Foto: Einar de Witt
Förändrad avräkningsnotering
I höstas gjorde Scan en djärv manöver där man ändrade viktintervallet för lamm i bäst betalda grupp. Bäst betalda viktgrupp heter nu Märkesstyck i stället för Märkeskvalitet. Lägsta vikt för att uppnå Märkesstyck har ökat från 17 kg till 19 kg mellan vecka 36 till 48 för att sedan återgå till 17 kg v 49. Målet för slakteriet har förstås varit att öka volymen styckningsbara slaktkroppar och öka förtjänsten på lammen. (Under hösten 2026 kommer gränsen för Märkesstyck höjas ytterligare till 20 kg).
Hösten 25 går till historien som en av de mest lönsamma höstarna för våra lammproducenter!
Det beror sannolikt inte bara på förändringen i noteringen utan på en fungerande konkurrens mellan slakterierna. Under större delen av 2025 har vi haft högre priser än Irland vilket är mycket ovanligt. Vi ser också nu under starten på 2026, när detta skrivs, att priserna tagit ytterligare ett steg upp. Vi tangerar nu EU:s medelpris.
Bra jobbat alla svenska slakterier! 😊.
Det här kommer sannolikt att öka investeringsviljan i lammproduktionen. Är den svenska priskurvan på lammkött förändrad eller kommer den att bibehålla sin tidigare trend med höga priser på våren och lägre på hösten? – Det får vi svar på till nästa årsskifte, men bibehålls den så är det sannolikt med lammpriser som närmar sig 120 kr/kg till maj.
Grafen visar genomsnittspriset slakterierna betalat ut till lammproducenter under 1 års tid i Sverige (grön), Tyskland (streckad blå), Irland (prickig röd) Frankrike (orange) samt Eus medelpris (mörkblå). Pilarna märker ut perioden då vi haft högre lammpris än Irland samt att vi nu tangerar Eu:s genomsnittspris. Källa: Jordbruksverkets prisstatistik på lammkött
Tillväxt, slaktmognad och ekonomi – vad hänger ihop?
Lammets tillväxttakt påverkar:
- Slaktålder
- Slaktvikt och fettklass
- Foderåtgång per kg slakttillväxt
- Arbetsinsats och stallkostnader
Ju snabbare ett lamm når slaktmognad med rätt fettansättning och vikt, desto bättre blir ekonomin. Långsam tillväxt leder till högre rörliga kostnader, ökade arbetsomkostnader, ökad exponering för parasiter, högre risk för lammförluster (lammdödlighet) och större risk för att lammen blir för feta innan de når optimal slaktvikt. Tillskottsutfodring, både på bete och på stall, är kortsiktigt det mest effektiva verktyget för att styra tillväxt, slaktmognad, hälsa och slaktresultat. Men lönsamheten avgörs inte enbart av fodrets pris och kvalitet – lammens genetiska förutsättningar och föräldrarnas storlek spelar en avgörande roll. Om föräldrarna har en låg vuxenvikt, blir det svårare att nå en hög slaktkroppsvikt på lammen. Grundtesen för hur föräldrarnas vuxenvikt påverkar lammets slaktvikt ser ut enligt nedan (källa AHDB).
Ovanstående formel ger oss att en tacka som väger 70 kg och betäcks med en bagge på 90 kg får ett lamm som har en teoretisk slaktmognad vid 40 kg levandevikt och fetklass 3. Med ett slaktutbyte på 43% ger det en slaktkropps vikt på 17,2 kg. Har man raser och korsningar som ger lättare lamm kommer uppfödningstiden att bli längre om du skall öka vikten betydligt över den teoretiska slaktmognadsvikten. När lammen blir äldre försämras deras foderomvandlings förmåga och uppfödningen blir dyrare.
Ålderns påverkan
Lammen är fantastiska foderomvandlare när dom är unga, i synnerhet innan deras könsmognad börjar. Med bra foderomvandlare menar jag hur mycket foder det går det åt för att skapa ett kg lammkött. Hög foderomvandlingsförmåga = få antal kg ts foder/kg slaktkroppstillväxt.
