Det är inte bara de efterlängtade vårfåglarna som har återvänt, utan även mindre söta varelser gör sig påminda. I tackans mag-tarmsystem börjar parasiterna vakna till. Ljuset i kombination med hormonet prolactin, som ökar hos tackan i samband med lamning, gör att parasiterna kvicknar till och börjar utskilja fler ägg. Uttrycket ”spring-rise” syftar till denna ökning av äggproduktion hos de parasiter som övervintrat i tackan. Detta är anledningen till rekommendationerna att ta träckprov på tackorna runt mitten av april då ljuset har återvänt och de flesta lamningar är över eller pågår. Troligen spelar ljuset större roll än hormonerna då man sett att även vinterlammare visar ”spring-rise” på våren.
Tolkning av träckprover
När det gäller fåret och dess parasiter är det viktigt att förstå att parasitkontroll inte handlar om matematik utan om biologi. Antalet parasitägg i avföringen kan variera av flera orsaker. Det är alltså inte enbart antalet parasitägg per gram avföring som avgör om sjukdom kommer utvecklas eller inte. Det är viktigt för veterinären att skaffa sig en helhetsbild för att kunna bedöma ett träckprovsresultat och besluta om eventuella åtgärder. En faktor att ta hänsyn till är helt enkelt vilken årstid det är. Parasiterna har sina cykler och är oftast mindre aktiva under vinterhalvåret. Detta kan dock skilja mellan olika arter. Vilken parasit det är spelar en stor roll för risken att sjukdom utvecklas då de är olika patogena (sjukdomsframkallande). Det är också viktigt att veta vilken djurkategori det gäller. Är det tackor, lamm, sjuka eller nedsatta djur? Tackorna har sin redan nämnda ”spring-rise” på våren och yngre djur har generellt fler parasiter än äldre på grund av ett omoget immunförsvar. Sjuka djur eller djur med dålig näringsstatus har sämre motståndskraft vilket leder till kraftigare infektion och ofta med fler ägg i avföringen som följd.
Avmaskning och alternativ
I Sverige finns det fortfarande preparat för avmaskning som fungerar bra mot de flesta av våra förekommande parasiter, men väl känt är att det ser annorlunda ut i andra delar av världen. Ett flertal parasiter har genom att förändra sina egenskaper blivit okänsliga/resistenta mot ett antal avmaskningsmedel och detta ställer givetvis till stora problem för fåren samt fårnäringen. Vi går inte på något sätt säkra här i norr, utan resistens har börjat förekomma även hos en del av våra parasiter. Vi måste fortsätta att hitta fler sätt att bekämpa parasiter på än genom enbart avmaskning. Detta för att inte hamna där andra länder redan står idag, utan möjligheter att bota sjuka djur.
Fåren infekteras av mag-tarmparasiter på betet (ett undantag är koccidier som kan smitta lammen via en blöt och kraftigt nedsmutsad ströbädd eller rasthage). Målet med parasitkontrollen är att hålla betet så parasitfritt som möjligt, men det är därmed inte sagt att fåren bör eller kan hållas helt parasitfria. Infektion behövs för att bygga upp immunitet, men infektionen får inte bli kraftigare än vad fårens eget hälsotillstånd och immunförsvar förmår hålla under kontroll. En lagom mängd snälla parasiter i fårens mage och tarm kan vara bra för immuniteten. ”Good fences makes good neighbours” heter det ju. Väldigt fritt översatt kan det utläsas som att ”ett bra eget försvar ger ett acceptabelt och kanske till och med gynnsamt parasittryck” (därmed inte sagt att alla grannar är parasiter). Det är sant och med ett bra eget försvar hos djuren samt en strategisk och genomtänkt avmaskning kan vi minska djurlidande och produktionsbortfall till följd av parasitinfektioner.
Näringsstatusen viktig
En viktig del i det egna försvaret är förutom beten med lågt parasittryck att upprätthålla ett gott hälsotillstånd och ett starkt immunförsvar hos djuren. För detta krävs en god näringsstatus hos individen, vilket i sin tur kräver en väl genomtänkt och utförd utfodring. Det är vikten av en god näringsstatus hos djuren och en bra utfodring som vi med denna artikel vill lyfta fram i kampen mot parasiterna.
En god näringsstatus hos tackan under dräktigheten ger förutsättningar för en lyckad lamning med låg dödlighet/sjuklighet hos både tacka och lamm, bra födelsevikter hos lammen och god mjölkproduktion hos tackan. Laktationen tar mycket energi från tackan och det är ofta svårt för henne att äta så mycket hon behöver för att inte tappa i hull. Ofta kommer hon inte upp i full foderkonsumtion förrän cirka sex veckor efter lamningen. Det vanliga och naturliga är att hon tappar en del hull under denna tid.
Att tackans näringsstatus spelar en stor roll för hälsan hos både henne själv och hennes lamm vet vi med säkerhet. Redan vid befruktningen påverkar tackans näringsstatus lammets chanser i livet. Studier har funnit ett tydligt samband mellan små, svagfödda lamm och dåligt hull hos tackan vid tiden för befruktning och tidig dräktighet. Utvecklingen av moderkakan sker de första veckorna i dräktigheten och storleken påverkas i hög grad av tackans dåvarande hull samt näringsstatus. Studier har visat att födelsevikten och livskraften hos lammet är beroende av moderkakans förmåga att överföra näring och syre från moder till foster. Denna överföring sker via det kärlnät som utvecklas och överföringens effektivitet är direkt kopplad till moderkakans storlek.
