Artikel

Majsensilage till köttdjur

Majsensilage har flera fördelar, både i utfodringen och i växtodlingen.

Allt fler tidiga sorter och större tillgång till andra foder som passar bra ihop med majs i foderstaten, gör att majsen blir mer och mer intressant. Samtidigt är det mycket att tänka på innan man väljer att odla och utfodra majsensilage eftersom man stöter på nya problem med ny gröda och nytt foder.

Fördelar med majsensilage Men tänk på…
Grovfoder med högt innehåll av energi och långsam stärkelse – bra tillväxt och fettansättning
Lågt innehåll av protein, vitaminer och mineraler
Passar bra ihop med relativt billiga proteinfoder såsom soja och drank Man får bäst foderekonomi om det kompletteras med vallensilage. Kan jag ha två silos/korvar öppna samtidigt?
Förbättrar kväveutnyttjandet i utfodringen Färdigt majsensilage tar lätt värme. Klarar jag ett tillräckligt högt uttag?
Djuren blir bra i magarna Pga den korta hacklängden har ensilaget låg strukturverkan i våmmen.
Minskar arbetsbelastningen under vallskörden Kan jag hantera fodret? Behövs investeringar i t ex blandarutrustning?
Bra på att utnyttja kväve i stallgödsel – kan ta emot stora givor utan att få problem med utlakning eller höga kaliumvärden i fodret Ensilaget är känsligt för mögeltillväxt, vilket kan ge stora problem med djurhälsa och mycket arbete med att sortera bort dåligt foder. Packningen och därmed kapaciteten i silon vid inläggningen är därför mycket viktig.
Relativt okänslig för torka i början av sommaren Kort växtsäsong gör att majsen är osäker på många platser. Låg avkastning ger ett dyrt foder!

Majsensilage i foderstaten

Majsen passar bra in i foderstaten, framför allt ihop med ett tidigt skördat vallensilage. Majsensilage är ett energirikt grovfoder och stärkelsen i majsen bryts ner relativt långsamt i våmmen. Det gör att man kan få i djuren mer stärkelse än med en traditionell foderstat, utan att riskera störningar i våmfloran. Ordentligt med energi och stärkelse, framför allt i slutet av uppfödningen, gör det lättare att få bra fettansättning på djuren. Med majsensilage får man dessutom dessa effekter delvis med grovfodret.

Komplettera med protein, mineraler och vitaminer

Majsensilage har ett lågt innehåll av protein. Det är positivt eftersom man minskar överutfodringen av protein, som annars är svår att undvika då man fodrar vallensilage till äldre djur. Lågt överskott på protein i fodret medför ett bättre utnyttjande av kväve och minskar ammoniakavgången i stallarna. Till de yngre djuren däremot måste man komplettera foderstaten med protein, t ex soja. Eftersom man ofta fodrar majsensilage i fullfoderblandning blir det extra viktigt att kontrollera att blandningen fungerar och att djuren inte sorterar. En bra rutin är att då och då se efter hur det ser ut på foderbordet ett par timmar efter att man kört ut fodret. Tecken på att djuren sorterar blandningen är att man ser utätna gropar i blandningen på foderbordet, och att sammansättningen på blandningen skiljer sig från hur det såg ut då mixen nyss kommit ut på foderbordet. Ett annat tecken är att konsistensen på gödseln skiljer sig mycket mellan djur i samma grupp.

Majsen innehåller också lite vitaminer och mineraler, jämfört med vallensilage. Det är också en anledning till att blandningen måste fungera – alla djuren behöver ju få i sig mineral- och vitaminfodret! Orsaker till att djuren sorterar i blandningen kan t ex vara att den är för torr, att någon av råvarorna är dålig eller osmaklig, eller att något av grovfodren är för långt.

Ett annat sätt att komplettera det låga proteininnehållet i majsensilage är att skörda vallen något tidigare än annars. Det gör dels att man får in mer protein från hemmaproducerat foder, och dels att man får en högre smältbarhet på fibern i vallensilaget. Den fibern som finns i majsensilaget har en ganska låg smältbarhet och det gör att majsen inte bidrar med så mycket energi till mikroorganismerna i våmmen. Lättlöslig energi måste alltså komma någon annanstans ifrån, för att man ska få ett riktigt bra foderutnyttjande.

