Övergripande strategival för att hantera Mycoplasma bovis i dikobesättningar
Djurägarens mål har stor betydelse i val av strategi och åtgärder i smittbekämpningen. Målen kan variera från att hantera smittan med få åtgärder till att arbeta för att bli av med Mycoplasma bovis i besättningen. Besättningsstorlek och gårdens förutsättningar med gruppering och byggnader har stor betydelse för val av strategi.
Lägg upp strategi utifrån provsvar och stallplatser, andel smittade djur och i vilka djurgrupper smittan finns. Kostnader och arbetsinsats har också betydelse.
Målet är friska djur trots Mycoplasma bovis
För att hålla djur friska när Mycoplasma bovis finns i besättningen är följande punkter viktiga:
- Identifiera besättningens riskfaktorer i miljö och skötselrutiner för diarré och luftvägssjukdom samt åtgärda dessa. Viktigt är:
- låg beläggningsgrad,
- små grupper,
- täta mellanväggar eller 2 meters avstånd mellan grupperna,
- torr och ren liggplats,
- god näringstillförsel,
- att överväga vaccination mot diarré och luftvägsinfektion.
- Gruppering och sektionering hindrar smittspridning och kan begränsa sjukdomsutbrott i besättningen. Undvik omgrupperingar.
- Stärk det externa smittskyddet för att undvika introduktion av luftvägsvirus som kan förvärra M. bovis-infektionen. Ett minimum är gårdsegna skyddskläder. Om införsel av djur är nödvändigt ska djuren isoleras utan kontakt med besättningens övriga djur i minst fyra veckor, gärna längre.
Hantering av sjuka djur
Isolera sjuka djur i sjukbox för att minska smittrisk i gruppen och för att möjliggöra god omvårdnad.
- Behandla tidigt och utvärdera behandlingsresultatet.
- Provta vid sjukdom (PCR vid symtom, antikroppar några veckor in i sjukdomsperioden).
- Avliva djur med dålig prognos och kroniker. Obducera vid behov.
Målet är att bli fri från Mycoplasma bovis
Om besättningen ska bli fri från Mycoplasma bovis behöver arbetet börja med rekommendationerna för friska djur, som beskrivs i avsnittet ovan. Genom att hålla djuren så friska som möjligt och väl åtskilda i stabila grupper minskar risken för smittspridning.
I dikobesättningar är förutsättningarna för att bli av med Mycoplasma bovis bättre än i mjölkbesättningar. Djuren blandas inte vid mjölkning och det är oftast inte kalvning året runt. I dikobesättningar går det att gruppera djur med antikroppar och utan antikroppar. I dikobesättningar kan stallbyggnader och betesperiod ge möjlighet till lägre beläggningsgrad, tomperiod och naturlig isolering. Det ger goda förutsättningar att minska smittspridning och för smittan att läka ut. Att bli fri från Mycoplasma bovis kräver systematiskt arbete och upprepad provtagning över flera säsonger.
Det här behöver du för att bekämpa Mycoplasma bovis din besättning
- God djurhälsa i besättningen. När djuren är friska är risken för smittspridning mellan grupper mindre.
- Vilja och lösningsfokuserad inställning.
- Möjlighet att enkelt fixera djur för provtagning. Låsbara fronter går snabbast, men behandlingsbur är säkrast.
- Stall där djuren kan grupperas i minst två olika grupper utan kontakt, gärna fler.
Steg för steg
- Planera provtagning. När, var och hur kan djuren provtas?
- Ett lämpligt tillfälle att provta djuren är inför installning på hösten. Mycoplasma bovis sprids sällan på betet men vid installning är det stora omställningar då smittan kan blossa upp. Kalvar, men även korna utsätts för stress, transport och foderbyte.
- Genom att provta inför installning och hålla testnegativa djur i egen grupp minskar risken för att de utsätts från smitta om ett testpositivt djur börjar att utsöndra Mycoplasma bovis.
