Produktionsinriktningarna inom nötköttsproduktionen skiljer sig åt en hel del, vilket också gör att man hanterar situationen lite olika. Vi har samlat några kortfattade råd i följande text, dessutom finns det samlat en hel del dokument och länkar som förhoppningsvis kan vara till stöd och hjälp både i torka, men också i andra sammanhang. Du kan naturligtvis också alltid ringa eller mejla oss.
TIPS!Ta del av inspelade webbinarium om foder
|
Dikalvsproduktion
De flesta korna i Sverige kalvar under februari till april, vilket innebär att just nu är korna på bete med sina kalvar. Korna är i höglaktation och har därmed en topp i sitt näringsbehov. Kalvarna får största delen av sitt näringsbehov tillgodosett av mjölken, men till viss del även av betet. Detta tillsammans gör att betesbehovet är stort – en utmaning när betet inte växer!
Utöver att flytta djuren till nytt bete tidigare, alternativt minska betesbeläggningen och i den mån det går tillskottsutfodra, framför allt kalvarna, kan man också planera för tidigare avvänjning. Kalvarna är effektiva foderomvandlare, korna är det inte på samma sätt. Under normala år med god tillgång på grovfoder är det naturligtvis mer ekonomiskt att låta korna omvandla gräs till protein av hög kvalitet till kalven, men med brist på grovfoder kan det vara aktuellt att köpa kraftfoder till kalvarna. Det går totalt sett åt mindre foder till uppfödningen om man utfodrar avvanda kalvar istället för att först låta fodret passera genom korna för att upprätthålla en mjölkproduktion. Dessutom kan avvanda kor klara sig bra på ett sämre bete utan att behöva tillskottsfoder. Ett alternativ kan vara att vänja av en del av kalvarna. Gör i så fall gärna detta med kalvarna från förstakalvarna, som behöver foder både för mjölkproduktion och för sin egen tillväxt. Än är det tidigt för en sådan åtgärd, men på sina håll kan det vara ett bra sätt att hantera situationen så inte kalvarna tappar för mycket i tillväxt – och korna blir alltför tunna.
Tänk på vid tillskottsutfodring att sträva efter att inte marken blir upptrampad. Man kan ha fördel av att börja tillskottsutfodra i tid eftersom återväxten från hårt betade beten har svårare att komma igen när det väl börjar regna. Man behöver också vara uppmärksam på giftiga växter på betena, vid högre betestryck eller vid tillfällen som marker betas som man kanske tidigare valt bort– finns risk att djuren äter växter som de kanske valt bort ett normalår, och det finns en del giftiga växter att vara uppmärksam på. (Läs mer här)
Det är också viktigt att vara extra noggrann med sin rekryteringsplan. Kor som inte är dräktiga, eller som man av någon annan inte vill ha kvar i besättningen, ska inte stå och konsumera foder och ta plats under vintern, utan se till att hon har ett lagom hull och kan gå till slakt åtminstone innan installning, i vissa fall kan det vara redan under betessäsongen. Man kan dräktighetsundersöka tidigt, ett sätt kan vara att ta PAG-prov, som innebär att man tar ett mjölkprov (ja, det kan vara en utmaning – men en möjlighet för snabbt svar). PAG-prov kan tas redan från dag 28; läs mer här.
Apropå rekrytering, så är det alltid viktigt att kvigorna är tillräckligt stora både vid betäckning och kalvning. Ett magert bete kan hämma tillväxten kraftigt, så var extra noggrann så kvigorna är tillräckligt stora! Ett bra riktmärke är 60-65 % av vuxenvikten vid betäckning och 80-85 % av vuxenvikten vid inkalvning. Kolla på slaktvikten på dina kor, och dubblera den, så får du ett bra riktmärke i hur stora just dina kor är.
Ungnötsproduktion på bete
Kvigor och stutar, och tjurar på bete, påverkas naturligtvis också av den begränsade betestillväxten. Även här är det viktigt att anpassa betesbeläggningen så inte betestrycket blir för högt. Tillskottsutfodring kan även här vara en möjlighet i de fall som man har beten där detta är tillåtet, i andra fall kan man behöva öka betesarealen antingen om det finns nya beten eller beta återväxten. Det tydligaste resultatet av begränsad betestillgång är en lägre vikt vid installning. Delvis kan den lägre tillväxten under betessäsongen kompenseras av nötkreaturens förmåga till kompensatorisk tillväxt när fodertillgången ökar, men det kan också innebära att uppfödningstiden blir längre, vilket innebär att man dels naturligtvis behöver planera för mer vinterfoder (vilket är svårt just nu) men också så att man har tillräckligt med plats i stallet.
