Symtom
Får kan bära på fotskabb utan att visa några tydliga symtom vilket gör det svårt att veta hur vanligt det är i svenska besättningar. Vanligast är att symtom ses under stallsäsongen. Symtom på fotskabb är krustor och sår i huden på benen, ffa i karleden, på baggar kan man ibland även se krustor på pungen. Ibland blir huden även förtjockad. Klåda göra att djuren kan ses stampa med fötterna eller bita sig på benen.
Diagnos
Såväl bakterier som andra kvalster och virus kan ge symtom som liknar de som ses vid fotskabb. Fotskabbskvalstren lever i de ytliga hudlagren på hårbeklädd hud och de är för små för att synas med blotta ögat. För att ställa diagnos kan veterinär ta skrapprov och sedan undersöka provet i mikroskop.
Behandling
Fotskabb kan behandlas med receptbelagda preparat, ex. Sebacil® och Bayticol®. Ofta provas Bayticol® först då Sebacil® är svårare att administrera och innebär större arbetsmiljörisker. Bayticol® ska då fördelas över både ryggen och på djurens underben och ev pung. Behandlingen bör upprepas en-två gånger med ca 14 dagars mellanrum. Då preparatet kan svida ska det inte ges på sårig hud.
Det är viktigt att alltid behandla alla får i flocken och antingen byta bete eller göra rent stallet i samband med behandlingen. Trots det kan vara svårt att till 100 % bli av med fotskabb från en infekterad besättning. Detta gör att det finns risk för nya symtom under kommande år även efter en lyckad behandling. För att minska risken att få in fotskabb kan inköpta djur behandlas i karantän. Diskutera alltid eventuell behandlingsstrategi med din veterinär.
Andra skabbsjukdomar
Fotskabb ska inte misstas för fårskabb (Psoroptes). Fårskabb har inte påvisats i Sverige och angriper även ullbeklädd hud på fåren och ger kraftig klåda, ullavfall och blåsor i huden. Fårskabb förekommer dock i Storbritannien och är en orsak till att inte importera får från Storbritannien. Fårskabb är en anmälningspliktig sjukdom till skillnad från fotskabb.
Inte heller rävskabb/huvudskabb (Sarcoptes) har påvisats i Sverige på får.
