Intervju

Hummelstaboxen - från idé till verklighet

Vi sitter i fikarummet på gården Hummelsta utanför Västerås. Här driver Mikael Lindgren och Hanna Andersson en suggringssatellit där 40 suggor grisar varannan vecka. Vi har kommit för att få titta på deras grisningsboxar. För två år sedan byggde de en ny grisningsavdelning med boxar som de byggt helt efter egen design, i folkmun kallad för Hummelstaboxen.

Hur kommer det sig att ni designade en egen grisningsbox?

– Först och främst ville vi ha en lättskött box, berättar Hanna. I vårt gamla grisningsstall, som vi fortfarande använder, är smågrishörnorna alldeles för stora. Detta gör att smågrisarna använder en del av smågrishörnan till gödselyta som man ständigt får gå och skrapa. Vi tänkte helt enkelt att detta måste gå att göra bättre. Det gav oss idén om att göra en mycket mindre och mer ombonad smågrishörna. För att få optimal värme i smågrishörnan ville vi också ha tak över den.

– Likaså ville vi att fodertråget skulle vara extra långt så att smågrisarna fick plats att äta tillsammans med suggan, fyller Mikael i. Dessutom ville vi ha fodertrågen placerade så att suggorna triggar varandra till att äta.

Hur gick ni till väga för att förverkliga era idéer?

– På ett tidigt stadium i byggprocessen kontaktade vi ett stallinredningsföretag och berättade om våra idéer. Tillsammans med deras försäljare satte vi oss sedan ner och skissade på olika förslag tills vi kom fram till något som vi trodde på. Det blev många vändor med ritningarna innan vi var helt nöjda, säger Hanna och skrattar.

Så går vi ut i stallarna och tittar och det första vi lägger märke till är att fodertråget är betydligt längre än vad man ser i traditionella grisningsboxar. Det är också placerat utmed ena långsidan i boxen så att suggorna står och äter mitt emot varandra, precis som Mikael sagt. Vi ser också att smågrishörnan är betydligt mindre än vad annars brukligt är. En kort tvärvägg skär av det ena hörnet vilket minskar storleken och gör att varje kvadratcentimeter utnyttjas maximalt när hela kullen är samlad. Smågrishörnans utformning gör också att suggan kan ha relativt god noskontakt med sina smågrisar även när de ligger i den.

I boxarna där suggor ska till och grisa sitter en stång i golvhöjd snett framför fodertråget, ett så kallat liggskyddsrör. – Den idén fick vi från FTS-boxar vi sett, säger Mikael. När vi går runt i stallet ser vi att skyddsröret gör så att suggorna ligger med bakdelen vänd mot smågrishörnan och man kan lätt föreställa sig att när de grisar så föds smågrisarna mer eller mindre rätt in under värmelampan. – Vi tar bort stången efter en vecka, berättar Hanna. Då hänger vi upp den i krokar som monterats på väggen intill varje box. Vi ville inte behöva gå och bära runt en massa rör i onödan.

Blev boxen som ni tänkte er?

– Ja, faktiskt så blev det precis som vi tänkte oss, säger Mikael. Det kändes lite som en chansning innan vi väl satte igång men såhär i efterhand är vi verkligen nöjda med resultatet.
– Vi har ökat vår produktion och vi avvänjer i genomsnitt ca 0,5 gris extra per kull jämfört med vår gamla grisningsavdelning, fortsätter Hanna. Vi har ju också en betydligt bättre hygien vilket sparar många arbetstimmar. Därtill behandlar vi färre grisar och avvänjningsvikterna har ökat.

Några timmar senare sitter vi i nästa fikarum och pratar med Frida Schartau, delägare i Fropig AB. Här byggde man nya grisningsavdelningar för 660 suggor år 2011. – Vi hade genomfört många besök för att titta på olika boxtyper och var inne på att bygga traditionella grisningsboxar men efter ett studiebesök på Hummelsta fastnade vi för den boxen, berättar Frida.

Vilka fördelar ser du med Hummelstaboxen jämfört med de system du arbetat i tidigare?

– Den största fördelen är att suggorna fungerar bra vid själva grisningen! De ligger i princip alltid med bakdelen vänd rätt mot smågrishörnan när de grisar. Detta gör att det fungerar bra trots att vi inte har bemanning under kvällstid. Sen är vi mycket nöjda med hygienen, fortsätter Frida. Smågrishörnan är alltid ren och det märks att smågrisarna gillar den. Här går arbetstiden inte åt till att skrapa boxar. Det är en lättskött box som är arbetseffektiv utan att göra avkall på trivsel för smågrisar och suggor.

Gjorde ni några förändringar från originalet på Hummelsta?

– Ja, vi behöll boxmåtten från våra ursprungliga ritningar. Därför är våra boxar något bredare än de på Hummelsta samt att vi har en mindre spaltyta, och det har fungerat bra. Vi gjorde också en annan typ av stängningsanordning för smågrishörnan som vi är mycket nöjda med. Med ett enkelt handgrepp kan man lätt stänga smågrishörnan även utifrån gången. Det underlättar det dagliga arbetet när man inte behöver kliva in i boxen varje gång man skall stänga in smågrisarna. Vi valde också att sätta en stående skyddsbåge på den del av smågrishörnan som sticker ut i boxen så att suggan aldrig kan täppa till öppningen helt när hon ligger ner.

Väl inne i stallet känner vi igen utformningen av smågrishörna och fodertråg men lägger också märke till skillnader i de detaljer som Frida nämnt. Vi märker också att utformningen av taken över smågrishörnan skiljer sig något. Här på Fropig har taken av genomskinlig plast försetts med en bockad kant längst med den sneda långsidan. Man har också installerat en hissanordning så att alla taken kan höjas och sänkas samtidigt från ena änden av stallet.
– Kanten gör att varmluften inte sipprar ut i skarven mellan tak och vägg, berättar Frida. I kombination med golvvärme och storleken på hörnan gör detta att smågrishörnorna håller värmen mycket bra.

Har du märkt någon skillnad i produktion jämfört med ert gamla grisningsstall?

Ja. Vi avvänjer något bättre till en betydligt lägre arbetsinsats. Dessutom har avvänjningsvikterna ökat, till följd av bra boxhygien och fungerande digivning. Vi avvänjer betydligt tyngre och jämnare grisar nu, avslutar Frida.

Fulla av intryck beger vi oss så åter hemåt igen. Kanske har vi idag sett framtidens grisningsbox?

 

Rebecka Westin
Djurhälsoveterinär Skara

Lena Eliasson-Selling
Djurhälsoveterinär Uppsala