Ehec är en variant av E. coli-bakterier som kan finnas i tarmen hos idisslare som kor, får och getter och kallas då ibland för stec. Stec ger inga symptom hos djuren men bildar gifter som kan göra människor sjuka och i vissa fall leda till allvarliga symptom. När en smittskyddsläkare misstänker att ehecsmitta hos människa kommer från en djurgård kontaktar smittskyddsläkaren länsveterinären. Länsveterinären kontaktar djurhållaren och informerar om åtgärder för att minska smittrisker samt meddelar Jordbruksverket.
Om det finns en stor risk för fler människor smittas sker en obligatorisk provtagning på gården. Om det inte är en stor risk för att fler människor smittas erbjuds provtagning men djurhållaren har då möjlighet att avstå provtagning av besättningen.
Bakterien finns inte alltid i gödseln. Det betyder att ehec/stec kan finnas även om ehec/stec inte påvisats vid en provtagning. Oavsett provtagning och provsvar kan djurhållaren därför välja att få rådgivning.
Djurhållaren får upp till två gårdsbesök med gårdsanpassad rådgivning för att minska risken för smitta till människor samt råd om hur man kan arbeta för att smittan ska försvinna från besättningen. På många gårdar försvinner infektionen efter en tid. Viktiga faktorer för att självläkningen ska gå så fort som möjligt är god hygien (rent och torrt) samt genomtänkta djurflöden, (sammanhållna grupper av kalvar och ungdjur) samt undvika gödsel på foderbord.
Nötkreatur, får och getter kan smitta människor med ehec
De flesta E. coli-bakterier är harmlösa, vanliga tarmbakterier hos människor och djur. Ehec är en variant av E. coli-bakterier som kan finnas i tarmen hos idisslare som kor, får och getter och kallas då ibland för stec. Stec ger inga symptom hos djuren men bildar gifter som kan göra människor sjuka och i vissa fall leda till allvarliga symptom.
Människor kan få diarré och njursvikt
Människor kan få i sig ehec bakterier utan att få symtom eller bara få en mild diarré. Ibland förvärras diarrén och blir allvarlig och blodig. Feber och illamående förekommer. Vissa varianter av bakterien är farligare för människor. Bakterien bildar ett toxin (gift) som kan skada människors tarm och andra organ.
Vissa sällsynta typer av ehec orsakar sönderfall av röda blodkroppar och njursvikt. Det kallas hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Yngre barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är ofta mer mottagliga för infektioner och riskerar att bli svårt sjuka om de smittas.
Många smittvägar via avföring och gödsel
Ehec är en zoonos, som smittar både från djur till människa och tvärt om. Människor smittas via avföring från andra smittade människor, kontaminerade livsmedel eller via direkt eller indirekt kontakt med gödsel från kor, får och getter. Det finns också människor som smittats när de badat i närheten av betesdjur.
Gödsel i stallet
Bakterien finns i djurens gödsel men hamnar även på pälsen och i djurens närmiljö. Smittspridning kan ske både vid närkontakt och vid kontakt med stallinredning eller miljö där djur har vistats.
Handtvätt och skyddskläder är de viktigaste åtgärderna för att minska risken för att smittas.
Alla som vistas nära djuren ska tvätta händerna efteråt. Tvätta händerna innan du äter eller stoppar något i munnen. Barn och andra personer som kan ha svårt att ta till sig hygienråd behöver hållas under uppsikt och få hjälp med handtvätt.
Kontaminerade livsmedel
Smittan kan överföras via förorenade livsmedel, exempelvis via opastöriserad mjölk, köttfärs som inte är genomstekt och sallad som förorenats via vatten. Smittan kan då spridas vidare till människor om livsmedlen inte värmebehandlats. Bakterien dör snabbt vid upphettning till 65–70 grader, så som vid stekning och kokning.
Grönsaker & bär
Grönsaker och bär som kommer i kontakt med gödsel eller som bevattnas med kontaminerat vatten innebär en smittrisk.
- Sprid inte stallgödsel på bärbuskar eller grönsaker under odlingssäsong.
- Gräv ner gödsel om den används i grönsakslandet.
- Skölj grönsaker & bär noga.
Mjölk
Mjölk kan kontamineras av gödsel vid mjölkning. Det är viktigt med rena juver och spenar. Eftersom bakterien dör vid pastörisering är det främst opastöriserad mjölk som används direkt på gården som är en smittrisk.
- Koka, värmebehandla eller pastörisera mjölk innan den dricks.
- Opastöriserad mjölk bör inte användas för produktion av ostar, särskilt inte färskostar.
Kött
Vid slakt kan slaktkroppar förorenas med gödsel. Det är mycket viktigt med rena djur till slakt. Det görs regelbundna undersökningar på slakteri för de vanligaste serotyperna av ehec. Undersökningarna har visat att cirka tre procent av nötkreatur som slaktas i Sverige bär på E. coli O157. E.coli O157 är den vanligaste serotypen vid konstaterad smitta vid djurkontakt. Rena djur, god slakthygien och bra köksrutiner bidrar till att minska smittrisken från kött till människor.
- Var noga med hygienen vid eventuell husbehovsslakt.
- Diska köksredskap som används till rått kött direkt för att undvika kontakt med övriga livsmedel.
- Se till att köttfärs är ordentligt genomstekt.
