Artikel

Aktinos

”Mitt får har bölder runt munnen, vad kan det vara?” Detta är inte en helt ovanlig frågeställning till oss fårveterinärer under G&Ds dagliga telefonrådgivning. Frågan kan naturligtvis inte få ett definitivt svar utan närmare undersökning och provtagning, men det finns möjliga diagnoser vi överväger utifrån djurägarens beskrivning. Ett av dessa alternativ är aktinos. I nedanstående text använder jag benämningen aktinos för sjukdomen mjukdelsaktinos, i äldre litteratur också benämnd strålsvamp.

Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 1 2018

En bakterieinfektion i huden på huvud-och hals
Aktinos är en bakteriesjukdom som drabbar alla typer av får förutom dilamm. Infektionen orsakar flera välavgränsade bölder, 1-5 cm i diameter, i hud, underhud och längs lymfbanor på fårets huvud. En vanlig lokalisation är läppar, längs lymfbanorna under käken samt på nosen. Bölderna kan också finnas på halsen och ibland inne i djurets mun. Infektionen orsakas av bakterien Actinobacillus ligniresii som finns i normalt i munhålefloran hos får och nötkreatur.

Symptom
Sår på slemhinnorna i munnen eller i huden gör att bakterien kan ta sig in i underhuden och orsaka en infektion. Bakterierna sprids via lymfbanorna till närliggande lymfknutor och anslutande mjukvävnad där bölder utvecklas. Innehållet i bölderna är segt och gulgrönt och varet kan tömma sig ur flera mindre öppningar, men många gånger hittas bölderna innan de öppnat sig. Infektionen triggar igång en bildning av massiv bindväv kring bölderna. Fåren kan förutom yttre bölder ibland få svälj- och tuggningssvårigheter. Ett drabbat djur kan då salivera, uppvisa problem med idissling och magra av. Hos får, till skillnad från nöt, infekteras som regel inte tungan, utan det är i första hand hud och underhud på läppar, underkäke, nos och hudområdena i anslutning till huvudets och halsens lymfknutor som utvecklar bölder. Bakterien kan även spridas till näshåla och lungor vilket kan orsaka nosflöde och andningsproblem samt lunginflammation. I sällsynta fall kan bölder även uppstå på andra delar av fårets kropp t. ex. vid och i juvret. På baggar kan bitestiklarna bli infekterade.

 

Ett får på obduktion med många små bölder på läppar, längs med huvudets sida och längs underkäken. Till höger har underhuden blottlagts och de avgränsade ljusa strukturerna som ses i vävnaden utgörs av bölder. Foton: Behzad Modabber.

 

Aktinos drabbar även andra arter
Sannolikt kan aktinos smitta mellan nötkreatur och får. Nötkreatur kan bli sjuka i aktinos (kallas då ofta trätunga då infektionen hos nöt ofta drabbar tungan), men de drabbas även av benaktinos vilket orsakas av en annan bakterie, Actinomyces bovis. Det är inte klarlagt om benaktinos kan drabba får. Aktinos finns i enstaka fall beskrivet hos häst och även människa. Använd därför handskar om du hanterar djur med aktinos, speciellt om de har bölder som spruckit.

Även andra sjukdomar kan ge bölder
En sjukdom som kan likna aktinos är CLA (kasseös lymfadenit) även kallad pseudotuberkulos eller böldsjuka. Detta är en sjukdom som är vanlig i många andra länder men ännu ovanlig bland får i Sverige, men förekommer i många getbesättningar. Infektionen kan yttrar sig som bölder i ytliga lymfknutor på huvudet, ofta i käkvinklarna, eller på andra delar av kroppen. Det finns också en inre form av CLA där bölder bildas i lymfknutor inne i kroppen. Varet innehåller stora mängder bakterier som kan överleva länge i miljön och föra smittan vidare. Infektionen sprids framför allt via livdjurshandel men kan även spridas via otillräckligt rengjord klipputrustning.

Har fåren sår i huden av annan orsak t. ex. orf kan såren infekteras av bakterier med varbildning som följd. Sådana förändringar kan till viss del kan likna aktinos.

