I Corona-tider, Covid-19 ni vet, så ställer man sig många nya frågor.
Naturligt är det att fundera på om den förlamande infektionen kommer att slå lika hårt på den svenska befolkningen som i andra länder. I Italien har det varit helt förödande som bekant. Många har dött men dödligheten är hög jämfört med andra drabbade europeiska länder med jämförbart vårdsystem. Varför? Är det den höga andelen gamla människor, 23% över 65 år eller kanske att man bor och verkar mer över generationsgränserna. Många italienska mor- och farföräldrar är förutsättningen för att båda föräldrarna kan verka i yrkeslivet då eftersom barnomsorgen är outbyggd.
Nu börjar de medicinska förklaringarna att diskuteras. Kanske är det faktiskt så att en av de avgörande faktorerna är att antibiotikaresistenta bakterier spelar en viktig roll. Corona är ett virus men många virusinfektioner leder ofta till följdinfektioner där bakterier passar på att angripa, en så kallad sekundär infektion. Av den anledningen vet man att vaccinering mot influensa är en viktig del av att hålla behovet av antibiotika inom sjukvården på en låg nivå.
Friska djur som inte behöver antibiotika fyller också en viktig roll i att motverka utvecklingen av resistenta bakterier. Detta för att resistenta bakterier drabbar inte bara djuren, utan också människor, eftersom de inte känner några gränser. Felaktig och överanvändning av antibiotika driver utvecklingen av resistenta bakterier, något som Sverige har stort nationellt fokus på och arbetar med i det dagliga – inom humansjukvården, på djursjukhusen, men även ute hos lantbruksdjuren på gården. Ett långsiktigt arbete som pågått i mer än 300 år på de svenska gårdarna och som gett goda resultat. Svenska lantbruksdjur är idag de friskaste i världen tack vare våra unika uppfödningssystem, gott omhändertagande och strikt arbete med smittskydd. Lägg därtill att våra friska djur också växer bra, vilket ger en minskad klimatpåverkan.
Läs även artikel i Aftenposten.no: Därför tar coronavirus så många liv i Italien.
