Nyhet

Lite enkelt om vall-betesfröblandningar

Nytt år nya frön
Nytt år, alldeles färskt, nja nästan, vi närmar oss slutet av kvartal 1. I brevlådan dyker intressant litteratur upp, -Utsädeskatalogerna, hoppfullt om ny vår och nya grödor som kan odlas. Dom är innehållsrika på arter, sorter och kunskap som vill förmedlas. Mängden blandningar och sortval är i det närmaste oändligt. Även fast det är väldigt spännande så har jag förstått att många känner en viss utmaning i att välja. I min roll som rådgivare är det önskvärt om jag kan på något vis förenkla tillvaron för landets Herdar. I tabellen så finns en uppställning kring vanliga enkla blandningar som finns att köpa i butiker eller på nätet. Jag kan inte säga vad som är bäst men jag kanske kan hjälpa till att generellt reda ut några frågetecken. Det finns många fler blandningar än de jag listat här, men dessa är mer generella/stabila och passar på många gårdar. Passar förstås utmärkt att komplettera med fler arter.

Bete eller Slåttervall
Blandningar med större innehåll av Ängsgröe och Rödsvingel är mer för bete än för slåtter, men de första vallåren är dom sannolikt helt Ok för slåtter. När jag vill ha foder och bete till får så skall jag prioritera späda (mindre grova) arter, då kan fåren/lammen lättare konsumera mitt foder och bete. Skall jag ha en slåttervall i första hand, skall jag prioritera blandningar med mer högväxande gräs än Ängsgröe och Rödsvingel, så att jag för en större skörd/ha = lägre kostnad/kgts. Skall jag producera Hö istället för Ensilage, skall jag vara försiktig med rajgräsrika blandningar, då dessa är mer svår torkade än de andra arterna. Stora mängder klöver i slåttervallen som skall till hö är också svårt då fältspillet från de torkande späda klöverbladen är stort. Har jag areal som är avsatt för endast foderproduktion så skall jag prioritera rena slåttervallar. Då kan jag få foder med hög/rätt kvalitet till en lågkostnad.

Vem skall äta mitt bete och foder
Gräs har generellt sett mindre innehåll av protein, Klöver/baljväxter har generellt sett högre innehåll av protein. Protein är ju som bekant viktigt för att skapa tillväxt (muskel) på ett lamm. Så skall jag producera växande lamm på mitt bete så måste jag se till att det finns proteinrika växter med i blandningen. Att ha två olika blandningar en för bete och en för slåtter är ett sätt, man kan även ha en basblandning som man kompletterar med flera andra arter för att skapa en betesblandning eller en slåtterblandning. Över tid förändras artsammansättningen i vallen som därmed får ett förändrat användningsområde, klöver, timotej, rajgräs minskar och gröe och svingel blir kvar och kanske ökar tillsammans med ogräs. Inte så mycket att skörda eller ha lamm på, men väl ett fungerade bete för tomma icke producerande tackor.

Många arter
Personligen så tror jag att det är positivt med en artrikedom då förutsättningarna kan variera mycket över fälten för olika arter. Likaså kan det vara positivt med en sortrikedom inom arten för att skapa varians. Men det är förstås meningslöst att bara ha många arter för saken skull, det skall vara arter som har förutsättningar att växa på min mark och som passar för min typ av produktion, vinterfoder, lamm/digivningsbete, fluschingbete, sintackebete mm, mm. Läs utsädeskatalogerna noggrant och spendera gärna en extra stund med Olssonkatalog, här finns många bra tips och tankar kring bete och vallproduktion för får.
Glöm inte vårda de vallar och beten du har, gödsla och putsa så håller betet/vallen längre.

Keep it simple
Sist men inte minst, Krångla inte till det, det viktigaste är att ha en kontinuerlig tillgång på foder, bete. Saknas det i perioder näring så går det alldeles utmärkt att komplettringsutfodra lammen på betet för att kompensera ev brister.