Artikel

Så kan du förebygga brösthinneinflammationer

Med ekonomiskt bidrag från Stiftelsen Lantbruksforskning genomförde Svenska Djurhälsovården under åren 2004 - 2006 en inventering av riskfaktorer som kan ha betydelse för utvecklingen av brösthinneinflammationer.

Actinobacillus pleuropneumoniae (A pp) är en mycket vanlig luftvägsbakterie hos grisar. Den orsakar såväl akuta som kroniska inflammationer i lungor och brösthåla. De akuta sjukdomstillstånden brukar benämnas elakartad lungsjuka och registreras vid slakt under kod 71/72. De kroniska inflammationerna är dock vanligast och går under benämningen bröst- eller lungsäcksinflammationer och registreras under slaktkod 75/76. Andra bakterier som Mycoplasma, Pasteurella och Haemophilus kan ge upphov till brösthinneinflammationer, men de är i regel mindre vanliga i sammanhanget.

Stora besättningar – större risk
Studien visade att det fanns en ökad risk för utveckling av brösthinneinflammationer med ökat antal suggor i besättningen. Då suggantalet blir större ökar antalet växande grisar i besättningen och därmed också antalet möjliga smittkontakter. I en besättning med stort antal suggor är tiden mellan de gruppvisa grisningarna ofta kort vilket medför att antalet ålderskategorier blir fler.

Luftsektionering i slaktsvinsstallar viktig
Tidigare studier har visat att en övergång till sektionerad uppfödning med strikt omgångsproduktion minskade förekomsten av brösthinneinflammationer. I denna undersökning uppgav mer än 90 % av djurägarna att de hade omgångsuppfödning av tillväxtgrisar och slaktsvin varför ingen säker statistisk skillnad gällande uppfödningsmodell kunde konstateras. Däremot tydde undersökningen på att en strikt luftsektionerad slaktsvinsproduktion hade en positiv inverkan då det gäller att förebygga brösthinneinflammationer.

Rekryteringsdjurens uppfödning har betydelse
Uppfödningen av gyltor och tidpunkten för inflyttning av gyltorna till avdelning med suggor ser ut att ha betydelse. Studien visade att vid en tidig inflyttning av gyltor till suggavdelningar fanns en minskad risk för utveckling av brösthinneinflammationer hos slaktsvin. Tidigare gjorda undersökningar har visat att många gyltor och suggor är bärare av A pp och kan smitta sin avkomma med bakterien under diperioden. Det är viktigt att gyltorna i god tid bygger upp en immunitet utan att vara aktivt smittförande när de ska föda. Likaså ska de kunna förmedla ett effektivt immunskydd till sina smågrisar via råmjölken.

Tvätt, desinfektion och tomtid påverkar
I studien framkom att ju längre tomtid i tillväxtavdelningarna desto lägre andel av djuren blev registrerade för brösthinneinflammationer vid slakt. Likaså minskade risken om desinfektion genomfördes mellan varje omgång i slaktsvinsavdelningarna. I litteraturen anges att om A pp skyddas av organiskt material kan den överleva utanför värddjuret under enstaka dagar och i rent vatten vid låg temperatur (4°C) under så lång tid som 30 dagar. Dessutom har A pp visats kunna bilda så kallad biofilm vilket kan öka bakteriens överlevnad på exempelvis stallinredningen. I praktiken medför detta att högtryckstvätt med kallvatten utan desinfektion samt för kort upptorkningstid kan gynna överlevnaden hos A pp i stallmiljön. Miljöns betydelse för utvecklingen av luftvägsinfektioner i svinbesättningar är välkänd. I denna studie iakttogs dock inga säkra skillnader mellan besättningarna avseende de undersökta miljöparametrarna. Detta kan bero på att ett för litet antal mätningar genomfördes för vissa miljöparametrar och att koncentrationerna av ammoniak och koldioxid generellt sett var låga i de undersökta stallavdelningarna.

Ökad risk vid problem med avvänjningsdiarré
Annan sjuklighet hos tillväxtgrisarna kan sannolikt öka mottagligheten för luftvägssjukdomar. I studien framkom att vid stor förekomst av kliniska behandlingar mot avvänjningsdiarréer fanns ökad risk för A pp-infektioner. Även om flertalet av diarrégrisarna genomgick en fullgod behandling med antibiotika så fanns det alltid individer som lättare kunde utsättas för annan smitta, exempelvis A pp. Förhållandet tycks emellertid vara annorlunda vid behandlingar av diarréer under slaktsvinsperioden där risken för utvecklingen av brösthinneinflammationer ökade då behandlingsfrekvensen i besättningen var låg. Orsaken till detta kan vara att vid diarrétillstånd inom slaktsvinsperioden används ofta flockbehandlingar med antibiotikasorter som även är effektiva mot de bakterier som orsakar luftvägsinfektioner.

Sammanfattning av projektet

En ökad risk för utvecklingen av brösthinneinflammationer finns

  • då antalet suggor i produktionen ökar
  • vid sen inflyttning av gyltor till avdelning med suggor
  • vid hög frekvens kliniska behandlingar mot avvänjningsdiarréer

En minskad risk för utveckling av brösthinneinflammationer finns då

  • luftsektionering är strikt tillämpad i slaktsvinsavdelningarna
  • tomtiden i tillväxtavdelningarna ökar
  • desinfektion tillämpas mellan omgångarna i slaktsvinsavdelningarna ?

Per Beskow
Svinhälsoveterinär