterades även fall från Belgien och Tyskland, senare under hösten även från sydöstra delarna av Storbritannien. Under vintern stoppade spridningen upp allteftersom knottsäsongen mattades av. Under våren och sommaren 2024 har spridningen av blåtunga fortsatt. Första fallet av blåtunga i Sverige konstaterades under 12 september på nöt utan för Uddevalla. Därefter har fler fall konstaterats på både nöt och får, för uppdaterad information se SVAs information med karta över alla fall.

Det är främst enstaka djur som får symtom i drabbade besättningar. Övervintring av virus tror man sker i första hand via infekterade nötkreatur.

Sjuka djur som överlever infektion med blåtunga blir immuna mot den aktuella serotypen. Andra serotyper av blåtunga cirkulerar i södra Europa och ytterligare fler i Afrika, Mellanöstern och Nordamerika. Under 2008 kom blåtunga serotyp 8 till Sverige vilken vi friförklarades från 2010 efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige och våra grannländer. Den 10 oktober 2024 rapporterade Nederländska myndigheter att de även hittat serotyp 12 i landet, vilken betydelse denna serotyp kommer få är ännu oklar.

Behandling

Prognosen för drabbade får varierar beroende på graden av symtom. Behandlingen är främst understödjande. Avlivning av får med kraftiga symtom kan rekommenderas av djurskyddsskäl.

Förebyggande

I slutet av april 2024 blev ett första vaccin mot blåtunga serotyp 3 akut-godkänt, detsamma har därefter gjorts med ytterligare två vaccin. Från den 13/9 2024 är det tillåtet att vaccinera mot blåtunga i Sverige. Vaccination av djuren är frivillig. Kostnaderna för en eventuell vaccination får man som djurägare själv stå för. Effekten och säkerheten av vaccinen är inte fastställd men vaccinerade djur verkar bli  mindre sjuka och ha lägre dödlighet. Vaccinationen hindrar inte smittspridningen.

Förebyggande åtgärder för att hindra knottangrepp är svårt och har inte visats vara effektiva för att hindra smittspridningen.

Tänkbara åtgärder mot knottangrepp:

• Installning
  • Kan ha viss effekt, ffa under gryning, skymning och natten
    • Bäst effekt med fläktar så att det blåser över djuren (>3m/s)
• Läkemedel mot insekter, tex Spotinor^®, Bayticol^® mfl
  • Verkar ha dålig eller ingen effekt. Nackdelar med behandling är risk för resistensutveckling och negativa effekter i miljön.
• Avvakta med klippning av fåren under den värsta riskperioden
  • Rapporterats ha viss effekt men man ska ha med sig att knotten främst biter i ansikte, öron, ben och ljumskar
• Vind (och regn)
  • Beten där det blåser mycket innebär en lägre risk för knottangrepp

Annan åtgärd som kan minska smittspridningen är att undvika att flytta djur inom/från områden med förekomst eller hög risk för förekomst av blåtunga. Dels kan djuren själva bära på viruset och smitta nya knott i andra områden (om medeldygnstemperaturen är över 12-15 grader) och dels kan smittade knott följa med djuren i transporten.