 


Foto från obduktion visar ett får som till följd av aktinos fått en stor bindvävsreaktion i munhålan. Foto: Ebba Schwan.

Ibland kan många djur i en besättning drabbas
Aktinos kan uppträda som enstaka fall, men ibland förekommer en ansamling av fall i en besättning. I vissa besättningar kan så många som upp till 25% av djuren drabbas. Tänkbara orsaker till att en besättning får utbrott med flera fall samtidigt kan vara att djuren utfodras med någon foderkomponent som har vassa växtdelar, t. ex. helsädesensilage, som kan ge små skador i eller kring munnen. Ibland kan skador på huden orsakas av vassa detaljer på inredningen t. ex. kan träinredning som inte är helt slät orsaka små sticksår i huvudets hud och vara en inkörsport för bakterierna. Andra möjliga orsaker till utbrott kan vara att fårens allmänna motståndskraft är nedsatt pga. underutfodring, parasiter eller andra pågående infektioner. Vid inköp av djur är det viktigt att noga undersöka huden på djuret. Kontrollera framförallt huden på huvud och hals för att inte riskera att köpa in djur med sår eller bölder som kan döljas av ullen. Sätt djuret i karantän tillsammans med ett eller flera utslagsdjur enligt G&Ds rekommendationer för att hinna upptäcka förändringar och sjuklighet som kan blossa upp när djuret byter miljö och därmed utsätts för stress vilket påverkar immunförsvaret. Eftersom varet i bölderna innehåller mycket bakterier kan ett inköpt djur med bölder som öppnar sig efter inköpet sprida smittan till dina övriga djur.

Smittspridning och behandling
Om bölderna spricker så sprider sig smittan till inredning så som foderhäckar och vattenkoppar och vidare till andra djur. Bölderna kan spricka in i munhåla vilket gör det inte alltid går att se när bölderna spricker. Drabbade djur skall därför isoleras från andra djur.

Behandling, utöver isolering av drabbat djur, har många gånger begränsad effekt eftersom bakterierna ligger inkapslade i bölder omgivna av kraftig bindväv. Läkemedel har svårt att nå in i bölden och effekten av behandlingen kan bli otillräcklig. Jodbehandling i form av injektioner med natriumjodidlösning har tidigare varit standardbehandling mot aktinos. Verkningsmekanismen är inte känd men joden tros motverka granulombildning, dvs bildningen av bindväv som omger varhärdarna. Jodbehandling av högdräktiga djur kan dock medföra risk för abort. Numera är det vanligare att i första hand välja behandling med antibiotika under 5-10 dagar. Vid tidigt insatt behandling är prognosen relativt god. Sent insatt behandling har sällan bra resultat. Djur som inte svarar på behandling bör slaktas. Om många djur har symptom så dela upp besättningen i en frisk och en drabbad del och slakta på sikt ut drabbade individer. Drabbade djur skall aldrig gå tillbaka in i den friska avdelningen.

 

Aktinos

  • Ses vanligast som flera små bölder i huden på huvud och hals hos får
  • Bakterien finns normalt i munhålan hos fåren
  • Små sår i eller kring munnen ger bakterien tillträde till underliggande vävnad
  • Ett eller flera djur (upp till 25 %) kan drabbas i en besättning
  • När bölderna tömmer sig sprids smittan till miljön och risken för fler fall ökar
  • Behandling utgörs i första hand av isolering och slakt av drabbade djur för att hindra smittspridning
  • Medicinsk behandling med antibiotika och/eller jod kan prövas i ett tidigt stadium

 

Aktinos förebyggande åtgärder

  • Undersök huden på huvud och hals samt munnen på inköpta djur
  • Ställ inköpta djur i karantän enligt Gård & Djurhälsans rekommendationer
  • Undvik foder eller bete med vassa delar
  • Undvik inredning med vassa komponenter t.ex. flisig träinredning
  • Isolera drabbade djur
  • Slakta djur som inte svarar på behandling.

 

Emelie Larsdotter
Fårhälsoveterinär, Kalmar