Det är Jordbruksverket som är den beslutande myndigheten och som tillsammans med expertmyndigheten SVA nationellt och på plats i Fagersta leder arbetet. Just nu är fokus fortsatt på att hitta smittade vildsvin och få en bild av hur spridd smittan är och att begränsa den. Ett av de viktigaste syftena med den restriktionszon som lagts är att hålla vildsvinen kvar så att smittan inte sprids vidare. Det är därför viktigt att vildsvinen inte störs. När man har en bild av att restriktionszonen är tillräcklig kommer en intensivjaktzon att läggas utanför. Där kommer en intensiv jakt att bedrivas och alla skjutna vildsvin provtas. På detta sätt kan man se att inte smittan ”smiter ut”. Inom zonen fanns lyckligtvis ett mycket litet antal tamgrisar. För att minska risken för smittspridning tog Jordbruksverket tidigt beslut om att avliva dessa.
Arbetet sker helt enligt den plan och beredskap vi arbetat upp under de senaste åren. Grisnäringen och Jordbruksverket har sedan länge ett mycket gott samarbete och det är verkligen en tillgång just nu.
På Jordbruksverkets hemsida finns riklig och lättillgänglig information. Det finns frågor & svar, informationsmaterial om afrikansk svinpest på danska, engelska, lettiska, polska och ryska riktade till olika kategorier. Det finns en hel del filmer också. Under rubriken ”Det här gäller i den smittade zonen”, finns information och anvisningar om vad som gäller just i det spärrade området. Vi hoppas verkligen att zonen inte behöver utvidgas eller att fler zoner tillkommer i andra delar av landet. Det finns dock inga garantier för detta.
Handlingsberedskap – var påläst och förberedd
Ni som har grisproduktion runt om i landet och där vi tack och lov inte har några restriktioner än, bör gå igenom vad som gäller för tamsvinshållningen inom en zon, om ni inte redan gjort detta. Då har ni en handlingsberedskap om situationen skulle förvärras. Ni har säkert gjort detta i olika utsträckning. Under de 11 dagar som passerat sedan smittan upptäcktes har vi från Gård & Djurhälsan arbetat med informationsspridning och rådgivning kring vad man kan göra när det gäller biosäkerheten på gården. Vi samverkar nära med Jordbruksverket och SVA. LRF Kötts lunchmöten har blivit en uppskattad och effektiv informationskanal. Lunchmötena görs i samverkan med Jordbruksverket, SVA, Sveriges Grisföretagare och Gård & Djurhälsan. Nu under dagen kommer man att ta ställning till när och hur ofta de ska hållas. Gård & Djurhälsan samverkar också nära med slakten och Svenska Köttföretagen med expertråd och support. Våra galtstationer har sedan tidigare en mycket god biosäkerhet. Omedelbart när ASF konstaterades gick vi givetvis igenom rutiner och säkerställde att smittskydd och biosäkerhet är maximal. Vi tittar också på alla tänkbara scenarier för att kunna ligga ett steg före om den afrikanska svinpesten skulle spridas ytterligare.
Gård & Djurhälsan driver även frågorna som kommit upp kring hanteringen av sopor och avfall gentemot Jordbruksverket och inte minst länsstyrelserna. Under den gångna veckan har också ett flertal länsstyrelser steppat upp den tillsyn de ansvarar för samt rådgivningen och smittskyddsstödet till kommunerna som är de som ansvarar för sophanteringen.
Om en besättning hamnar inom restriktionszon
Om en grisbesättning skulle hamna i en restriktionszon ställs hårda krav på biosäkerhet för att få transportera djur till slakt. Ni som uppnår Spets inom Smittsäkrad Besättning (SSB) har nått en bra bit. Det som tillkommer är bland annat krav på staket runt stall och där foder lagras. Kraven för hur staketen skall vara utformade finns mycket tydligt beskrivet på Jordbruksverkets hemsida. I slutet av brevet finns inklippt in vad som gäller. Gård & Djurhälsan som är huvudman för Smittsäkrad Besättning arbetat nu också intensivt tillsamman med de andra djurhälsoaktörerna och Sveriges Grisföretagare, för att få de nya Plan & Riktlinjerna klara för SSB som innehåller en ”ASF-modul” och godkända av Jordbruksverket. På detta sätt kommer ni relativt enkelt att kunna förbereda er för de krav som ställs inom en restriktionszon och snabbare ha möjlighet att kunna leverera djur till slakt.
Ett staket bidrar till att skydda våra tamgrisar från direkt kontakt med vildsvin. Det är dock inte hela lösningen. Minst lika viktigt är att tänka igenom flöden, till exempel hur gödslar jag ut mina djupströbäddar? Var har lastmaskinen varit innan? Hur kan jag hantera gränser på min egen gård?
Vi har uppdaterat texten på Smittsäkrad Besättning om afrikansk svinpest. Även här ser ni vad som gäller i en zon och hittar relevanta och aktuella länkar till informationsmaterial och givetvis till Jordbruksverket och SVA.
Tänk till!