- Genomför provtagningen, eventuellt i omgångar beroende på antal djur och provsvar.
- Utvärdera provsvaren
- Hur spridd är smittan? Ju mindre spridd smittan är i besättningen desto lättare blir bekämpningen.
- Vilka djurgrupper har antikroppar?
- Fundera över relevanta delmål och mål och tidshorisont för att uppnå målet.
- Planera gruppering av djuren
- Utgå från:
- Provresultat,
- gårdens olika stall och avdelningar,
- värde och funktion i besättningen.
- Utgå från:
- Försök skapa fler grupper
- Grupperna ska inte ha djurkontakt med varandra
- Vid sjukdomsutbrott med hosta och snuva behövs täta mellanväggar, ibland skilda stallar, för att undvika smittspridning mellan grupper.
Uppföljning
- För att avgöra om aktiv smitta finns i besättningen provtas unga djur för antikroppar, i första hand 3 till 6 månader gamla kalvar.
- Ett annat sätt att hitta pågående smittspridning är att upprepa provtagning av djur utan antikroppar.
- Provta vid sjukdom (PCR vid symtom, antikroppar några veckor in i sjukdomsperioden).
Undvik ny smitta
Provta djur innan inköp och köp endast djur utan antikroppar. Isolera djuren i minst 4 veckor, gärna längre. Provta djuren för att leta efter antikroppar innan djuren släpps ihop med besättningens egna djur.
Hur vet jag att jag har lyckats? Hur är jag säker på att jag inte har djur med Mycoplasma bovis i min besättning?
Att säga att hela besättningen är fri från Mycoplasma bovis kräver upprepad och bred provtagning som anpassas efter besättningens förutsättningar. I mindre besättningar, under 80 djur, är principen att i stort sett alla djur behöver vara provtagna minst en gång för att besättningen ska anses fri. Därefter beror fristatus på vilka djurinköp och djurkontakter besättningen har.
Om färre djur provtas, exempelvis att 20 djur provtas av 80 djur i besättningen och inga antikroppar påvisas finns det fortfarande en risk för att smittan inte har upptäckts.
Vad kan provtagning användas till?
- Kartlägga spridning i besättningen och välja strategi.
- Gruppera djur efter provsvar.
- Uppföljande prover efter åtgärder.
- Undersöka om djur som gått i grupp med djur med antikroppar blivit smittade.
- Vid sjukdom för att ställa diagnos (PCR vid symtom, antikroppar några veckor in i sjukdomsperioden).
- Inför inköp, under isolering av inköpta djur och vid försäljning I
Frågor och svar:
Jag märker inte att jag har Mycoplasma bovis på mina djur. Varför ska jag bry mig?
Det finns flera anledningar. Mycoplasma bovis kan vara produktionssänkande trots att inte sjukdom ses. Om Mycoplasma bovis finns i besättningen finns alltid risk för allvarliga sjukdomsutbrott med hög andel sjuka djur, svårbehandlade lunginflammationer och ökad dödlighet, särskilt tillsammans med andra smittor.
I vissa besättningar har vi sett ledinfektioner både hos ungdjur och vuxna djur där avlivning har varit det enda alternativet. Om du säljer djur kan Mycoplasma bovis spridas till nya besättningar. Det kan också ge allvarligare symtom i köparens besättning än i din besättning. Speciellt efter att djuren har transporterats, utsatts för stress och andra smittor. I ungnötsbesättningar ses allvarligare sjukdomsutbrott.
Kan jag köpa rekryteringsdjur eller avelstjur med antikroppar?
Det finns ingen lagstiftning eller regler som specifikt styr hur Mycoplasma bovis ska hanteras. Du måste själv bestämma hur viktig du tycker att sjukdomen är och vilka risker du är villig att ta när det gäller att få in smittan i din besättning. När du säljer djur är det viktigt att meddela köparen om du har Mycoplasma bovis i besättningen så att köparen kan fatta ett underbyggt beslut.
Vilken risk är det att ha några djur med antikroppar i gruppen?
