Artikel

En kompiskalv ger trygghet och matlust

Ska du göra om hos småkalvarna? Satsa på det bästa från två världar. I stora grupper blir det konkurrens om amman och kalvarna blir oftare sjuka. I ensamboxar, är kalven just det, ensam. Lösningen är parboxar eller parhyddor så att smittrycket hålls nere, kalven får en kompis och äter mer kraftfoder.

Kalvar är sociala varelser redan när de är 3 dagar gamla, och mår bra av att ha en kompis. Kalvarna kan hållas i varsin box de första dagarna om du upplever en osäkerhet/svårighet i att få kalvarna att dricka. Erfarenheterna är ändå delade, några djurskötare tycker det är lättare att få kalvarna att dricka mjölk när kalven har en kompis.

Sen kan det faktiskt vara precis tvärtom. Kalvar som går med en kompis är mer nyfikna och modiga så att de vågar snabbare testa nytt foder och äter mer. Speciellt i besättningar där kalvarna får en högre mjölkgiva kan man se att kalvar som går tillsammans äter mer av kraftfoder och mix. En kalv som äter mer kraftfoder tappar mindre i tillväxt vid avvänjningen.

Går det att prata om socialt kompetenta djur? Övning ger färdighet och kalvar som har en kompis har tränat på social kompetens. Kanske ganska självklart men det har gjorts forskning som undersöker hur ”ensamkalvar” och ”parkalvar” beter sig när de träffar nya kalvar. Ensamkalvarna var räddare och mer aggressiva mot nya kalvar medan parkalvar visade sig mer lugna och fredliga när de träffade nya kalvar. Allt som kan göra en omgruppering och flytt smidigare är bra och förutom att parkalvarna är lugnare är de också smartare och lär sig snabbare var de kan hitta mjölk när de flyttas vidare till gruppbox.

 

Kalvar i mindre grupper (6 – 9 kalvar per grupp) är friskare än kalvar i stora grupper med fler än 12 kalvar per grupp. Det finns studier som visar att kalvar som har en kompis håller sig lika friska som kalvar i ensamboxar. Trots det upplever ibland kalvskötare ändå att kalvarna blir sjukare i parboxar jämfört med ensamboxar. Min gissning är att det nog då går att ändra genom att skruva lite på råmjölks- och hygienrutiner.

Ibland stöter jag på frågor om att kalvar i parbox suger mer på varandra. Det är svårt att säga att kalvar som går tillsammans inte kommer att suga på varandra mer än ensamkalvar. Ensamkalven har ju ingen kompis att suga på. Sugbehovet är lika stort hos båda och inte beroende av en kompis. Om sugbehovet tillfredsställs beror mer på utfodringen än på en kompis. Om du får problem med att kalvarna suger på varandra i parboxar kan du testa att öka mjölkgivan, använda mjukare nappare eller att ha nappar med mindre öppning så att det tar längre tid att dricka mjölken.

Trots att kalvar i ensamboxar är mer tillitsfulla mot människor så blir de mer stressade vid hantering än kalvar som haft en kompis. Även avvänjningen är lugnare hos kalvar som har haft minst en kompis under hela mjölkperioden.

Kalvar i par eller smågrupper ger:

  • Mer stresståliga kalvar
  • Kalvar med högre social kompetens
  • Tryggare/lugnare kalvar
  • Smartare kalvar (bättre inlärningsförmåga)
  • Stimulerar kraftfoderupptag vid hög mjölkgiva

Om du vil ha kalvarna i par men har ensamhyddor så fungerar det att ha en gemensam utegård för kalvarna. Ganska ofta kommer de ändå att lägga sig i samma hydda.

 

Källor:

Bolt, S. L., N. K. Boyland, D. T. Mlynski, R. James, and D. P. Croft. 2017. ‘Pair Housing of Dairy Calves and Age at Pairing: Effects on Weaning Stress, Health, Production and Social Networks’, Plos One, 12.
Costa, J. H. C., M. A. G. von Keyserlingk, and D. M. Weary. 2016. ‘Invited review: Effects of group housing of dairy calves on behavior, cognition, performance, and health’, Journal of Dairy Science, 99: 2453-67.
Duve, L. R., D. M. Weary, U. Halekoh, and M. B. Jensen. 2012. ‘The effects of social contact and milk allowance on responses to handling, play, and social behavior in young dairy calves’, Journal of Dairy Science, 95: 6571-81.
Jensen, M. B., L. R. Duve, and D. M. Weary. 2015. ‘Pair housing and enhanced milk allowance increase play behavior and improve performance in dairy calves’, Journal of Dairy Science, 98: 2568-75.
Jensen, M. B., and L. E. Larsen. 2014. ‘Effects of level of social contact on dairy calf behavior and health’, Journal of Dairy Science, 97: 5035-44.
Mahendran, S. A., D. C. Wathes, R. E. Booth, and N. Blackie. 2021. ‘The Health and Behavioural Effects of Individual versus Pair Housing of Calves at Different Ages on a UK Commercial Dairy Farm’, Animals, 11.
Svensson, C., and P. Liberg. 2006. ‘The effect of group size on health and growth rate of Swedish dairy calves housed in pens with automatic milk-feeders’, Preventive Veterinary Medicine, 73: 43-53.
Whalin, L., D. M. Weary, and M. A. G. von Keyserlingk. 2018. ‘Short communication: Pair housing dairy calves in modified calf hutches’, Journal of Dairy Science, 101: 5428-33.

 

EU logga