Tänk verkligen till kring gränser och slussar nu i er besättning! Se till att ni uppfyller kraven i Spets för sko- och klädbyten! Slarva inte med handtvätt! Se till att all personal är informerad och följer de anvisningar och regler som gäller. Oavsett om ni är Grund eller Spets i SSB: Gå aldrig med skor eller stövlar inne hos grisarna som ni använt ute!
Vi har länge levt ganska skyddat i Sverige från många smittsamma sjukdomar hos våra djur. Det är då lätt att bli bekväm och naiv. Nu är det däremot allvar! Du som djurägare har ansvaret för smittskyddet i din besättning. Vi som veterinärer hjälper dig mer än gärna. Någon har sagt att smittskydd är en livsstil. Vi behöver nu alla ställa oss frågan om vår livsstil duger!
Tveka aldrig att ringa din veterinär om ni har frågor eller funderingar kring djurens hälsotillstånd!
Bästa hälsningar
| Gunnar Johansson Djurhälsoveterinär |
Johanna Fjelkner Djurhälsoveterinär/Programansvarig SSB |
Håkan Henriksson VD |
Vill du veta mer:
- Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/afrikansk-svinpest
- Statens Veterinärmedicinska Anstalt: https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/afrikansk-svinpest/
- Smittsäkrad Besättning Gris: https://www.smittsäkra.se/gris/afrikansk-svinpest/
Detta gäller för stängsel inom den spärrade zonen
- Stängsel ska finnas runt de byggnader och inhägnader där grisar och hägnade vildsvin hålls, samt runt byggnader där foder respektive strö till djuren förvaras. Syftet är att minska risken för direkt smitta från vildsvin till tamgrisar och hägnade vildsvin och indirekt smitta via foder och strö eller obehöriga personer.
- Vid hållning inomhus krävs det 1 stängsel. Om du inte har ett fast stängsel måste du ha ett alternativt system med motsvarande effekt.
- Vid hållning utomhus krävs 2 stängsel (inhägnad + yttre stängsel). Alternativa tillfälliga system är inte godkända.
Så här ska du placera stängslet
- Byggnader som hyser tamgrisar, foder respektive strö ska stängslas in i syfte att hindra att grisarna samt deras foder och strö kommer i kontakt med obehöriga personer, grisar eller vildsvin. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall hur man bäst åstadkommer denna avskiljning. Det kan förekomma fall där det inte är möjligt eller lämpligt att stängsla hela vägen runt vissa byggnader, exempelvis på grund av att de står i fastighetsgränsen. Man kan då få nöja sig med att antingen sätta elstängsel som fästs på distanser på byggnaden, eller att stängsla av bara framsidan och övriga portar för att hålla djur och obehöriga människor på avstånd.
- Om till exempel en allmän väg går över gårdsplanen så att det finns byggnader på var sida som behöver stängslas in, så bör man inte dra stängslet över vägen utan hellre stängsla in byggnaderna separat.
- Att anlägga färist på allmän väg är förenat med ett antal strikta krav och behöver övervägas noga i samråd med Trafikverket.
- Stängslet bör om möjligt placeras minst 1 meter från den byggnad eller det inre stängsel som ska skyddas.
Så här ska stängslet utformas
Permanent lösning för stall och byggnader respektive för inhägnader utomhus
- Ett permanent mekaniskt stängsel med en minimihöjd av 72 centimeter och rutor med en sida på högst 10–15 centimeter, eller
- Ett permanent treradigt elstängsel med en minimihöjd av 72 centimeter och där bottentråden är 15–20 centimeter ovan mark och avståndet mellan trådarna är 15–30 centimeter.
Alternativ lösning för stall och byggnader i högst 6 månader
- Ett flyttbart treradigt elstängsel med en minimihöjd av 72 centimeter där bottentråden är 15‑20 centimeter ovan mark och avståndet mellan trådarna är 15–30 centimeter.
Tänk på det här!
Knutet eller svetsat stängselnät är att föredra eftersom de inte ”maskar upp sig” som flätade stängsel om det blir ett hål. Ett redan befintligt flätat stängsel (t.ex. Gunnebo-typ) kan godkännas, förutsatt att det kontrolleras regelbundet (minst en gång/vecka) och att det lagas omgående om det uppkommer hål i det. Stängslet bör vara utformat på något av följande sätt:
- Passager kan utformas med hjälp av grindar, elstängsel med handtag eller färister.
- I de fall man måste stängsla byggnader separat kan det medföra att transporter inom gården måste passera ett stängsel flera gånger dagligen. Det kan vara svårt att få till en praktisk rutin för detta, och vid täta passager är det orimligt att kräva att man kliver ur och stänger mellan varje passage. Det är då viktigt att varje kväll säkra att grindarna är stängda inför natten, eftersom vildsvinen är nattaktiva.
Om elstängsel används bör anläggningen också ha ett reservaggregat för att säkra driften. Stängslet bör också vara utformat så att vildsvin inte kan böka sig in under nederkanten av stängslet. Nederkanten bör därför vara utformad på något av följande sätt:
- nederkanten är fäst till en liggande regel mot marken,
- nederkanten är förankrad i marken
- en kompletterande eltråd är monterad nedtill på utsidan
- nederkanten viks ut på utsidan, och vikningen är så bred att vildsvinen står på den åtminstone med frambenen om de följer stängslet nedåt till marken med trynet.
