Vad är Mycoplasma bovis?
Mycoplasma bovis är en bakterie som orsakar svårbehandlade infektioner hos nötkreatur och smittan kan ge upphov till stora problem i nötkreatursbesättningar. Infektionen kan orsaka olika sjukdomar hos ungnöt, såsom lunginflammation, ledinflammation och mellanöron-inflammation.
Smittan sprids framför allt via direktkontakt mellan djur och inköp av djur är den största risken för att introducera Mycoplasma bovis i besättningen. Stress kan öka smittspridning vilket gör att risken för sjukdom är större efter transport och vid blandning av djur från flera besättningar. Saminfektioner med andra luftvägssmittor är vanligt och orsakar allvarligare sjukdomsutbrott. Robusta kalvar med gott allmäntillstånd och ett gott immunförsvar klarar generellt sett av smittan bättre. Därför är skötsel, utfodring och smittskydd viktiga delar i hanteringen av sjukdomen.
Strategival för att hantera Mycoplasma bovis i ungnötsbesättningar
Djurägarens mål har stor betydelse vid val av strategi och åtgärder i smittbekämpningen. Målen kan variera från att hantera smittan med få åtgärder, eller att ha minsta möjliga påverkan på djurhälsan, till att arbeta för att bli helt av med Mycoplasma bovis. Djurägare och besättningsveterinär behöver diskutera igenom mål gällande hantering av smittan och tillsammans ta fram en strategi. Strategin behöver utgå från provsvar och stallplatser, andel smittade djur och i vilka djurgrupper smittan finns. Besättningsstorlek, gårdens förutsättningar för gruppering och tillgång till byggnader, kostnader och arbetsinsats påverkar val av strategi.
I en ungnötsbesättning med kontinuerligt inflöde av djur kan det vara svårt att helt bli av med smittan. Om möjligheter till sektionering av åldersgrupper finns och om gården har goda smittskyddsrutiner bör det dock på sikt vara möjligt att bli fri från smittan.
Inköp
Sträva efter att upprätta mellangårdsavtal mellan säljande och köpande besättning, där grundförutsättningar för kalvarnas skötsel finns med. Dialog mellan säljande och köpande besättning är viktigt. Stäm av kalvarnas foderstat, mjölkgiva och typ av kraftfoder samt informera varandra om hälsoläget i besättningarna. Om säljande mjölkbesättning är med i Smittsäkrad Besättning eller FriskKo® finns provtagning avseende antikroppar mot Mycoplasma bovis, som går att fråga om. Sträva efter att hålla nyanlända kalvar med Mycoplasma bovis separat från kalvar som inte har träffat på smittan.
Transport av kalvar
Kalvarna ska vara minst 14 dagar vid flytt, men det är önskvärt att de är äldre, gärna avvanda och väger minst 100 kg för att klara av flytten bättre. Endast friska kalvar ska flyttas. Pellekalvar fungerar som effektiva smittspridare och bör avlivas i ursprungsbesättningen.
Transporten innebär en stress för kalven och det är viktigt att göra den så lindrig som möjligt. Säljande och köpande besättning bör tillsammans bedöma vilka kalvar som är redo att flytta inför varje omgång. Kalvarna ska vara utfodrade innan avfärd. Sträva efter en så kort transport som möjligt. Undvik samtransporter och blanda inte kalvar från besättningar med och utan förekomst av Mycoplasma bovis. Transportören ska inte gå in i stallet.
Mottagning av kalvar
Vid ankomst ska kalvarna placeras i ett separat utrymme, avskilt från besättningens övriga djur, där de bör stanna i minst fyra veckor. Utrymmet ska kunna tömmas och tvättas mellan kalvomgångar. Det bästa är ett separat stallutrymme, men även kalvhyddor, båghallar, en tillfällig box i maskinhall eller plansilofack kan fungera som mottagningsstall. Mottagningsstallet bör vara tvättat med rengöringsmedel, desinficerat och upptorkat mellan varje kalvomgång. Minst en veckas tomtid efter tvätt rekommenderas. För att uppnå ett lågt smittryck krävs hela väggar till andra avdelningar. Kalvarna ska erbjudas mjölk om de inte är avvanda, vatten, och gärna vätskeersättning när de anländer.