Ungnötsproduktion på stall
Foderåtgången på stall sommartid är sannolikt inte mycket avvikande just i år jämfört med andra år. Skillnaden är att det redan nu är ont om grovfoder i tidigare torkdrabbade områden, och man kan därmed inte ta av tidigare års skördar. Man kan sannolikt se att djuren äter mer under den svala tiden på dygnet, men i övrigt kan man räkna med att foderåtgången blir/är densamma. Naturligtvis behöver man vara uppmärksam på varmgång i fodret, och att se till att djuren har ordentligt med salt och mineraler. Vad gäller tillväxten så kan det vara svårare att få upp fettet på slaktkropparna, eftersom djuren är ”biologiskt programmerade” för tillväxt under den ljusa årstiden, för att sedan lagra in fett när det blir mörkare till hösten. Det innebär att man eventuellt kan behöva öka spannmålsandelen något för de som ska bli slaktmogna den närmaste tiden. Vad gäller kvaliteten på förstaskörden finns inte så många analyser att dra större slutsatser av ännu, men om vi bara koncentrerar oss på energi, råprotein och fiber, så kan man konstatera att om man bara skördat i tid (dvs när gräset är i samma mognadsstadium ”som vanligt”), är energin hög och fibern måttlig.
Det finns också möjlighet att använda andra fodermedel. Vi har samlat en del information om detta i olika länkar på hemsidan för den som vill läsa mer. Beroende på vilka möjligheter som finns på gården i att hantera olika fodermedel kan det vara intressant att använda såväl biprodukter som rotfrukter, men även att man skördar spannmål som helsäd.
Det finns också väl fungerande grovfoderersättare på marknaden. Man kan se dem som en kombination av grovfoder och kraftfoder, och kan vara ett intressant alternativ om man inte har möjlighet att hantera flera fodermedel utan ”bara” grovfoder och ett kraftfoder.
Inför hösten – om torkan fortsätter
Sälj kalvarna tidigt
Oftast är priset för avvanda kalvar som högst i augusti – september. Detta eftersom det är då uppfödarna vill sätt in djuren. Vänta inte, utan se till att bli av med kalvarna så fort de är avvanda. För mindre dikalvsproducenter, som under normala förhållanden brukar vidareuppföda kalvarna själva, är det kanske mer lönsamt att sälja kalvarna på hösten och satsa på dikorna istället. Ta tidigt kontakt i år – eftersom även kalvköpande besättningar sannolikt har foderbrist.
Slakta djuren i tid
Det är även fortsatt viktigt att hålla en god kvalitet på slaktdjuren. Håll din dialog med slakteriet, för att kunna planera en modell som passar så bra som möjligt för båda parter. Att skicka icke slaktmogna djur till slakt är inte en bra affär, varken för säljare eller köpare, tunga djur, däremot, kräver mycket underhållsfoder, och det är därför ett effektivt sätt att hålla onödig foderåtgång nere genom att skicka dem när de är slaktmogna, men inte alltför tunga.
Minimera foderspill
Eftersom det hittills finns ont om foder är det extra viktigt att så mycket som möjligt kommer djuren till godo. Kortare grovfoder t ex, ger mindre spill. Undvik att utfodra på marken, använd foderhäckar så mycket som möjligt och lägg ut foder varje dag. Foderbordsavgränsningar eller foderhäckar som tvingar djuren att lyfta och vrida på huvudet då de backar från foderbordet gör att de drar ut mindre på golvet eller marken.
Minska lagringsförluster
Var extra noga med placering och hantering av rundbalar för att minska skador på dem samt för att undvika angrepp av råttor, möss och fåglar.
Kort om andra fodermedel som kan vara aktuella:
Det bästa grovfodret behövs till de växande djuren. Däremot kan korna ofta klara sig bra på alternativa grovfoder med lägre näringsinnehåll, förutsatt att den hygieniska kvaliteten är god. De första och förmodligen vanligaste produkterna är helsäd och potatis, men även andra rotfrukter kan förekomma. Tänk på att näringsinnehållet i helsäd varierar mycket, så analysera helsäden så fodrets egenskaper tas tillvara på bästa sätt.
Potatis och rotfrukter kan uppfattas som liknande produkter, men potatis innehåller mer stärkelse, medan t ex morötter innehåller mer socker, så även här gäller det att använda fodermedlen i rätt kombinationer, så det används på rätt sätt till rätt djurkategorier.
Halm fungerar bra som enda grovfoder till dikor, förutsatt att foderstaten kompletteras med kraftfoder, t ex spannmål kompletterat med protein vid behov. Se till att det finns ätplatser till alla och dela helst in korna i grupper.
