Det är på försommaren fram till midsommar samt sensommar-höst som är de största riskperioderna. Anaplasman kan hittas med hjälp av blodprov från det drabbade djuret under sjukdomens akutfas och behandlingen är bredspektrumantibiotika som sätts in av veterinär.
Flugor/fluglarver
Flugor dras till sådant som utsöndrar ammoniak som urin, gödsel, smutsig och fuktig ull och risken för flugangreppen ökar vid varmt och fuktigt väder. Spyflugorna kan lägga ägg vid svansroten på fåren och larverna kläcks efter 8-24 timmar. Larverna kryper sedan ner under svansen och in i ändtarmen och slidöppningen där de bryter ner och äter sig in i vävnaderna under stort lidande för djuret. Fluglarverna utsöndrar dessutom ett gift som direkt påverkar hjärta, lungor och hjärna. Nedbrytningsprodukterna från larvangreppet drar dessutom till sig fler flugor.
Förebygg genom att undvika diarréer på djuren. Om man använder träckprovtagning så rätt avmaskningsrutiner kan hållas, undviker snabba foderbyten och har en bra beteshygien så kan man undvika de flesta diarréer. Klipp fåren runt svans, bakdel och insida bakben för att förhindra att de får smutsig och fuktig ull vilket drar till sig flugorna. Klipp bort ullen ordentligt runt sår och försök att få alla sår att läka så fort som möjligt. Om ett sår har drabbats av fluglarver så kan såret tvättas med utspädd Jodopax och larverna plockas bort för hand. Vid kraftigare sårinfektioner och om fåret blir allmänpåverkat kan en veterinär behöva undersöka och behandla fåret. Förebyggande behandling mot bland annat spyflugor är Spotinor som sätts på huden mellan skulderbladen och som sedan sprids i hudens fettlager. Det ska främst användas förebyggande på oskadad hud. Trätjära kan användas på mindre sår. Det är både avskräckande mot flugorna och är också antiseptiskt vilket gynnar sårläkningen.
Svidknott
Svidknotten kan sprida virussjukdomen Schmallenberg. Får som drabbas får endast milda eller inga symptom på sjukdom och de utvecklar även en immunitet mot viruset. Om däremot dräktiga tackor drabbas av viruset i första delen av dräktigheten (månad 0-3) och om de inte sedan tidigare är immuna så är risken stor att fostren blir missbildade eller att tackorna kastar eller resorberar sina foster. Det finns i dagsläget inget vaccin mot Schmallenbergviruset och skydd mot svidknott i form av insektsmedel har en osäker effekt. Knotten finns mellan april och november så ett sätt att minska risken att drabbas av Schmallenberg är att senarelägga betäckningssäsongen till efter att knottsäsongen är över i november.