Djuren i mottagningsstallet bör skötas så separat som möjligt från de övriga djuren. Personalen bör använda särskilda skor/stövlar och redskap för detta utrymme. Tvätta händer och ta gärna på skyddskläder vid hantering eller behandling av kalvarna.
Ett gott smittskydd fördröjer smittan
I en ungnötsbesättning passerar de flesta djur samma utrymmen och det är vanligt att alla djur förr eller senare stöter på smittan. En tyngre och äldre kalv med god tillväxt klarar bättre av en infektion med Mycoplasma bovis. Det är därför en stor fördel om kalvarna inte träffar på bakterien redan när de anländer till gården.
Att hålla kalvgrupperna intakta från ursprungsbesättningen är extra viktigt när Mycoplasma bovis finns med i bilden.
- Kalvarna bör hållas i små grupper med max 6–8 kalvar per grupp. Grupperna behöver vara ännu mindre vid mottagande av 14-dagars kalvar.
- För att undvika att smitta sprider sig mellan grupper är täta väggar utan möjlighet till noskontakt viktigt.
- Undvik att flytta kalvarna i samband med avvänjning. Låt kalvarna vara kvar i samma utrymme minst en vecka innan de flyttas ihop i något större grupper om max 12 kalvar.
- Hela boxväggar även mellan de äldre kalvgrupperna hindrar noskontakt och minskar smittspridningen. Tänk på ventilation och hygien i boxarna.
Att köpa in både dikalvar och kalvar från mjölkbesättningar
Om ungnötsbesättningen köper in kalvar från dikobesättningar bör dikalvar och mjölkraskalvar inte blandas. Även om dikalvarna generellt sett är välvuxna och robusta så har de oftast inte träffat på vissa av de smittor som kalvar från en mjölkbesättning har. Dikalven kan sakna antikroppar mot vanliga smittämnen och riskerar att bli sjuka om de träffar på smittor i samband med flytt.
Dikalvarna bör vara väl avvanda och vana att äta grovfoder och kraftfoder innan flytt. Dikalvar bör köpas in tidigt på hösten innan högsäsongen för luftvägsinfektioner.
Vaccination
Att vaccinera mot diarré (vaccin som ges till dräktig ko) och mot andra luftvägssjukdomar kan ha en skyddande effekt. Det är bäst att vaccinera unga kalvar, innan de lämnar sin ursprungsbesättning. Vaccinationsprogrammet läggs upp i samråd med besättningsveterinär och gården. Upplägget kan variera beroende på övriga förutsättningar.
Det finns idag inget vaccin mot Mycoplasma bovis på den svenska marknaden. Ett vaccin mot Mycoplasma bovis har godkänts i flera EU-länder. Läkemedelsbolaget Zoetis har meddelat att vaccinet Protivity förväntas marknadsföras i Sverige under 2026. Hittills finns endast tillgång till information och rapporter från läkemedelsbolaget. I de studier Zoetis hänvisar till anges att vaccinet kan ha liknande effekt som vaccin mot andra luftvägsinfektioner hos nötkreatur. Vaccinet anses därmed inte skydda mot sjukdom men det kan finnas tendenser till mildare symtom hos sjuka djur.
Behandling
Medicinsk behandling är endast en liten del i besättningsarbetet. Isolera sjuka djur i sjukbox för att minska smittrisk i gruppen och för att underlätta omvårdnad. Rekommendationer för val av antibiotika och dosering finns i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer utgivna 2025 ”Antibiotika till nötkreatur och får” samt Sveriges Veterinärförbunds riktlinjer för antibiotikaanvändning till nötkreatur (Husdjurssektionen 2025).
Behandling av luftvägsinfektion
Förstahandsval vid luftvägsinfektioner i ungnötsbesättningar är penicillin i kombination med NSAID. Om vanligt vitt penicillin inte fungerar (kalven inte är betydligt piggare 24 till 48 timmar efter behandling) är det viktigt att gå igenom rutiner för sjukdomsövervakning och behandlingar med en veterinär. Vanliga orsaker till bristande effekt är för låg dos eller att behandlingen inte sätts in i tid. Ibland är det aktuellt att byta preparat under en kortare period (någon till några månader eller för en omgång djur). Följ upp och utvärdera fortlöpande.
Avliva djur med dålig prognos. Återgå till penicillin så fort det går, gärna i en period med lägre sjuklighet.