Gräsfröhalm har ungefär samma näringsvärde som spannmålshalm och fungerar också bra till korna. Komplettera med spannmål och eventuellt protein vid behov och se till att alla kor har möjlighet att äta ordentligt av kraftfodret.
Ärthalm har högre innehåll av både energi och råprotein än vad spannmålshalm har. Om korna bara äter ordentligt av denna, kan den fungera som enda grovfoder.
Rapshalm kan användas för att dryga ut vallensilaget. Korna kommer att sortera ut det smakligare vallfodret först, så här gäller det att det finns tillräckligt med ätplatser och helst också att korna är indelade i grupper, så att alla kor kommer åt att äta innan det blir utplockat på foderbordet. Bra och billiga biprodukter som t ex bröd, morötter, potatisskal eller drav kan vara ett alternativ om de kan hanteras på ett rationellt sätt. Det är också viktigt att du vet näringsinnehållet på det foder du köper så att du kan värdera priset i förhållande till andra foder.
Strö
Torkan påverkar inte bara grovfoderskörden, utan halm kan bli en bristvara. Det är synnerligen önskvärt att man tar tillvara all halm som går att få tag på – halmen är ju värdefull både som foder och som strömedel! Det är också läge att se sig om efter andra möjligheter till strömedel än halm.
Torv fungerar bra som ersättning till halm i många system, och går också att kombinera med halm eller spån om man så önskar. Ett lager med ca 3 dm strö kan hålla 3-4 veckor, för att sedan gödslas ut. Man kan också blanda halm eller spån med torv. Att minska ströåtgången genom att strö lite och ofta i stället för sällan och mycket är också en möjlighet, likaså att ha större yta per djur. Ytan per djur kan dock vara frustrerande och svårt att lösa, med tanke på att man har de djur man har, och stallplatserna är en viss yta.
Rutiner
Det finns mycket man kan göra – i stort och smått – för att förbereda sig redan nu inför kommande stallsäsong. Första steget är att ha en bra bild om vad man har att utgå ifrån – hur mycket djur man har eller kan köpa in, och hur mycket foder man har att tillgå på gården. Planera sedan om du redan tidigt behöver göra något åt djursituationen, fördela det foder du har, och ta kontakter för att komplettera med det du kan, både det som går att köpa in, men också kan hanteras på gården. Det finns exempelvis hemsidan http://proteintipset.se/, där annonser kan läggas in både för att köpa och sälja foder. De dagliga rutinerna handlar, som tidigare nämnts, åt att ta hand om de resurser som finns – se till att det inte blir onödigt foderspill, strö ofta för att bibehålla en torr bädd, och se till att djuren växer så gott det går.
Sist men inte minst
Det sista avsnittet i dessa tips för stunden handlar om människan. Även om vi nu är i början av sommaren, med långt kvar till stallsäsongen kommer, vet vi att vi på flera håll har mindre första skörd än vi brukar, och med torkan 2018 i färskt minne men också Corona och höga foderpriser är många oroliga. I de sammanhangen är det viktigt att vi inte glömmer bort att ta hand om människorna kring djuren. Redan nu pratar vi mycket med varandra om oron kring bland annat torkan, och det behöver vi fortsätta med. Ta hjälp av grannar, ställ frågor i bygden om obetade beten och foder som kan bli tillgänglig – eller erbjud om du har mer än du behöver. Priserna är en annan fråga, men det är svårt att köpa det som inte finns!
Ta hjälp av oss rådgivare, vi hjälper gärna till att resonera kring fördelning av resurser till de olika djurkategorierna på gården.
Allmänna råd
Viktigt i värmen
Rådgivning och åtgärder vid extrem torka
> Rådgivning och åtgärder vid extrem torka – lärdomar från sommaren 2018.pdf
Ätplats
Inventering av grovfoder
Lagring och hantering av ensilage
> Från fält till mule – Lagring och hantering av ensilage.pdf
Foderanalys
Kontakta oss på Gård & Djurhälsan NÖT, så hjälper vi dig med att föreslå vilka analyser som kan vara viktiga för dig. Som kund i Gård & Djurhälsan Nöt har du rabatt på foderanalyser hos Eurofins – OBS – då behövs särskild följesedel, som du får genom oss!
Alternativa fodermedel
Fodermedel till köttdjur
Okonventionella fodermedel till idisslare
> Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist.pdf
> Okonventionella grovfodermedel som krisfoder till nötkreatur.pdf
Helsäd
> Helsäd – hur och till vilka djur?
Giftiga växter
Ströalternativ
> Ströguide för Nötköttsproducenter.pdf
Kontakta oss!
Vi hjälper dig gärna med foderplanering, produktionsplanering, djurhälsa och andra frågor kring nötköttsproduktionen!
