Orsak
Vilka bakterier och eventuella andra faktorer som orsakar CODD är fortfarande oklart. Kopplingar har setts till några arter av Treponema-bakterier, samma arter som även ses vid digital dermatit hos nötkreatur. Fotröta som orsakas av Dichelobacter nodosus, anses öka risken för CODD men i ett av de svenska fallen kunde bakterien inte alls hittas drabbade besättningen.
I Storbritannien ses en tydlig koppling till att flest fall sker i samband med installning då djurtätheten blir högre samt under sensommaren/hösten när vädret ofta är varmt och fuktigt.
Symtom
De kliniska symtomen vid CODD graderas enligt en femgradig skala där grad 1 är tidiga symtom och grad 5 är avläkta skador. Alla drabbade djur utvecklar inte alla graderna utan ett djur kan t ex. hoppa över grad 3. Vanligast är att det är en klövhalva som är drabbad per djur men det kan även vara båda klövhalvorna samt på flera olika ben. Hälta kan ses vid alla graderna men är vanligast och kraftigast vid grad 2-3 då det är vanligt att djuren inte alls vill stödja på den drabbade klöven.
Grad 1: Ett sår i kronranden (övergången mellan hud och klöv) som antingen kan vara nedsänkt eller mer svulstigt (Foto: djurägaren).
Grad 2: Det yttre hårda hornet har börjat lossna uppifrån kronranden, mindre än 50 % av hornet är löst. Under det lösa hornet är vävnaden lätt blödande och ofta svullen.
Grad 3: Som grad 2 men nu är 50-100 % av hornet löst.
Grad 4: Läkningen har påbörjat så att nytt horn börjar täcka klöven.
Grad 5: Nytt hårt horn täcker klöven helt men hornet är ofta ojämnt och klöven kortare.
Diagnostik
Det finns idag ingen diagnostik som kan bekräfta eller avfärda CODD utan diagnosen ställs helt baserat på kliniska fynd från djuren i besättningen. Andra tänkbara diagnoser som kan behöva uteslutas på olika sätt är bla: klövböld, fotröta, klövspaltseksem, trauma, orf, strawberry footrot, separation i vita linjen, mul- och klövsjuka, epidermolysis bullosa (red foot), ergotism och blåtunga.
Förebyggande
Inköp av djur
- Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt, välj i första hand djur från besättningar med F-status.
- Använd djurägarförsäkran avseende fotröta och CODD vid all handel och utlåning av får.
- Undersök alltid klövarna på inköpta djur, tänk på att du kan behöva vika undan håret som kan dölja själva kronranden.
- Håll inköpta djur i karantän i minst 4 veckor.
- Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10 % in och ut ur karantän. Undersök återigen klövarna när karantänstiden är slut.
Andra djurslag
- Undvik sambete med nötkreatur från besättningar där digital dermatit förekommer bland nötkreaturen.
Övrigt
- Rengör och desinficera redskap, tex klövsaxar som används i flera besättningar.
- Undersök alltid halta djur och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
Kontakta Gård & Djurhälsan på 0771–216500 om du ser förändringar som liknar CODD. Rådgivning vid misstanke om CODD är gratis för alla svenska bönder och finansieras via Klövkontrollen.
Behandling
I Storbritannien behandlas enskilda djur med antibiotika. Det finns inget bra sätt för att sanera en grupp djur från smittan. I de två svenska fallen har alla djuren slaktats ut och stallen rengjorts. Båda besättningarna har köpt in nya djur och symtom har inte återkommit.