Kom ihåg strukturfoder också!

På grund av den låga strukturverkan och det höga stärkelseinnehållet brukar majsensilage räknas som 50 % grovfoder och 50 % kraftfoder i foderstaten. Trots det har majsensilage många egenskaper som ett kraftfoder inte har, vilket man i praktiken ser på att djuren ofta blir väldigt bra i magarna då de äter majsensilage. Även om fibern är hackad till kort längd binder den ändå vatten i tarmen och gör att gödseln blir fast och djuren renare och ströbäddar torrare. Däremot bidrar inte majsensilaget till att få en bra struktur och miljö i våmmen. Därför måste man se till att det övriga grovfodret ger tillräcklig struktur i blandningen. Det får t ex inte vara för korthackat eller allt för blött. Även om man hackar majsen längre har det visat sig att den inte har någon större effekt på strukturen i foderstaten. Därför är det bättre att prioritera bra packning och hacka majsen kort, och få in struktur från något annat foder.

Håll koll på gödseln!

Genom att hålla koll på hur djurens gödsel ser ut kan man få bra information om hur foderstaten fungerar. Om gödseln innehåller långa bitar av osmält fiber, t ex, kan det bero på att andelen våmlöslig fiber inte är tillräckligt hög i foderstaten. I så fall måste man minska andelen majsensilage och öka andelen vallensilage. Om gödseln innehåller hela kärnor kan det tyda på att kärnorna inte blivit ordentligt bearbetade vid hackningen, eller att majsen skördats i ett för sent utvecklingsstadium.

För att djuren ska fungera så bra som möjligt brukar det vara lagom att låta mellan en tredjedel och upp till hälften av grovfodret vara majsensilage. För stor andel majsensilage gör dels att man måste komplettera foderstaten med väldigt mycket inköpt protein, och dels löper man risken att all stärkelse från majsen inte hinner brytas ner i våmmen och tunntarmen utan kommer ut i grovtarmen och bryts ner där. Det gör att pH i grovtarmen sjunker och man kan då få skador på tarmslemhinnan, vilket man ser genom att delar av den följer med ut i gödseln som slembitar.

Djurens tillväxt och slaktkroppens kvalitet

När majsensilage blandas i en foderstat baserad på vallensilage ökar djurens tillväxt i de flesta fall. Ökningen är oftast linjär, vilket innebär att tillväxten blir högre ju större andel majsensilage som ingår i foderstaten. Majsensilaget påverkar dessutom djurens fettklassning vid slakt och ju större andel majsensilage som har utfodrats desto fetare blir slaktkropparna. Även fettets färg kan påverkas och ju mer majsensilage som har utfodrats, desto vitare blir fettet.

Foderhygien

Majsensilage är speciellt känsligt för mögelangrepp och har på flera ställen orsakat stora problem med djurhälsan. Precis som med andra foder och tekniker gäller det att känna till riskerna och att veta hur man undviker dem. Gör man det fungerar majsensilage lika bra som andra foder.

Eftersom majsen innehåller förhållandevis mycket socker är det lätt att den tar värme när man öppnar silon. Ju högre energiinnehåll och ju högre ts-halt, desto större risk för varmgång. Det är viktigt att ha en hög uttagshastighet, minst 1,5 meter/vecka, och upp till 2,5 meter/vecka under sommaren. Om man ändå märker att ensilaget börjar bli varmt kan man spraya uttagsytan med propionsyra (spädning 1:10, och glöm inte skyddsutrustning). Man måste också vara noga med hygienen på alla platser där man hanterar fodret, t ex foderbord och blandningsutrustning. Under sommaren ska man också hålla koll på foderblandningen så att den inte börjar ta värme på foderbordet. Gör den det kan man rädda även den med en inblandning av propionsyra, tre l/ton foderblandning.

Måste man kassera foder är det viktigt att varje dag köra bort det från lagringsplatsen och att göra rent redskapen efteråt. Det finns annars risk att man får in mögelsvampar i ett kretslopp på gården, eftersom kolhydraterna i majsensilaget fungerar som snabb och lättillgänglig näring för möglet. Man måste också se till att ta bort ganska mycket runtomkring mögliga partier. Då fodret börjar se dåligt ut har det redan gått ganska långt.