I starten av lammets liv omvandlar den ca 2 kg ts foder el. mjök till 1 kg kött. Allt eftersom lammet blir äldre sjunker fodereffektiviteten. När könsmognaden börjar så förändras foderomvandlingsförmågan som mest, det foder den äter blir förvisso levandetillväxt men en mindre del av fodret blir kött och istället blir det större andel ben, skinn, ull, magsäck, genetalier, större skallar osv. Man kan också säga att slaktutbytet sjunker. Det är inte ovanligt att man går från 44% slaktutbyte till 34% om man kommer fel i slakttidpunkten och lammets utveckling. I den här åldern och framåt är foderutnyttjandet runt 12-20 kg ts foder/kg slaktkroppstillväxt. Målet i lammproduktionen skall förstås vara ett så bra foderutnyttjande som möjligt, normalt är att lammet förbrukar 7-15 kg ts foder/kg slakt under den totala uppfödningstiden.
När vi har dessa två ”grundsanningar” på plats så förstår vi att lammets tillväxt och teoretiska optimala slaktvikt är det vi skall fokusera på för att träffa rätt i kravspecifikationen som slakteriet har ställt upp. Denna kallar vi för Avräkningsnotering.
Hur gör jag?
Börja med att ta reda på när dina lamms teoretiska slaktvikt kommer att infinna sig. Har dina lamm en möjlighet att träffa noteringens krav? Hur många gram/dag behöver lammen växa för att klara slakteriets kravspecifikation.
Om jag kikar i ovanstående tabell så ser jag att min lammflock som i genomsnitt växer 240 g/dag behöver 27 veckor för att nå en vikt om 50 kg. När lammen är 27 veckor är det sannolikt att slaktprocenten är lite sämre eftersom dom är halvåret gamla och könsmognaden har satt in. Säg att jag har 38 % slaktutbyte. Jag får då en slaktvikt på ca 19 kg. Jag lammar i vecka 14 så efter 27 veckor är mina lamm klara till vecka 41. Just i denna tid, veckorna runt v 40 är priserna normalt som lägst, och risken att de inte träffar målet 19 kg är också hög. Att acceptera en tillväxt på 240 g i detta fall är ett stort risktagande.
Alternativet foder
Om jag stödutfodrar mina lamm och på så vis säkerställer en högre tillväxt hur ser det ut då? Ja, säg att jag redan från start ser till att lammen har en lammgömma med foder, dels inne på stall, dels på betet. Lamm har ju en bra foderomvandling tidigt i livet och är därför effektiva att utfodra tidigt. Låt oss anta att en lammgömma på stall och på betet med en konsumtion om ca 0,2 kg/ kraftfoder/dag ger ett utfall på ca +40g/dag i bättre tillväxt i genomsnitt. Hur blir det då?
Med en tillväxt om 280 g är dom klara på 23 veckor i stället. Lammen är då klara i vecka 34. Tar vi i beaktande ett högre slaktutbyte på ca 2% då de är yngre, så väger de ca 20 kg på slaktkroken. Historiskt är avräkningspriset är ca 5-10 kr högre i v 34, samt att vi har ca 1 kg mer kött. Det betyder att värdet på lammet har ökat med c:a 230 kr (7kr*20kg=140 kr + 1kg*88kr=228kr).
Insatsen för att göra detta är 32 kg kraftfoder till en kostnad om c:a 120 kr. (32kg*3,80kr/kg=121,60). Man ökat alltså sin förtjänst med c:a 110 kr/lamm.
Dessutom har man minskat sin risk att lammen inte blir klara tid och missar kravspecifikationen, vilket ger ett ännu högre inkomsttapp. Men för att ha en låg foderförbrukning/kg kött-tillväxt måste man börja i tid med stödutfodringen. Kom ihåg att det är tidigt i livet de utnyttjar fodret bäst. Börjar du sent med att stödutfodra dem så blir foderförbrukningen mkt högre och förtjänsten lägre.
Hur gör jag rent praktiskt?
Extra utfodring på bete kan vara besvärligt. Metoder och utrustning för detta finns det nästa lika många varianter på som det finns lammproducenter. En foderautomat av något slag är det enklaste för dom flesta producenter. Målet med en stödutfodring skall vara att lammen hela tiden har tillgång till kraftfoder i fri tilldelning. Med kraftfoder menar jag ett lättsmält foder som har en balans mellan energi och protein. Det betyder att ren spannmål och olika melassbaserade foderblock/hinkar inte fungerar.
