Fotröta
Fotröta är en smittsam klövsjukdom där bakterien Dichelobacter nodosus spelar en avgörande roll. För att fotröta ska utvecklas krävs att klövspaltshuden är försvagad av fukt och gödsel, sjukdomen kan då få fäste och angriper klövspaltshuden och sulans mjuka horn. Typiska tecken på tidiga stadier av fotröta är en smetig, vit, mycket illaluktande beläggning i klövspalten som brer ut sig mot innerväggens mjuka horn. Gård & Djurhälsan driver ett kontrollprogram mot fotröta hos får – Klövkontrollen. Programmet är finansierat av djurägaravgifter och anslagsmedel från Jordbruksverket. Syftet är främst att sanera drabbade besättningar samt att möjliggöra en livdjurshandel med djur fria från fotröta. Besättningar som är anslutna genomgår årliga klövkontroller och innehar F-status, vilket innebär att fotröta inte påvisats vare sig kliniskt eller vid provtagning.
Fotröta där stora delar av sulan är angripen.
Angrip fotröta på rätt sätt
Behandling och bekämpning av fotröta är en mycket tids – och arbetskrävande process. Detta är något att verkligen tänka igenom innan man bestämmer sig för att göra en sanering. Alla djur behandlas då vid samma tillfälle och kroniska smittbärare sorteras ut för slakt. Bästa tidpunkten är när antalet djur i besättningen är så litet som möjligt, dvs. när lammen är slaktade. För att identifiera kroniska smittbärare samt kontrollera behandlingsresultat krävs att samtliga djur i besättningen undersöks. Gård & Djurhälsans veterinärer har stor erfarenhet av fotröta och kan anlitas vid sådana bedömningar. Ibland har man inte möjlighet att försöka utrota sjukdomen direkt utan måste tills vidare kontrollera den med fotbad.
Slakt av smittbärare
Kroniska smittbärare kan bära fotrötebakterier i sina klövar många år och vid gynnsamma miljöförhållanden (fukt, värme, gödsel) snabbt smitta ner ett stort antal djur i besättningen. Kännetecknande för kroniska smittbärare är deformerade klövar och sådana djur ska slaktas ut. En annan viktig del vid bekämpning av fotröta är att kontrollera behandlingsresultatet efter insatt behandling. Djur som inte svarat på behandlingen ska inte heller vara kvar i besättningen.
Fotbad och andra klövprodukter
Det finns ett förhållandevis stort utbud av olika klövprodukter för får, många av dem tillverkas i andra länder där fotröta är betydligt vanligare än i Sverige och där man inte har som målsättning att bekämpa sjukdomen helt. Punktvis behandling av enstaka djur med olika klövvårdsprodukter är tidsödande och har på sikt dålig effekt eftersom fotröta är en besättningssjukdom som alltid drabbar flera djur. Under svenska förhållanden är sanering av fotröta på besättningsnivå testat med gott resultat i projektet ”Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2009, sanering och friskförklaring”. Erfarenheterna från projektet gör att zinksulfat 10% är det som vi rekommenderar som fotbad vid behandling av fotröta. En stor fördel med zinksulfat jämfört med andra desinfektionslösningar är att det inte deaktiveras av gödsel. Zinksulfat kan beställas från Svenska Köttföretagen 010–130 89 32.
Fotbada inte utan att en säker diagnos har ställts. Ta gärna kontakt med oss på Gård & Djurhälsan för rådgivning innan du köper klövvårdsprodukter!
Rekommendationer för att inte föra in fotröta i besättningen
Vid all livdjursförsäljning rekommenderas djurägarförsäkran angående fotröta Djurägarförsäkran innebär att säljaren intygar att inga tecken på fotröta setts i besättningen och att inga fotbad annat än karantänsfotbad har utförts det senaste året. Inspektera klövarna noggrant på inköpta djur. Ställ djuren i karantän i minst 4 veckor (separat utrymme) direkt efter hemkomsten och fotbada djuren vid två tillfällen; när de ställs in i och när de tas ut ur karantänen. Fotbada i 5–10 minuter i 10 % zinksulfatlösning. Alternativt kan rena klövar sprayas ymnigt. Ställ djuren på hårt underlag för att torka i 30-60 minuter. Undersök klövarna en sista gång innan djuren släpps ut ur karantänen.
Några andra orsaker till hälta hos får
Klövspalteksem
Klövspaltseksem är en ytlig hudinflammation i klövspaltshuden som kan uppstå när fåren går i fuktig miljö, tex sena höstbeten eller i upptrampade rastfållor. Huden blir hårlös och irriterad. Eksemet läker oftast av om fåret stallas in på torrt underlag.
Klövspalteksem där den normala behåringen i klövspalten har försvunnit.
Vita linjen separation
Vita linjen är förbindelsen mellan sulan och klövväggen. Vita linjen är känslig och kan försvagas vilket kan leda till att en fickbildning längs med klövväggen uppstår. Här kan jord och gödsel packas in som trycker på den inre delen av klöven och orsakar hälta. Orsaken till vita linjen separation är inte helt klarlagd. Hornkvaliteten anses vara en viktig faktor som påverkas av bl a genetik, utfodring och miljö. En annan orsak kan vara att man vid klövklippning klipper ner väggen för långt mot sulan så att vita linjen exponeras och lättare separerar. För att åtgärda vita linjen separation behöver fickbildningen klippas upp. Se här hur man gör!
Till höger ses vita linjen separationen som en fickbildning där jord och smuts packas in som kan orsaka hälta.
Klövböld
En klövböld kännetecknas av kraftig hälta och svullnad ovanför kronranden. Bölden kan uppstå på två sätt. Om jord och bakterier packas in i sprickor i hornet, tex vita linjen separation, kan en böld bildas som vanligen spricker upp i kronranden på utsidan av klöven. En klövböld kan också uppstå efter en skada i klövspaltshuden från tex vassa stenar, taggar eller mycket väta och smuts. Bakterier letar sig in djupt i klöven och en böld bildas som brukar spricka upp i ballområdet. Har man otur kan infektionen angripa leden i klöven och leder då till kronisk hälta, därför är det viktigt att behandla djuren med antibiotika på ett tidigt stadium.
Klövböld som öppnat sig i ballområdet, med svullnad ovan kronranden.
CODD, smittsam digital dermatit
CODD är en mycket smittsam klövsjukdom som hittills endast har diagnosticerats i en svensk besättning. Sjukdomen börjar med ett sår i kronranden som sedan utvecklas till en underminering av klövkapseln uppifrån och ner. I regel ses symtomen på en klövhalva på ett ben. CODD är mycket svårbehandlad och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.
De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden.
Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar.
Foto: Dr. Joe Angell, University of Liverpool