Hullbedömning
Av detta kan slutsatsen dras att det är av stor vikt att tackan redan vid befruktningen har ett gott hull, vilket inte alltid är fallet efter en lång laktation och ett ofta näringsfattigt bete på sensommar/tidig höst. Därför är det viktigt att hon hade ett bra utgångsläge vid lamningen, samt att hon får chans att hämta upp sin kondition inför nästa betäckning. Ett bra eftersommarbete för tackorna samt stödutfodring vid behov ger en god kondition inför betäckningen.
Det är av stor vikt att planera sin utfodring och beräkna foderstater, men lika viktigt är att lära sig att följa upp resultaten i verkligheten. Det görs bäst genom att bedöma djurens hull. På samma sätt som inom de flesta områden är det träning som ger färdighet. En bra metod är att bedöma sadeln (bakom sista revbenet) med en skala från 1–5. Man trycker med handflatan över ländryggen bakom revbenen och framför korset/låren. Greppa med fingrarna över tornutskotten och låt fingrarna glida över tvärutskotten. Hullbedömning bör göras rutinmässigt under året för att kontrollera näringsstatusen hos djuren. Det är viktigt att i tid hitta de tackor som av någon anledning har svårt att behålla hullet, så att åtgärder kan sättas in.
Klippning för beslut
En av fördelarna med att klippa tackorna före betäckning är just att det underlättar en hullbedömning. Hullbedömning efter klippning på sensommar/höst är viktig för att kunna besluta om tidig stödutfodring eller faktiskt utslagning om hon är kraftigt avmagrad (alternativt att hon får gå tom ett år). En bonus som fås på köpet av klippningen är att tackorna har visat sig äta mer under flera veckor när de blivit klippta. Den andra klippningen görs med fördel före lamning (dock senast en månad före på grund av stressen det medför) för att stimulera foderintag samt för hygien vid lamning och digivning.
Värt att nämna angående klippningen är att tackans energibehov ökar väsentligt om hon utsätts för karga väderförhållanden. En tacka med kort ull som är utsatt för regn och blåst kan ha två till tre gånger så stort energibehov som en med längre ull som befinner sig i en miljö där det är torrt samt vindstilla.
Stödutfodring innan betäckning
Det är generellt svårt att få upp hullet på en tacka under dräktigheten. Bättre är då att börja stödutfodra tidigare om det märks att flera djur ligger på gränsen före betäckning. Detta kan också påverka fruktsamheten i positiv riktning. Detta fenomen utnyttjas vid ”flushing”, vilket innebär att extra näring ges i form av högenergifoder några veckor före betäckning. Riktlinjer är en extra fodergiva på 2,5–3,8 MJ per dag vilket motsvarar två till tre hekto kraftfoder per dag, eller att tackorna släpps på återväxten från en yngre vall. Flushingen skall påbörjas tre veckor innan betäckningen. Är tackorna magra får fodergivan ökas ännu tidigare.
Flushingen stimulerar äggstockarna att släppa fler ägg och därigenom ökar chanserna till fler lamm. Man kan säga att biologin ”luras” att tro att här finns det foder som räcker till att föda många lamm. Detta är ju långt ifrån alltid önskvärt och man behöver inte oroa sig över denna effekt vid stödutfodring med enbart ett grovfoder när betet börjar bli knappt eller näringsfattigt. Däremot går det att komplettera det dåliga betet med grovfoder motverka att tackor med dålig näringsstatus inte ”tar” sig.
Starten avgörande för lammet
Att lammet får en bra start i livet är A och O för dess motståndskraft mot sjukdomar. En god näringsstatus hos den digivande tackan ger lammet mjölk i tillräcklig mängd och kvalitet. En proteinbrist hos tackan ger sämre mjölkproduktion och protein behövs i stor mängd hos det växande lammet för uppbyggnad av muskler samt immunförsvar. En mycket viktig del i att förhindra kraftiga parasitinfektioner hos lammen är att släppa dem på ett så parasitfritt bete som möjligt de första veckorna. När de möter gräset för första gången är de helt oskyddade mot parasiter och kan få allvarliga infektioner om de smittas. Att planera och vårda sina beten är mycket viktigt för att förhindra parasitinfektioner.
Tackornas mjölkavkastning sjunker under tredje månaden efter lamning samtidigt som lammens beteskonsumtion ökar. Avskiljning sker vid cirka 100 dagars ålder och lammen flyttas då med fördel till ett bättre bete med lågt parasittryck. Före denna flytt rekommenderas att ta ett träckprov. Vi vill inte att ovälkomna parasiter flyttar med till det nya betet eller att en akut infektion blossar upp på grund av stressen som avskiljningen innebär. Stress trycker som känt är ned immunförsvaret. För att kontrollera lammens tillväxt rekommenderas vägning med jämna mellanrum. På bra beten kan tillväxten hos lammen ligga på 250 till 300 gram per dag.
Parasitfria och näringsrika höstbeten är mycket viktigt för en god tillväxt samt för hälsan hos lammen före slakt. Studier har visat på starka samband mellan parasitinfektion, beteskvalitet och spårämnesbrister. Ett lamm med god näringsstatus har mycket bättre chanser att stå emot en parasitinfektion.
Lycka till med hullbedömning och utfodring i sommar!
