Artikel

När allt förändras, hur skall jag förändra?

Nu är det orostider och dyrtider. Alla insatsvaror till produktionen av våra produkter har ökat i pris den senaste tiden. Trenden med stigande omkostnader har pågått i princip sedan torkan 2018, Coronapandemi och energipriser har fortsatt den stigande pristrenden. Nu som en rejäl käftsmäll på hela värden har Ryssland startat krig i ett av världens viktigaste områden för spannmål och gödselproduktion. Föga tröst finner man i orden att det är en föränderlig tid. Mycket av Lantbrukspressen handlar om lantbruk som lägger ner eller minskar sin produktion p.g.a. lönsamhetsproblem och ökande kostnader. Men är det verkligen hopplöst och förlorat?

Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 3-2022

 

På minussidan

Gödseln är den vara som ökat absolut mest i pris. Nu kostar kväve som man köper i form av Axan ca 39 kr/kg N, fjorårets toppnotering låg på ca 13 kr/kg N. Kväve är förstås viktigt om man skall få tillräckliga skördar av rätt kvalitet i foderproduktionen. Dieselpriset har dubblats, ensilageplast har ökat i pris med ca 50% (från ca 43 kr/bal till ca 66 kr/bal). Utsädet har ökat med ca 30%. Detta sammantaget gör att priset/kg ts grovfoder har förändrats med ca +95 öre/kg ts. På kraftfodersidan ser vi liknande ökningar i pris. De vanligaste kraftfodren har gått upp med ca 90-125%. Lamm 500 kostar i skrivande stund ca 5,40 kr/kg i bulk.

På plussidan

De senaste åren har vi sett att lammpriset stiger. Följer man utvecklingen på Jordbruksverkets hemsida och jämför priserna från år till år så ser det positivt ut. Mellan åren 2020 och 2021 steg lammpriset med ca 19%, Första kvartalet 2021 steg priserna med 12% och hittills i första kvartalet -2022, har priserna stigit med ytterligare 13 %, det betyder att, om trenden håller i sig, kommer vi nå ett lammpris på ca 95 – 98 kr/kg som högst och ett genomsnittspris på ca 78 kr/kg under 2022, förutsatt att vi följer samma trend som 2021. Ser vi till utvecklingen på lammkött i Europa är det samma trend. Tyvärr ligger vi i botten på prisligan, men positivt är förstås att importen är dyrare. Tyskland och Frankrike ligger ca 10 – 15 kr upp jämfört med oss och Irland ca 2 kr högre. Förhoppningsvis hittar våra slakterier möjligheter till effektivisering och bättre affärer så att vi i alla fall springer om Irland i pris.

Alla går åt samma håll

Hela värden påverkas av Rysslands tilltag och alla länder ser med oro på hur matförsörjningen är i fara och känner viss tveksamhet kring att förlita sig på import. I vårt land, men även i resten av EU och världen, talar man om hur det nu skall byggas beredskapslager av mat, förnödenheter, foder, bränsle mm. Det gör att efterfrågan på livsmedel kommer att öka, inte bara spegla konsumtionen utan även inlagring för att säkra/öka självförsörjningsgraden i landet. Vi vet alla vad som händer på en marknad när efterfrågan ökar och priserna stiger. Personligen tror jag att vi kommer passera 100 kr strecket på lammkött under 2022, som toppnotering.

 

Prisutvecklingen på lammkött de senaste fem åren visar ett kraftigt ökat avräkningspris. Ett ljus i prismörkret. Tabell ur LRF:s Statistikplattform.

 

Det svenska avräkningspriset på lamm ligger för närvarande under våra konkurrentländers. Det borde innebära att det finns utrymme för ytterligare höjningar i Sverige. Det positiva är att importen blir dyrare vilket gynnar det svenska köttet. Tabell ur LRF:s Statistikplattform.

 

Riskhantering

Med detta som bakgrund är det förstås inte sagt att lammproduktionen inte har sina utmaningar, för det har den. Om vi har den prisutveckling som jag tror, är vi ungefär på samma lönsamhet som under 2021 oavsett produktionsform. Utmaningen består i att risken har ökat väldigt mycket. Misstagen blir nu mycket mer kostsamma för företaget. Som ett exempel kan vi ta grovfoderkvalitet. Låt säga att jag planerar att producera ett grovfoder till mina digivande tackor med näringsinnehåll på 11,6 Mj och 180 g rp. I stället blev det 10,8 Mj och 150 g rp/kg ts. I planen så behövde jag 0,65 kg kraftfoder/tacka och dag för att få en bra digivningsfoderstat i kombination med mitt grovfoder. Nu med det något sämre fodret behöver jag 1,2 kg kraftfoder/tacka och dag för att få nästan samma mängd näring till mina tackor. Åtgången på kraftfoder har i princip dubblats från 3250 kg till 6000 kg i en 100 tackors grupp till en kostnad om ca 15 000 kr eller 150 kr/tacka.

