| Maedi-visna hos får och CAE hos get orsakas av virus som nu gemensamt kallas för ”små idisslares lentivirus” (Small ruminant lentivirus, SRLV) |
Låg förekomst hos svenska får
I den aktuella studien har över 2100 får och 900 getter från nästan 200 svenska besättningar provtagits och analyserats för antikroppar mot SRLV. Resultaten visar att förekomsten hos får är låg: mindre än tre procent av svenska besättningar beräknas vara infekterade av viruset.
Detta är ett mycket positivt resultat och visar att maedi-visna i dagsläget är relativt ovanligt i svenska fårbesättningar. Samtidigt testade getter positivt för antikroppar mot SRLV i 13 besättningar varav en besättning höll både får och get, vilket tydligt visar att smittan finns i landet och möjliggör att smittan kan spridas till fåren. Resultaten ska därför ses som ett kvitto på att det förebyggande arbetet med kontrollprogram och livdjurshandel fungerar – men också som ett ansvar att fortsätta skydda den goda situationen.
Smitta som lätt missas
SRLV orsakar sjukdomar (MV och CAE) som sällan ger snabba eller tydliga utbrott. Viruset överförs ofta i ung ålder från mor till lamm både via mjölk och genom den täta kontakten mellan dem, men det kan ta månader till år innan lammet själv har utvecklat antikroppar mot infektionen. Sjukdomen är livslång och kan hos får yttra sig som tung andning, avmagring och ibland juverinflammation. Många infekterade får uppvisar inga symtom alls, trots att de bär på smittan. Det gör att smittan riskerar att spridas obemärkt, särskilt vid livdjurshandel eller sammanslagning av besättningar.
Även om infektionen inte ger tydliga symtom, är det tydligt att den medför nedsatt välfärd för de drabbade djuren. I Norge genomfördes ett stort saneringsprojekt av mjölkgetter, ”friskere geiter”, och i de deltagande besättningarna ökade produktionen med 40 procent efter att de blivit fria från CAE, böldsjuka och paratuberkulos.
Kontrollprogrammet – en nyckel till bättre djurhälsa
Eftersom infektionen är så svår att upptäcka kliniskt är kontrollprogrammet ett av de viktigaste verktygen för att hindra sjukdomen från att sprida sig mellan besättningar. Genom regelbunden provtagning, dokumentation och uppföljning kan smitta upptäckas och åtgärder sättas in innan viruset får fäste. Senast 2025 upptäcktes ett positivt får vid en första kontrollprogramsprovtagning och en plan för sanering av besättningen upprättades.
Att vara ansluten till kontrollprogrammet innebär en trygghet vid handel med livdjur och kan också vara ett krav vid export av djur. För köpare minskar risken att få in smitta i en tidigare fri besättning, och för säljare ger det en kvalitetsstämpel som blir allt viktigare i takt med ökade krav på smittskydd.
Resultaten från förekomststudien visar att det finns mycket att vinna på fortsatt och ökat deltagande i kontrollprogrammet. Nästa steg i forskningsprojektet blir att beräkna om det är möjligt att friförklara den svenska fårpopulationen från viruset, och då innebär varje provtagen besättning en ökad möjlighet till det.
Mjölk som provmaterial
Inom projektet undersöks också om mjölk kan användas som provmaterial vid testning för maedi-visna/SRLV. En fördel är att provtagningen blir enklare och billigare för djurägaren, eftersom provet kan tas av djurägaren själv. Dessutom är mjölkprov mindre invasivt för djuret. En begränsning är dock att endast lakterande djur kan provtas och att den veterinärundersökning som normalt görs vid blodprovstagning då uteblir.
Eftersom alla får i förekomststudien testade negativt har jämförelser i stället gjorts mellan blod och mjölk från SRLV-positiva getter. Resultaten visar en god överensstämmelse mellan provmaterialen.
För att även kunna utvärdera metoden hos får har SRLV-positiv fårmjölk importerats från Spanien. Den används för att undersöka hur väl testmetoderna som används i Sverige fungerar på mjölk från infekterade får. Inom projektet planeras också studier där flera mjölkprover analyseras tillsammans – så kallad poolning – för att se hur många prover som kan kombineras utan att ett infekterat djur missas.
Om mjölk visar sig fungera väl som provmaterial kan det i framtiden bli ett komplement till dagens provtagningsstrategi i kontrollprogrammet, eller användas som en del i ett övervakningsprogram.
Ett gemensamt ansvar
Resultaten från förekomststudien öppnar också för möjligheten att i framtiden kunna friförklara den svenska fårpopulationen från maedi-visna. För att nå dit behövs ett fortsatt gemensamt engagemang från djurägare, rådgivare och veterinärer – ett arbete som stärker både djurhälsa, produktion och förtroendet för svensk fårhållning.
/ Anna Ordell Veterinär & doktorand SVA/SLU, Ylva Persson Statsveterinär SVA/SLU, Jonas Johansson Wensman Universitetslektor SLU/SVA och Emelie Larsdotter Djurhälsoveterinär Gård & Djurhälsan
