Den första november 2023 trädde en ny lagstiftning för villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) i kraft, nu heter den D35 och ersätter den gamla förordningen, D9.
Vad är ViLA?
Att ställa diagnos och behandla sjuka djur är i grunden veterinärens uppgift och ansvar. Det finns dock möjlighet som djurhållare att få ha viss medicin hemma och behandla sina djur mot vissa specifika symtom och sjukdomar utan att veterinär först har undersökt djuret. Detta kallas villkorad läkemedelsanvändning, ViLA.
Genom villkorad läkemedelsanvändning får man som djurhållare behandla djur utan föregående veterinärundersökning i utbyte mot regelbundna gårdsbesök med egen besättningsveterinär/er. Veterinärens ansvar bibehålls genom ett delegeringskontrakt mellan veterinär och de djurhållare/skötare som får behandla vissa avtalade sjukdomar i just denna besättning.
En fördel med att själv kunna sätta in behandlingar är att det kan ske tidigare än om veterinär måste inväntas. Samarbetet med ansvarig veterinär/er ger dessutom en ökad kunskap kring både behandling och förebyggande åtgärder. Veterinären får en regelbunden kontakt och därmed fördjupad inblick i besättningen. Målet är alltid att fokusera på förebyggande kunskap och åtgärder.
Villkorning av läkemedel innebär fördelar för många besättningar, men det innebär också ett stort ansvar och krav på ett tätt samarbete mellan den delegerande veterinären/erna och djurägaren som har ViLA. Genom nya ViLA lägger man alltså ytterligare vikt vid den förebyggande delen i samarbetet och kontraktet. Detta görs genom en uppdaterad utbildning för godkännande innan man som djurägare får lov att ha ViLA, en inledande besättningsutredning utförd av delegerande veterinär, samt upprättandet av en djurhälsoplan som sedan kontinuerligt följs upp och revideras. Det är numer också ett krav att djurägaren/personalen vidareutbildar sig vartannat år för att få fortsätta att ha ViLA, vilket kommer beskrivas mer ingående under rubriken utbildning.
Vad är det då som krävs för att få ha villkorad läkemedelsanvändning i fårbesättningen?
Faktaruta 1:
|
Godkänd utbildning
Endast de som gått ViLA-kursen för djurslaget får, får behandla får, inom den villkorade läkemedelsanvändningen. Kursen ger bland annat kunskap om förvaring och hantering av läkemedel, vanliga sjukdomar hos får, förebyggande hälsovård, smittskydd, journalföring, samt omhändertagande av läkemedelsrester och stickande föremål. Varje djurslag har en separat utbildning och man behöver gå den som gäller för det djurslag man vill få lov att behandla. Dessutom skiljer man numer mellan en kurs för kött/ skinn/ ullproduktion och en för mjölkproduktion.
Gård & Djurhälsan erbjuder utbildningar för villkorning av läkemedel som riktar sig till fårföretagare.
Från och med 2024 så kommer utbildningarna att förändras inom en del områden så att de anpassas efter den nya lagstiftningen. Hos oss arbetar vi nu intensivt med att utveckla ett helt nytt kursmaterial.
Besök vår hemsida för att hålla dig uppdaterad om vårt kursutbud.
Ansvarig veterinär/er
En veterinär har ingen skyldighet att låta en djurägare ha villkorning i sin besättning men om veterinären anser att det är lämpligt kan villkorad läkemedelsanvändning inledas. Nytt är att det går bra att fler än en veterinär har delegering i en besättning. Alla måste dock stå med i och ha skrivit under kontraktet. Detta kan vara bra av praktiska skäl om veterinären tex har semester eller är sjuk
Nytt i ViLA föreskriften är att även veterinärer från och med 2025 måste gå en 20-timmars kurs för att få lov att ingå ViLA-avtal.
Inledande besättningsutredning och djurhälsoplan
En annan nyhet som tillkommit genom den nya lagstiftningen är att det är krav på att besättningsveterinären gör en besättningsutredning vid det första besöket. Detta skall vara en genomgång av besättningen tillsammans med djurhållaren för att hitta riskområden eller områden som går att påverka ur ett förebyggande hälsoperspektiv. Veterinären upprättar därefter en Djurhälsoplan tillsammans med djurhållaren. Djurhälsoplanen skall följas upp vid varje besök och förändras vid behov. Allt för att på sikt förbättra hälsoläget och förhoppningsvis minska behovet av medicinska behandlingar.
Skriftlig överenskommelse
En skriftlig överenskommelse ska upprättas mellan ansvarig veterinär och djurhållaren som dels definierar villkorningens längd och dels tydliggör vilka villkoren är som ska uppfyllas för att djurhållaren ska få behandla sina djur.
Anmälan om villkorning sker till Länsstyrelsen och förnyas ett år i taget. Anmälan ska innehålla namn på de personer som får behandla djur samt vilken eller vilka veterinärer som är delegerande. Den ska också redogöra för vilka mediciner som ingår i villkorningen och som djurägaren få ha hemma.
Utöver anmälan ska veterinären skicka in en lista på vilka sjukdomstillstånd som får behandlas, vilken symtombild som då ses, hur djur som uppvisar dessa symtom ska behandlas och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra vidare smitta. ENDAST sjukdomstillstånd som beskrivs på denna lista får behandlas och endast på angivet vis. Djur med symtom som faller utanför listan kräver veterinär undersökning och inkluderas alltså inte i den villkorade läkemedelsanvändningen.
