Infektiös ledinflammation
Gällande smittämnen som orsakar ledinflammationer är rödsjukebakterien, Erysipelothrix rhusiophatiae, ett av de vanligast förekommande fynden. Trots att det finns en studie som visar samband mellan rödsjuka och ledinflammation hos utomhusgrisar samt det faktum att utomhusgrisar har cirka tre gånger högre anmärkningsfrekvens för ledinflammation vid slakt, jämfört med konventionell produktion, är det idag förhållandevis få producenter som vaccinerar sina utegående slaktgrisar mot rödsjuka.
Vaccinering
Den förebyggande effekten av rödsjukevaccination mot ledinflammationer hos utegående grisar har undersökts. Totalt ingick 1808 grisar i försöket, 903 vaccinerade och 905 ovaccinerade från tre olika KRAV-anslutna suggbesättningar. Efter utjämning (alltför stora samt små grisar togs ur försöket) delades kullarna i två lika delar med jämn könsfördelning. Hälften av grisarna vaccinerades vid 8 samt 11 veckors ålder mot rödsjuka med Erysorb vet®, ett avdödat rödsjukevaccin – resterande grisar utgjorde kontrollgrupp. Registrering av ledförändringar (ledinflammationer och övrig ledskada) gjordes på slakteriet, och samtliga data togs från slakteriets avräkningar för bearbetning.
Färre kasserade grisar
Sammanfattningsvis visade studien att vaccinering av utegående slaktsvin mot rödsjuka gav signifikant nedsatt frekvens anmärkningar för ledinflammation vid slakt. Vidare sågs en skillnad i antalet kassationer på grund av ledinflammation mellan grupperna. Den ovaccinerade gruppen fick tio djur kasserade, jämfört med tre kasserade i den vaccinerade gruppen.
Variation mellan besättningarna
I denna studie var det en av de tre undersökta gårdarna som drabbades av flest ledinflammationer. Innan studien startade hade anmärkningsfrekvensen för ledinflammationen legat mellan 7-11 %. Efter vaccination mot rödsjuka sjönk anmärkningsnivån från 9,8% i ovaccinerade grupp till 4,7 % i vaccinerad grupp. Alla kasserade grisar fanns i den ovaccinerade gruppen.
Etik och ekonomi
Ledförändringar är ett smärtsamt tillstånd för grisen och bör av etiska skäl förebyggas på bästa möjliga sätt. I diskussion om vaccination skall sättas in eller inte är det svårt att undvika den ekonomiska aspekten. En producent som förutom den etiska aspekten ser en ekonomisk fördel av en åtgärd är alltid mer motiverad. En vaccination av den drabbade gruppen i besättningen som beskrevs ovan, hade inneburit en ekonomisk förtjänst på 4.348 kronor, 23,70 kronor per gris, utöver den förtjänst bättre foderutnyttjande och tillväxt ger, minus arbetskostnaden i tid. Producenten har fortsatt att vaccinera sina grisar efter att försöket avslutades.
Speglar verkligheten
Studiens resultat stämmer väl överrens med hur det ser ut i praktiken. De producenter som idag vaccinerar sina slaktsvin mot rödsjuka gör detta på grund av att de upplevt plötsliga ökningar i antalet kliniskt halta grisar samt andelen anmärkningar för ledinflammation och kassationer vid slakt. Medan de producenter som inte upplever några liknande problem inte ser någon anledning till att börja vaccinera mot rödsjuka, enligt en rundringning bland KRAV anslutna suggbesättningar.
Praktiska råd
Med anledning av det som framkommit i denna studie ges följande råd till producenter av utegående slaktsvin:
- Vid ökade problem med klinisk hälta, ökat antal anmärkningar för ledinflammation och kasseringar av grisar vid slakt bör vaccination av de utegående slaktsvinen mot rödsjuka övervägas.
Studien är delvis finansierad av Jordbruksverket.
Fredrik Engström
Svinhälsoveterinär
