Artikel

Rengöring bryter smittkedjor

Sjuka djur kostar pengar, tar tid och påverkar djurvälfärden. Ett genomtänkt smittskyddsarbete på gården bidrar till att hålla djuren friska. Här är fungerande rutiner för rengöring viktigt för att bryta smittkedjor mellan djur och djurgrupper.

Sjuka djur kostar pengar, tar tid och påverkar djurvälfärden. Ett genomtänkt smittskyddsarbete på gården bidrar till att hålla djuren friska. Här är fungerande rutiner för rengöring viktigt för att bryta smittkedjor mellan djur och djurgrupper.

 

Enligt gällande regelverk ska alla djurstallar rengöras noggrant en gång årligen. Målet med den årliga rengöringen är att minska mängden skadliga bakterier, virus, parasiter och svampar. Det är alltså inte frågan om att sterilisera miljön utan att sänka nivåerna. Vid sanering efter smittsamma sjukdomar som salmonella eller mjältbrand görs ofta mer ingående rengöring eftersom målet då är att få bort smittan helt.

 

För att få ett så bra resultat som möjligt bör rengöringen planeras i god tid. Bäst förutsättningar för ett bra resultat fås om stallet eller stallavdelningen är tömd. Grovrengöring är grunden i all stallrengöring. Det innebär att den grövsta smutsen tas bort mekaniskt genom att gödsla ut, skrapa och sopa.

 

Den årliga rengöringen görs oftast sommartid. Det är bäst ur flera aspekter. Dels kan stallar eller avdelningar tömmas då djuren

går på bete, dels torkar det bäst när det är varmt och torrt. Den vanligaste rengöringsmetoden idag är vattentvätt med högtryckstvätt. Det är en mycket bra rengöringsmetod. Det har dock visat sig att den fuktdimma som bilda, aerosol, kan sprida smittämnen, något som man bör tänka på särskilt om tvätten sker i stallar där det finns djur kvar. I dessa fall kan det vara mer lämpligt att tvätta med lägre tryck för att

minska aerosolbildning.

 

För att minska tidsåtgången kan man blötlägga stallet innan rengöring. Det kan ske med högtryckstvätt eller genom att ställa in en

vattenspridare. För att lösa smuts och fett som finns på ytor och inredning är det bra att använda någon form av rengöringsmedel vid tvätt. Jämför med att diska med och utan diskmedel! Upptorkning efter tvätt är en viktig del av smittreduktionen. På rena ytor dör smittämnen oftast snabbt av när ytorna får torka. En vanlig rekommendation är minst en veckas upptorkning, men tiden är bland annat beroende på temperaturen.

 

Desinfektion efter tvätt är ett sätt att ytterligare sänka smittrycket. Det kan vara extra bra att använda om det har förekommit sjukdomsutbrott i stallet. Det finns inga desinfektionsmedel som fungerar bra på smutsiga ytor. En noggrann rengöring är alltså

en förutsättning för desinfektionsmedlets verkan. Det är också viktigt att medlet har rätt spädning och får verka under angiven tid. Tänk på att mycket blöta ytor medför en ytterligare utspädning av desinfektionsmedlet. Läs instruktionerna på förpackningen. Vissa desinfektionsmedel är korrosiva och ska sköljas av från känsliga ytor. Släckt kalk, Stalosan och liknande torra produkter verkar inte avdödande på bakterier i lika hög grad utan förändrar pH, vilket minskar mängden bakterier. De utgör ett bra komplement och kan användas för att minska smittrycket mellan tvättarna.

 

Tänk på att :

  • Desinficering kan inte ersätta rengöring
  • All smuts ska avlägsnas före desinficering
  • På rena och torra ytor dör smittämnen
  • Minst en veckas upptorkning behövs

/Anita Jonasson, 2014