Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 5 2019
Planera
Hur ser det ut, har du tagit foderprov och skickat in? Om inte så är det hög tid. Vänta inte med att skicka in proverna tills du skördat alla dina skördar. Vet du efter analyssvar att första skörden håller en viss kvalitet låt oss säga 10,5 Mj och 135 g Rp, så kan du välja att skörda din tredjeskörd lite tidigare. Med tanke på hur tidigt det är, så är möjligheten faktiskt god att skörda en tredjeskörd med högt näringsinnehåll exv. 11,2 Mj och 180-190 g Rp. Kan du styra skördetidpunkten efter vilken kvalitet du eftersträvar så är det mycket värt, men du måste även veta vad dina övriga skördar innehåller. Tänk på att det inte blir dyrare att analysera och skicka in analyser vid fler tillfällen än att skicka dem alla samtidigt.
För att veta hur du ska göra måste du veta vad du har! Att ta analys på sitt grovfoder är en förutsättning för vinterns foderplanering. Foto Jörgen Olsson
Behoven
En vuxen korsningstacka (Finull/Texel) som lammar på våren runt 1 april, släpps på bete i mitten av maj och stallas in i slutet av oktober har ett behov av grovfoder som ser ut på ungefär följande vis.
| Grovfoder typ | Kg ts/dag | Antal dagar | Kg ts/period |
|---|---|---|---|
| Sin/låg dr foder | 1,5 | 105 | 157,5 |
| Hög dr foder | 2,2 | 35 | 77 |
| Digivningsfoder | 1,8 | 35 | 63 |
Tabell 1: ungefärlig åtgång (utan spill) av exempelfoder
| Grovfoder typ | Energi MJ/kg ts | Protein g/kg ts | NDF g/kg ts |
|---|---|---|---|
| Sin/låg dr foder | 9,8-10,2 | 95-115 | >550 |
| Hög dr foder | 10,5-11,5 | 130-150 | <550 |
| Digivnings foder | >11,0 | >140 | 490-530 |
Tabell 2: näringsvärden exempelfoder
Man ser snabbt att mängdbehovet av grovfoder med lågt näringsvärde är ungefär lika stort som behovet av grovfoder med högt näringsvärde. För att förenkla så bestämmer vi oss för att högdräktighetsfoder och digivningsfoder skall vara samma typ av grovfoder, dvs något som har högt näringsinnehåll, gärna så högt det bara går. Har man skördat ett sådant grovfoder så är kommande säsong ganska enkel. Det blir en foderstat som bygger till största del på grovfoder och det finns goda förutsättningar att lammen växer och produktionen blir bekymmersfri.
Utfallet
Tyvärr blir det ju inte alltid som vi tänkt oss. Har du fått in ett foder som är väldigt näringsrikt? Du kanske bara har foder som är över 10,5 Mj och 150 g Rp? Då måste man vara försiktig. Risken är stor att tackorna blir i ett allt för gott hull under sin & lågdräktigheten. En tacka som blir för rund under denna tid kan få färre lamm vid födsel och en låg mjölkproduktion. Även finns det en stor risk för lamningsförlamning och dräktighetstoxidios.
Åtgärd
Har man fått ett för starkt foder så gäller det att begränsa intaget av näring till tackan under lågdräktigheten. Man kan göra så här. -Använd halm som det foder dom får i fri tilldelning (adlib), utfodra halmen i rundbalshäck på ströbädden och komplettera med en mindre mängd starkt grovfoder på foderbordet 1-2 ggr/dag. Här är det viktigt att det finns tillräckligt med ätplatser då en viss konkurrens kommer uppstå. Ungtackor hålls i en separat grupp, denna grupp får förstås fri tilldelning av det fina grovfodret. Ungtackorna skall ju själva växa under hela säsongen fram tills högdräktigheten infinner sig, först då kan dom eventuellt gå in i den ordinarie flockens utfodring. Dela upp de gamla tackorna i två grupper, tunna individer/feta individer. Den tunna gruppen får givetvis en lite starkare foderstat med en större andel grovfoder samt fri tilldelning med halm och de fetare får en svagare foderstat med en mindre mängd grovfoder men fortfarande fri tilldelning på halm. Under säsongen kan man sedan enkelt flytta djur från den ena gruppen till den andra allt eftersom behovet uppstår och tackans hull förändras. Hullbedöm därför med jämna mellanrum.
