Artikel

MRSA i trynet på grisar

I många europeiska länder har man hittat en speciell typ av MRSA-bakterie, den så kallade grisklonen ST398. Den kan förekomma hos människor, men är vanligare hos de yrkesgrupper som ofta har kontakt med grisar.

Vetskapen har väckt ett visst intresse hos smittskyddsläkare. I samband med den stora salmonellaundersökningen, som pågår i grisbesättningar i hela Europa, sker också en undersökning av MRSA. Hittills har inga svenska grisar med MRSA hittats.

MRSA-bakterien orsakar stor oro
MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus, är bakterier som orsakar stor oro inom humansjukvården. Det är en särskild typ av gula stafylokocker som kan finnas på huden och i näsan hos friska människor och djur. De ger upphov till svårläkta infektioner genom att bakterierna har lyckats utrusta sig med egenskaper som gör dem oåtkomliga för flera viktiga grupper av antibiotika. Det försämrar möjligheten att behandla smittade människor. Patienter som vårdats på sjukhus kan smittas av sina egna eller andras MRSA-bakterier. De kan ge upphov till mycket svårläkta infektioner efter kirurgiska ingrepp. Problemet är att banala infektioner kan bli livshotande. I svåra fall måste antibiotika tillföras intravenöst vilket gör behandlingen både komplicerad och ökar risken för biverkningar.

Grisar intresserar läkare
I Nederländerna och Tyskland har det visat sig att MRSA av typen ST398 är mycket vanligt förekommande hos grisar men relativt ovanlig hos människor. Bakterien har i undersökningar hittats i 70 till 80 % av de provtagna besättningarna. Vid närmare studier framkom det att yrkesgrupper i nära kontakt med grisar har en långt högre förekomst av bakterien jämfört med andra grupper. Vid en undersökning 2004 var 0,03 % av befolkningen, 4,6 % av veterinärerna och 26 % av grisproducenterna i Nederländerna bärare av bakterien. På IPVS, den stora internationella världskongressen för svinveterinärer i Köpenhamn 2006, utfördes en undersökning på deltagarna. Hos 12,5 % av alla deltagare hittades bakterien.

Det finns mycket som talar för att grisar fungerar som bärare och reservoar för MRSA-bakterierna. I och med att bakterien kan få fäste hos både djur och människor måste den behandlas som en zoonos, en infektion som på ett naturligt sätt kan överföras mellan djur och människa.

Sverige har ett unikt läge att värna om
Under 2006 och 2007 genomförde SVA en undersökning om förekomst av MRSA bland svenska slaktsvin. Då kunde inte bakterien påvisas. I samband med den stora salmonellaundersökningen som pågår i smågris- och integrerade besättningar under 2008 tas också prov avseende MRSA. Hittills har inga positiva prov påvisats.

Det finns därför fog att påstå att MRSA är ovanligt bland svenska grisar. Orsaken kan vara att importen av levande djur under lång tid har varit restriktiv. Antibiotikaanvändningen är internationellt sett låg i Sverige. Gruppbehandling med antibiotika av livsmedelsproducerande djur är mindre vanligt i Sverige jämfört med andra länder i Europa. Hotet att få in MRSA bland svenska grisar är ändå överhängande. Svenska grisproducenter och veterinärer besöker och tar emot besök av utländska kolleger. Det är oerhört viktigt att genom bibehållen god hälsa hålla antibiotikaförbrukningen på samma låga nivå som tidigare. Vikten att skydda besättningar från utifrån kommande smittor ökar.

  • Tänk på att använda mediciner med förstånd!
  • Under antibiotikabehandlingen ökar individens mottaglighet för resistenta bakterier.
  • En hög antibiotikaförbrukning hos djur påverkar också möjligheten att behandla infektioner hos människor.
  • Inför obligatorisk handtvätt och handsdesinfektion för personal och besökare innan de går in till grisarna
  • Använd personslussen och erbjud skyddskläder till besökare
  • Iaktta 48-timmars-regeln för utländska besökare och efter egna besök i utländska besättningar

Läs mer om MRSA på SVA´s hemsida www.sva.se. Där kan du hitta Råd omkring MRSA. Leta under Djurhälsa/Antibiotikaresistens.

Maria Lindberg
Svinhälsoveterinär