Regelbundna besök
Ansvarig veterinär/er måste besöka sina ViLA gårdar minst var 8:e vecka så länge villkorningen pågår och går då igenom vad som hänt sedan sist. Resultatet av utförda behandlingar diskuteras och veterinären sammanställer journalen för att rapportera till Jordbruksverket. Vid besöken ska veterinären också bedöma djurskyddet i besättningen.
Journalföring och rapportering
Eftersom det är djurhållaren eller dess anställda (endast om de också har genomgått godkänd ViLA-utbildning) som sätter in och utför behandlingarna så är de också ansvariga för journalföringen. Datum, djur ID, diagnos, läkemedel, dos, behandlingstid, karenstid och resultat av behandling ska finnas med i journalen. Nytt är att även klockslag skall stå med, allt för säkrare livsmedel och korrekt bedömning av karenstider.
Vem som behandlar och ansvarig veterinär ska också stå med. Det finns färdiga mallar för journalföring på Jordbruksverkets hemsida, men det går lika bra med en egengjord, bara rätt innehåll står med.
| Faktaruta 2: Den nya föreskriften medför bl.a. följande förändringar:
|
Förebyggande djurhälsovård – bättre att förebygga än att behandla
Att förebygga är alltid bättre än att bota. Förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av eventuella problem är grundläggande för ett gott hälsoläge och därmed också en förbättrad djurvälfärd, produktion och bättre produktionsekonomi. För att kunna sätta in rätt åtgärder i rätt tid krävs erfarenhet och kunskap, därför är inhämtande av ny kunskap samt en väl fungerande introduktion av ny personal viktiga beståndsdelar för en god besättningshälsa. Annat som kan påverka besättningshälsan är t.ex. smittskydds och hygienrutiner.
Det finns mätbara värden som kan användas för att bedöma hälsoläget i en besättning. I första hand skall sjukligheten och dödligheten i besättningen följas tillsammans med besättningsveterinären. Produktionsresultaten i form av tillväxt, fertilitetsdata och sjukdomsregistrering vid slakt är också viktiga verktyg.
Frågor och svar
Fråga:
”Jag gick den gamla D9-utbildningen för ett par år sedan. Måste jag gå en ny kurs nu för att få lov att ha ViLA?”
Svar:
Nej, det behöver du inte. Den gamla D9-kursen gäller fortfarande, men du måste kunna visa intyg på att du gått den.
Fråga:
”Om jag får behandla vid symtom på lunginflammation i min besättning, kan jag behandla hos grannen som också fått ett utbrott med hosta på sina får?”.
Svar:
Nej! Inte om inte den besättningen också har villkorad läkemedelsanvändning OCH du står med som en av personerna som får behandla djur i den besättningen enligt veterinärens anmälan till Länsstyrelsen.
Fråga:
”Får en annan veterinär skriva ut medicin om jag inte får tag på den som är ansvarig i min besättning?”
Ansvarig veterinär ska alltid kontaktas i första hand. Kom överens med din veterinär om hur beställning av medicin ska ske och vem ni vänder er till om vederbörande inte är tillgänglig. Det är förskrivande veterinär som i varje enskilt fall bedömer om en förskrivning är möjlig eller inte.
Fråga:
”Om jag utöver mina får har nötkreatur för köttproduktion, kan jag behandla dem också?”
Svar:
Förutom ViLA kurser för djurhållare med får för kött,skinn och ullproduktion så finns det ViLA-kurser för djurhållare med nötkreatur och grisar. Du får bara behandla de djurslag/djurgrupper som du gått utbildning för! Har du gått kurs för exempelvis både nöt och får, och din veterinär anmäler om villkorning för båda djurslagen, så får du behandla båda djurslagen enligt veterinärens instruktioner, annars inte.
Fråga:
”Jag har får med vårlamning och vill ha villkorad läkemedelsanvändning under lamningssäsongen för att snabbt kunna behandla tex kalkbrist eller mastit. Måste jag ändå ha besök var 5:e-8:e vecka hela året?”
Svar:
Nej, man kan ansöka om att ha villkorning under en begränsad period. Minsta antalet besök är två eftersom villkorningen måste inledas och avslutas.
Fråga:
”Jag har inte behandlat några djur sedan veterinären var här sist. Måste veterinären ändå komma?”
Svar:
Ja, veterinären måste besöka besättningen enligt överenskommet intervall så länge villkorningen pågår.
Fråga:
”Jag vill har villkorad läkemedelsanvändning i min besättning – Hur gör jag?”
Svar:
Gå en kurs i villkorad läkemedelsanvändning t.ex. hos Gård & Djurhälsan.
Fråga en veterinär hos Gård och Djurhälsan eller en praktiserande veterinär lokalt i ditt område om denne kan tänka sig att ansvara för villkorad läkemedelsanvändning i din besättning. Nytt i och med den nya föreskriften är att veterinären som delegerar behöver ha gått utbildning samt blivit godkänd att ha ViLA i besättningar. Detta krav träder i kraft först 2025 och utbildningar tas fram under 2024.
Boka in det första besöket för besättningsutredning och upprättandet av en hälsoplan.
Ta del av nya föreskriften
Länk till Statens Jordbruksverks föreskrift för veterinärer och djurägare, Saknr D 35/L 41;
Gällande veterinärers ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som en djurhållare får utföra.