Utgå från dina förutsättningar

Alla älskar en quick fix eller ett mirakelpiller för att lösa utmaningarna man står inför och det finns flera som gärna delar med sig av generella sanningar och råd om allt mellan himmel och jord inom lammproduktionen. Tyvärr finns inga generella råd som val av foder, produktionsinriktning, raser, foderautomater, avmaskningsmedel, avelsstrategier mm som man kan ge som rådgivare. Det är precis som tidigare, det är det enskilda företagets förutsättningar och behov som måste analyseras och värderas för att lyckas väl med sin lammproduktion. Lammproduktionen i landet är väldigt spretig och era företag är väldigt olika. De parametrar som i första hand bör analyseras för att skapa sig en uppfattning om vart mitt företags risker är som störst är Foder, Sjukdom & Arbete. Dessa tre är de faktorer som slukar mest kostnader och resurser. Dessutom är de beroende av varandra. Givetvis skall man ta en svängom med sina leverantörer av foder och förnödenhet samt slakteri för att säkra att man har rätt priser både in och ut.

Gör en plan

När det gäller foder och bete, börja med att analysera, räkna igenom ditt egentliga behov. Det finns ingen anledning att producera foder som man egentligen inte har någon användning för, i synnerhet när priset på insatsvaror har ökat. Givetvis skall man ha en buffert på gården så att man tål ett år med sämre utfall, men den bufferten skall inte vara för stor. Lager kostar pengar och förstörs lätt av t.ex., råttor och svartfågel. Räkna foderstater innan växtodlingsåret börjar och se vilka totalvolymer som behövs av de olika fodermedlen. De flesta behöver tre olika kvaliteter:

  • en kvalitet för digivning och växande lamm
  • en kvalitet för växande ungtackor och högdräktighet
  • en kvalitet för sintid och lågdräktighet.

Fundera på när och var det passar bäst att producera de olika foderpartierna i förhållande till behovet av bete. Det kan många gånger vara så att det spädaste och näringsrikaste fodret är enklast att skörda till andraskörden. Det måste inte alltid vara förstaskörd. De stora volymerna med grövre sintidsfoder kan var enklare att skörda till förstaskörd. Eller kanske en kombination, det är ditt företags förutsättningar och behov som bestämmer.

Behoven

Vilka resurser krävs för att kunna producera de olika kvaliteterna i form av gödsel och andra insatser. När man börjar få kläm på behoven är det mycket enklare att hitta olika alternativ med annorlunda priser och värden. Kanske skall man snegla på alternativa gödselmedel så som Revaq-slam. Finns det kyckling/hönsgödsel i närområdet. Eventuellt har du en granne med många grisar som behöver ha spridningsareal, det kan vara fördelaktigt för honom och för dig när transportkostnaderna ökar. Kan man hitta alternativa fodermedel, halm är en ofta förbisedd resurs som passar att ge till tackor under sintid och lågdräktighet. Bryggeriverksamheten i landet har tagit rejäl fart och många står med ett avfallsproblem kring den drav som blir över. Alltså viktigt att förstå och känna till behoven i just min produktion för att kunna hitta och utvärdera nya alternativ, precis som innan.

När allt blir dyrare ökar också riskerna i företaget.Ett misstag blir mycket dyrare! De parametrar som i första hand bör analyseras för att skapa sig en uppfattning om var företagates risker är som störst är ” foder, Sjukdom & Arbete. Dessa tre faktorer är de som slukar mest kostnader och resurser.

Göra annorlunda

De olika foderpartierna som man har behov av kan skördas på olika vis. Sin/lågdräktighetsfodret, kanske kan produceras i större balar som hö. Till digivningsfodret kan man använda en storbalspress (fyrkant) för att få det så välsnittat och lättkonsumerat som möjligt. Det finns många olika vis att göra annorlunda på. Personligen tycker jag att det är viktigt att inte göra för stora och omvälvande förändringar. Bättre är att göra mindre justeringar löpande, detta så att man kan utvärdera förändringen och se om skutan styrs åt rätt håll och att man verkligen får det eftersträvade resultatet som leder till ökad lönsamhet. När man gör sin analys av behoven och hur de skall fyllas kan det hända att jag har areal över och kan producera något mer i mitt företag. Nu kanske det finns plats för en avsalugröda i mitt företag t.ex. korn. Hur skulle det se ut? Hmmm!

Slutkläm

Trots den nya verklighet vi befinner oss i, är det fortsatt samma beteende som krävs av oss alla. Analysera, agera och utvärdera och sen gör man detta om och om igen. Jag var på Round Table i England för några år sedan alldeles inför Brexit. En engelsk lantbrukare beskrev sin resa med sitt lammföretag och avslutade sin presentation med följande citat från Charles Darvin “It is not the strongest of the species that survive, nor the most intelligent, but the one more responsive to change.” Jag tycker det är mycket klokt sagt.

Hör gärna av er om ni vill ha hjälp.

Theo den Braver
070-393 30 89
Gård & Djurhälsan AB