Djur med antikroppar har vid något tillfälle varit infekterade med Mycoplasma bovis. I vilken utsträckning och hur länge djuren fortsätter att bära på bakterien i luftvägar och på andra slemhinnor är inte klarlagt. Det finns rapporter om djur som burit på bakterien i över ett år efter infektionen. Det finns exempel där djur med antikroppar köpts in men där smittan inte spridits vidare i den nya besättningen. Det finns även exempel på att inköp av djur med antikroppar medfört en smittspridning i den nya besättningen. Det bästa svaret vi kan ge är att ju fler djur med antikroppar i besättningen – desto större är risken att något djur bär på bakterien och kan sprida den vidare i din besättning.
Hur ofta ska jag provta?
Hur ofta provtagning behövs beror på vad provsvaren ska användas till och vad tidigare provsvar visat. Det beror också på om du köper eller säljer djur.
Kan jag utifrån antikroppsvärde veta när djuret blev smittat och risk för att sprida bakterien vidare?
Om antikroppsvärdet är förhöjt säger det inget om när djuret träffade på smittan eller om djuret fortfarande bär på bakterien.
Kan man ha smittan i delar av besättningen, i vissa grupper?
Ja. Om du bara har smittan i delar av besättningen finns förutsättningar för att bli fri från Mycoplasma bovis.
Provsvaren visar att endast få kor har antikroppar i hela besättningen. Vad gör jag?
Det beror på din målsättning och din riskvärdering.
- Om det inte är dina viktigaste kor går det att slakta ut dem.
- Om det är gamla kor kan det vara djur med antikroppar som inte längre bär på smittan.
- Om det är kor du vill ha kvar isoleras de från övriga besättningen, eventuellt tillsammans med något djur som inte har antikroppar.
I samtliga fall behöver du upprepa provtagningen av djur utan antikroppar efter några månader för att kontrollera att de inte har utvecklat antikroppar.
Min favoritko är det enda djuret i hela besättningen som har antikroppar. Vad kan jag göra för att ha kvar henne i besättningen?
En ko med antikroppar innebär låg risk för smittspridning. Arbeta för att förebygga sjukdom. Om gruppen har gått ihop länge kanske du inte behöver göra någonting. För att minska risken för smittspridning kan kon isoleras i en liten djurgrupp med så lite direktkontakt med övriga djur som möjligt, exempelvis i egen ligghall. Provtagningen av djuren utan antikroppar i isoleringen upprepas efter några månader.
Måste jag slakta ut alla kor med antikroppar?
Nej, det kan gå bra ändå. Om många djur har antikroppar är det antagligen bättre att arbeta med förebyggande djurhälsovård och sjukdomsövervakning med isolering av sjuka djur. När du får en större grupp med fria djur kan du börja arbeta med att slakta ut djur med antikroppar.
Kunskapssupporten för Mycoplasma bovis
Framtaget av Kunskapssupporten för Mycoplasma bovis. Kunskapssupporten är ett samarbete med veterinärer från Gård & Djurhälsan, Växa, Skånesemin och Distriktsveterinärerna som arbetar med att sprida information om Mycoplasma.
Annika Melin | 0702–47 71 74 | annika.melin@gardochdjurhalsan.se
Emma Hurri | 076- 535 51 97 | emma.hurri@gardochdjurhalsan.se
Hanna Lomander | 010–122 92 30 | hanna.lomander@distriktsveterinarerna.se
Jennifer Sahlin | 070–295 02 09 | jennifer.sahlin@gardochdjurhalsan.se
Julia Österberg | 076–139 26 98 | julia.osterberg@vxa.se
Katinca Fungbrant | 076–784 49 10 | katinca.fungbrant@gardochdjurhalsan.se
Lena Stengärde | 070–333 91 09 | lena.stengarde@vxa.se
Marete Hansen | 0415 – 195 32 | marete.hansem@skanesemin.se
Maya Hoffman | 076–536 51 57 | maya.hoffman@vxa.se
