Artikel

Sanering och behandling av fotröta i fårbesättningar

Hur sjukdomen uppstår
Fotröta är en djupgående inflammation med vävnadsdöd i klövspalthud och klövhorn. Orsaken är bakterien D nodosus, som i samverkan med Fusobacterium necrophorum kan ge allvarliga skador i klövhornet. För att djuren ska insjukna krävs att de vistas i en fuktig miljö som irriterar och luckrar upp den känsliga huden i klövspalten. F necrophorum, som förekommer i fårens omgivningsmiljö, kan då etablera sig och orsaka ett klövspalteksem. Under förutsättning att D nodosus finns närvarande och att för bakterien gynnsamma miljöförhållanden råder, kan fotröta utvecklas. Fotrötans svårighetsgrad beror på vilken bakteriestam av D nodosus som förekommer, men även miljöbetingelser, som fukt och värme, påverkar sjukdomens utveckling.

Symtom
Fotröta orsakar smärta som djuren visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta. Sjukdomen börjar alltid med eksem i klövspalten som blir irriterad och hårlös. Klövspalteksem är förstadium till fotröta men kan också förekomma i besättningar utan fotrötesmitta. I Fotrötans lindrigaste form utvecklas en karaktäristisk gulvit beläggning (nekros) i klövspalten, Vid aggressiv fotröta sprider sig infektionen in under sulhornet så att den undermineras eller delvis lossnar. De typiska klövskadorna kan klassas enligt ett graderingssystem. Grad 1-2 är fotröta som begränsas till klövspalten och grad 3-5 innebär att sulan är angripen. Det kan finnas djur med olika stadier av sjukdomen i samma besättning. Sjukdomen förlöper med en karaktäristisk unken lukt.

Veterinär diagnos
Diagnosen kan ställas kliniskt av veterinär med speciell kompetens och vid behov säkerställas bakteriologiskt. D nodosus kan påvisas genom odling eller med PCR-teknik. SVA använder numera PCR-teknik som analysmetod vilken är snabbare och känsligare. (Sedan 2015 utför SVA även virulenstestning via PCR).

Undvik att ta prov från gödselkontaminerade klövar. Säkrast resultat fås vid provtagning av klövar med grad 2. Skrapa lätt i den inflammerade klövspalthuden eller under det förändrade klövhornet med e-svabben. Proven bör anländas till laboratoriet inom 24-48 timmar efter provtagning. Aktuell remiss kan laddas ner från djurhälsovårdens hemsida.

Hur saneringen går till
Behandlingen syftar till att avdöda smittan på klövarna med en serie fotbad. Djur som är angripna av den allvarligare formen av fotröta kan behandlas med antibiotika i samband med det första fotbadet.  Eftersom bakterien överlever kort tid i miljön kan man genom att hålla smittade fållor fria från får och andra klövdjur under en viss tid undvika återsmitta. En mycket viktig del av saneringsprogrammet är att identifiera och slakta kroniska smittbärare som annars kan smitta ner besättningen igen. Kännetecknande för kroniska smittbärare är deformerade klövar. Vi rekommenderar att alla undersökningar och behandlingar sker under ledning av veterinär som är speciellt utbildad på fotröta.

För att lyckas med saneringsarbetet krävs noggrannhet och målmedvetenhet. I vissa fall kan utslaktning av hela besättningen vara ett bättre alternativ. Planläggningen av en sanering måste göras omsorgsfullt. Bästa tidpunkten är när antalet djur i besättningen är så litet som möjligt, vanligtvis när lammen slaktats. Det måste också finnas flera betesfållor eller andra lämpliga fållor där inga klövbärande djur gått de senaste 14 dagarna.

Arbetsmetod
Veterinärbesök 1 Veterinären bedömer svårighetsgraden av fotröta i besättningen och sorterar ut kroniska smittbärare
Fotbad görs av djurägaren + ev. antibiotika, djuren flyttas till nytt bete
– 1-7 dagar
Fotbad görs av djurägaren, djuren flyttas till nytt bete
– 1-7 dagar
Fotbad görs av djurägaren, djuren flyttas till nytt bete
– 1 månad
Veterinärbesök 2 Behandlingskontroll och utsortering av djur som inte blivit bra efter behandlingen. I så fall kan ett nytt fotbad behöva göras
– Ca 1 år
Veterinärbesök 3 Efterkontroll då veterinären bedömer om saneringen lyckats och om besättningen kan friförklaras. Friförklaring utförs under perioden 15 augusti-15 oktober, direkt efter den provocerande sommarsäsongen.

Fotbad
Djuren får stå i ett fotbad bestående av 10 % zinksulfat-lösning (w/v), eventuellt med diskmedel som ytspänningsnedsättande medel, Ett enkelt fotbadskar kan man bygga själv av 4 st 45 x 195 mm (2 x 8”) plankor som monteras ihop till en träram. Ramen kläs invändigt med presenning och fårgrindar ställs runt om. Plyfaskivor gör att fåren inte klättrar på grindarna. I ett kar med måtten 3m x 2m ryms ca 18 tackor. Behandlingen upprepas tre gånger med 1-7 dagars mellanrum. Djuren skall stå i fotbadet under 15-30 minuter och därefter på hårt underlag och torka i 30-60 minuter. Är klövarna mycket nedsmutsade är det en fördel att låta djuren stå i ett fotbad med vatten före zinksulfatbadet. Efter fotbadet flyttas djuren till ett bete eller en ströbädd där inga klövbärande djur gått de sista 14 dagarna.

Övriga rekommendationer
Får är anpassade att gå på torra och höglänta marker. I en fuktig och gödselbemängd miljö försvagas klövspalten så att den blir mer känslig för infektioner. Upptrampade rastgårdar och utfodringsplatser innebär en ökad risk att fotröta bryter ut i en smittad besättning. Särskilt för en besättning som saneras är det viktigt att hålla djuren i en så torr miljö som möjligt.

Fotröta sprids mellan besättningarna huvudsakligen genom utbyte av djur. När man köper, hyr eller lånar in djur till sin besättning ska man därför kräva en djurägarförsäkran av leverantören. Ställ nya djur i karantän i minst tre veckor. Undersök klövspalterna och bada eller spraya klövarna i 10 % zinksulfatlösning när djuren ställs in i och släpps ut ur karantänen. Var noga med att inte föra in smittan igen efter saneringen!

Läs mer om fotröta och praktiska tips för sanering i broschyren i länken nedan!

Dokument och länkar