Odling av majs

Ju större kolvandel i majsen, desto mer stärkelse och energi kommer majsensilaget att innehålla. Det innebär att majsen måste sås och gro ganska tidigt för att hinna bli mogen, och tidsintervallet för sådden är ganska kort. Därför behöver den lätta jordar, gärna i södersluttningar, som snabbt blir varma på våren. Jordtemperaturen bör vara över 10° C, och sådden bör vara klar i början på maj. Majsen är torkkänslig i samband med groningen, och i slutet av sommaren vid blomning och kolvmatning. Det gör att den kan få svårt att klara sig på allt för lätta jordar också.

Eftersom majsen har ett senare kväveupptag än vad vallen har är den bra på att tillgodogöra sig stallgödselkväve, som mineraliseras långsamt. Generellt kan man lägga högre givor till majs än till vall, uppemot 50 ton/ha. Det är en fördel t ex på gårdar där man har problem med höga kaliumvärden i vallensilaget, det problemet har man inte med majs. Samtidigt måste man komma ihåg att majsen är ganska känslig för packning, vilket kan sätta gränser för vad man kan använda för ekipage när man sprider gödseln.

Skörd av majsensilage

Majsen skördas i degmognad. Även om en senare skörd ger högre ts-avkastning måste man se till att undvika frost, eftersom frostskador på plantorna banar väg för fältskadesvampar. Lagom skördetidpunkt brukar vara då man kan repa kärnorna med nageln, och innehållet i dem är fuktigt men inte mjukt. För att man ska kunna packa bra bör ts ligga kring 32 %. Ts-halten går också att justera lite med stubbhöjden – högre stubb ger högre ts. För varje dm man höjer stubben ökar ts med ca 1 % och energikoncentrationen med 0,3 MJ, eftersom andelen kolvar blir högre. Däremot sjunker ts-avkastningen med ca 5 % för varje dm högre stubb.

För att minska risken för mögel i ensilaget måste majsen hackas kort, normalt ca 1 cm. Hackelselängden beror på ts-halten, om den är hög måste plantorna hackas ännu kortare, ner mot 6-8 mm.

Om det blir frost innan majsen nått 30 % ts kan man behöva skörda ändå för att undvika hygienproblem. Om bara bladspetsarna skadats kan man vänta, men annars är det bättre att skörda. Skörda inte medan majsen är frusen eftersom ensileringsprocessen inte kan komma igång i allt för kallt material.

Ensilering

Vid inläggningen är det viktigt att lägga ganska tunna lager för att minska risken för att få dåligt packade och därmed mögliga fickor i ensilaget. I Danmark rekommenderar man att man ska lägga max 1 dm tjocka lager åt gången. Man talar dessutom om packvikten, dvs hur tung maskinen som packar är. Om man skördar två ha per timme och har en avkastning på åtta till tio ton/ha behövs en packvikt på 15-16 ton, och om man skördar tre ha per timme behövs en packvikt på 18 – 20 ton. Efter det sista lasset bör man packa ytterligare i en till 1,5 timmar.

När behövs tillsatsmedel?

Tillsatsmedel behövs om majsen skördas efter att den vissnat, om den har en högre ts än ca 35 %, eller om man ska fodra med den under sommaren. Då majsen vissnar, t ex vid torka eller frost, blir plantan känslig för fältskadesvampar som sedan följer med in i ensilaget. Allt för hög ts-halt gör att majsen blir svår att packa ordentligt vid inläggningen, även om den är väl hackad.

Man bör använda ett ensileringsmedel som är anpassat för majs och som innehåller bensoater eller sorbater. Man bör inte använda bakteriepreparat eftersom mjölksyran kan fungera som näring för jäst- och mögelsvampar om pH inte är tillräckligt lågt.

Majsen brukar vara klar att fodra med efter ca tre veckor. Om materialet av någon anledning var svårensilerat (t ex torrt, visset eller svårt att packa) tar det naturligtvis längre tid.

Grovfodermajs från odling till utfodring

Majsensilage till mjölkrastjurar