Målet med medicinsk behandling är i första hand att minska infektionstrycket och effekterna av andra bakterier. Svårigheten ligger ofta i att avgöra vilka symtom som eventuellt är orsakade av andra virus och bakterier.
Behandling av ledinflammation
Erfarenheter visar att ledinflammationer orsakade av Mycoplasma bovis har dålig prognos och avlivning rekommenderas. Vid lindrig ledpåverkan i enstaka led hos kalvar kan möjligen en tidigt insatt antibiotikabehandling, i kombination med NSAID provas. Om djuret inte svarar på behandlingen eller om flera leder är drabbade rekommenderas avlivning.
Exempel på mål och grundläggande tillvägagångssätt
Målet är friska djur trots Mycoplasma bovis
För att hålla djur friska när Mycoplasma bovis finns i besättningen är följande punkter viktiga.
- Identifiera besättningens riskfaktorer i miljö och skötselrutiner för diarré och luftvägssjukdom samt åtgärda dessa.
- låg beläggningsgrad
- små grupper
- täta mellanväggar alternativt två meter mellan grupperna
- torr och ren liggplats
- Vaccination mot luftvägsinfektion kan minska effekten av andra smittor. Vaccination skräddarsys efter gårdens förutsättningar och när djuren blir sjuka. Om möjligt kan vaccination ske redan hos levererande besättning.
- Gruppering och sektionering minskar smittspridning och kan begränsa sjukdomsutbrott i besättningen. Undvik omgrupperingar.
- Stärk det externa smittskyddet för att undvika introduktion av luftvägsvirus som kan förvärra Mycoplasma bovis-infektionen. Ett minimum är gårdsegna skyddskläder.
- Nya djur isoleras utan kontakt med besättningens övriga djur i minst fyra veckor, gärna längre.
Målet är att hålla vissa åldrar eller kategorier av djur fria
Om Mycoplasma bovis finns i besättningen kan det vara bra att försöka undvika att kalvarna träffar på smittan som väldigt unga. En äldre, robust kalv klarar smittan bättre än en yngre kalv som dessutom nyligen har bytt miljö. Förutom punkterna ovan kan det vara bra att tänka på följande:
- Ta reda på om smittan följer med kalvarna från ursprungsbesättningen och i så fall vilken besättning det är som har Mycoplasma bovis.
- Håll kalvar som kommer från en besättning med Mycoplasma bovis separat från övriga djur. Helst bör de vara i en egen byggnad utan kontakt med andra djur, men en hydda eller liknande långt från övriga kan också fungera.
- Samtransportera inte kalvar från besättningar som har Mycoplasma bovis med de som inte har smittan.
Målet är att på sikt bli fri från smittan
Om målet är att på sikt bli fri från smittan krävs möjligheter till sektionering och bra smittskyddsrutiner.
- Köp inte in kalv från besättningar med Mycoplasma bovis.
- Sektionera så att nyanlända kalvar inte träffar äldre kalvar som kan bära på smittan.
- Vartefter grupper som kan vara smittade av Mycoplasma bovis slaktas ut tvättas och desinficeras utrymmen och får stå tomma innan nya djur sätts in. Spara inte överstående djur mellan omgångarna.
Kunskapssupporten för Mycoplasma bovis
Framtaget av Kunskapssupporten för Mycoplasma bovis. Kunskapssupporten är ett samarbete med veterinärer från Gård & Djurhälsan, Växa, Skånesemin och Distriktsveterinärerna som arbetar med att sprida information om Mycoplasma bovis.
Annika Melin | 070–247 71 74 | annika.melin@gardochdjurhalsan.se
Emma Hurri | 076–535 51 97 | emma.hurri@gardochdjurhalsan.se
Hanna Lomander | 010–122 92 30 | hanna.lomander@distriktsveterinarerna.se
Jennifer Sahlin | 070–295 02 09 | jennifer.sahlin@gardochdjurhalsan.se
Julia Österberg | 076–139 26 98 | julia.osterberg@vxa.se
Katinca Fungbrant | 076–784 49 10 | katinca.fungbrant@gardochdjurhalsan.se
Kajsa Ryssén | 070 236 21 15 | kajsa.ryssen@vxa.se
Lena Stengärde | 070–333 91 09 | lena.stengarde@vxa.se
Marete Hansen | 0415–195 32 | marete.hansem@skanesemin.se
Maya Hoffman | 076–536 51 57 | maya.hoffman@vxa.se