På marknaden finns idag ett antal bra färdigfoder för lamm och får ex vis Lamm 500, Fiol Vital, Ullis, Glänsa lamm osv. Om fodret är till en tacka eller till ett lamm spelar ingen egentlig roll, de är väldigt snarlika. Betet varierar mer än skillnaden mellan ett lamm- och tackfoder. Det viktigaste är att det finns både energi och protein i tillräckliga mängder. Fodret skall kompensera bristerna som betet har. När betet är tillräckligt kommer lammen att välja betet före kraftfoder. När konsumtionen ökar är det dags att erbjuda lammen nytt bete. När väderförhållandena gör att betet inte räcker till finns lammgömman som en reserv och gör att dom inte tappar fart. Helt avgörande är betets kvalitet, är betet dåligt går det åt mer foder. Så tillskottsutfodring ersätter inte en bra betesstrategi/taktik utan skall användas som ett komplement och indikator.
I en så kallad creepfeeder kan lammen äta kraftfoder i fri tillgång samtidigt som tackorna inte kommer åt fodret. Det är viktigt att flytta runt utfodringsplatsen så att det inte blir för upptrampat kring automaten, det kan förorsaka klövproblem hos lammen. På bilden står automaten på en betongplatta vilket är bra. Foto: Einar de Witt
På senare tid har det kommit ut några olika varianter på ”slickmatare” på marknaden. Där har man gjort det lite ”svårare” för lammen att nå kraftfodret vilket gör att de inte äter onödigt mycket när de får foder i fri tillgång. Dessa automater rymmer också mycket foder vilket gör det rationellt att fodra större lammgrupper. Den är också lätt att flytta runt med en frontlastare så att man undviker upptrampning. Foto: Einar de Witt
Långsiktighet
För att förbättra slaktutfallet på mina lamm kan jag förstås fundera kring mina föräldradjur. Börja prioritera lite tyngre tackor. Då menar jag inte att vi skall ha 100 kg:s tackor. Jag tycker att en lämplig vikt på tackorna är 75-85 kg, det är bättre än 65-75 kg. En lite större tacka tål en större bagge. Så kikar vi på formeln ovanför och vi vill ha lamm som med lätthet når 21 kg slaktvikt och 43% slaktutbyte. Då behöver den teoretiska vuxenvikten på lammet vara 98 kg. Om tackan väger 80 kg bör baggen väga strax under 120 kg. En gammal sanning inom husdjursaveln säger att det går snabbt och enkelt för våra husdjur att tiofaldiga sin födelsevikt. Om lammet väger 4 kg vid födseln så kommer den alltså enkelt till 40 kg. Men de sista 10 kg upp till 50, får man jobba hårdare för.
Även lammets födelsevikt påverkas av föräldrarnas vikt. Nästa steg för att nå upp till noteringens nivåer och ta tillvara på potentialen är förstås att ta in det i sitt avelsarbete. Genom att väga och mäta olika egenskaper för köttproduktion kommer man ganska snabbt till insikt om vilka djur som är mest effektiva och då kan man med tiden ta fram mindre djur med en högre potential och därmed ännu bättre effektivitet.
Slutsats
Även om det är stora förändringar i avräkningsnoteringen och priserna har gått upp är det samma grund som gäller för mig som producent.
Hur når jag snabbast möjligt fram till ett slaktmoget lamm som matchar avräkningsnoteringens högsta betalning?
Om jag inte riktigt ser att jag kommer att fixa detta då bör jag så snart som möjligt efter att mina lamm är avvanda förmedla dem till en annan producent för vidareuppfödning. Ta gärna kontakt med köpare innan lamningen börjar. Det finns idag bra prislistor på förmedlingslamm (se avräkningsnoteringen hos Scan). Det finns också en prissnurra för lamm på nätet (sök på LRF-Kött) som kan hjälpa dig att få rätt pris för lammen i en förmedlingsaffär. Jag vet säkert att både KLS och Scan hjälper till med förmedling i dag, sannolikt även Protos om man ställer frågan. Det går även fint att annonsera på Elitlamms annonstorg om att man har förmedlingslamm att sälja.
Ta kontakt
Jag, Theo, och Åsa Brandin på Gård & Djurhälsan finns här för alla som vill ha hjälp med att planera sin produktion för att få en bättre ekonomi oavsett vilka affärspartners du har inom foder, slakt och övriga insatsvaror. Ring eller mejla oss så hjälper vi till.
asa.brandin@gardochdjurhalsan.se Tel: 076-763 91 66
theo.denbraver@gardochdjurhalsan.se Tel: 070-393 30 89