Utmaningen
Tyvärr är det så att det foder man lättast kan producera är det med minst näringsmängd, oftast är det ett sådant foder som finns ute på gårdarna, och oftast finns det i rikliga mängder. Egentligen så passar den grovfodertypen bra under sin/lågdräktighetstiden, men det behöver utfodras på ett vis som motverkar att tackorna blir ojämna i hull.. Har man det till exempel en rundbalshäck där tackor och ungtackor kan äta som de vill så kommer det att generera en spretig flock med stor individuell storleksskillnad mellan djuren. En del äter ganska bra foder (störst går först) medan de som behöver mest näring får minst (liten går sist). Har man endast tillgång på ett näringsmässigt svagt foder, bör man i första hand fundera kring hur man kan förbättra sitt näringsfattiga foder så att djuren kan utnyttja det på bästa vis.
Värdehöjande sortering
Att sortera/gruppera djuren efter deras behov är förstås nr 1. Så även här vill vi ha 3 grupper, feta, tunna och ungtackor i separata grupper. Gör man detta så har djuren bättre förutsättningar att klara av den något utmanande dieten. Har du dem vid ett gemensamt foderbord istället för en rundbalshäck så får du det enklare själv med. Då kan du på ett enkelt vis knuffa foder mellan grupperna. Ungtackorna skall du ge någon form av tillskott till exempel kraftfoder, eller varför inte ärtor? Havre, korn och vete är inte tillräckligt, mest troligt inte heller ett foderblock. Låt ungtackorna och de magra tackorna sortera sitt grovfoder, låt dem äta det bästa. Efter att de har sorterat och tagit det bästa så får dom nytt grovfoder. Det bortsorterade fodret ger du till gruppen ”fetadjur” . Gruppen ”fetadjur” skall också ha av det osorterade grovfodret, men vi förväntar oss att dom äter upp en större andel innan det ratade sopas bort. Tänk på att gruppen ”fetadjur” behöver ha mer plats vid foderbordet då konkurrensen är starkare där. Givetvis hullbedömmer du dina djur löpande och gör förändringar mellan grupperna allt eftersom djuren förändras i hull.
Håll koll på tackornas kondition. Tunnare tackor behöver mindre konkurrens och bättre foder. En uppföljande hullbedömning visar om du lyckats. Foto: Einar de Wit
Svagt foder
Om ditt grovfoder är så svagt att djuren inte kan hålla sitt hull trots att de får sortera enligt ovanstående så måste du börja stödutfodra dem med något som är mer näringsrikt, även fast de är i sin/lågdräktighetstiden och har ett minimalt näringsbehov. I takt med att tiden går och tackorna närmar sig lamning kommer näringsbehovet att 3–4 faldigas. Om man använder vanligt kraftfoder här som komplettering blir givan så hög att tackan riskerat att bli sjuk. Jag rekommenderar därför att komplettera såhär magert grovfoder med Luzernpellets eller Grönfoderpellets. Eftersom det i Luzern/grönfoderpellets inte finns något annat än grovfoder så får tackans matsmältning inga störningar av detta tillskott. Luzernpellets finns att köpa i foderhandeln, Grönfoderpellets finns hos Genevads grönfodertork.
Summering
Dessa olika strategier är bra att ha i huvudet när man fundera kring det kommande utfodringsåret, men även nästa års produktion av foder. Att göra en foderstat till djuren och de olika grupperna är förstås nödvändigt ändå, likväl som att analysera det foder man har. Tänk på att en mineralanalys på grovfodret säger mer än vilka mineraler djuren skall ha. Den säger även en del om hur du skall gödsla din slåttervall nästa år.
Ring mig gärna så kan jag hjälpa till med planeringen av foderåret!
Theo den Braver
Gård & Djurhälsan, Lammproduktion
070-393 30 89
