Artikel

Hälsokontroll och undersökning av får

Du som djurägare har ansvar för att dina djur mår väl och ansvarar också för att de får lämplig vård när de blir sjuka. För att avgöra om fåret är sjukt behöver du kunna läsa av deras beteende. Fåren vill inte gärna avvika från flocken vilket gör att vi kanske inte märker något förrän sjukdomen har gått långt. Detta kan tolkas som att får biter ihop och inte visar att de är sjuka, eller förstår vi oss inte riktigt på deras signaler på att de är sjuka och har ont?

Texten baseras på en artikel som publicerats i tidningen Fårskötsel nr 5 2023

Flockbeteende

Får är flockdjur som mer än några andra av lantbrukets husdjur uttrycker flockbeteendet. De har en stark instinkt att följa varandra och knyter sociala band i flocken. De är alerta och vaksamma; rädsla och flykt är viktiga beteenden som genom tiderna har ökat deras chanser att komma undan rovdjur. Eftersom de är små och inte heller kan springa snabbt har de svårt att försvara sig mot rovdjur. Flockbeteendet minskar risken för den enskilda individen att bli byte, men gör också att fåren försöker dölja ev sjukdom så länge de kan. Därför ställs det höga krav på fårföretagaren att kunna läsa av sina får. Ju tidigare en sjukdom kan upptäckas, desto bättre blir chanserna att djuret kan tillfriskna. Ju mer fåren hanteras och ju mindre rädda de är för djurägaren, desto mindre uttrycks flyktbeteendet och desto lättare är det att undersöka djuren.

Avvikande beteende och tecken på smärta

Tecken på sjukdom kan vara att fåret inte längre uttrycker sitt vanliga beteende tex att djuret inte är lika alert som vanligt, inte följer flocken, inte kommer fram och äter.  Vid sjukdom har djuret ofta dessutom ont och genom att känna till hur fåret uttrycker smärta kan du som djurägare upptäcka tidiga tecken på sjukdom trots att fåret har en inbyggd instinkt att dölja allt som avviker från flockbeteendet.

 

Figur 1. Tecken på smärta. Fåret kan visa att det har ont på många olika sätt. För ansiktet finns ett särskilt graderingssystem ”pain face”.

Hos många olika djurslag finns system utvecklade för att läsa av smärta genom att studera djurets ansikten. För får har en skala utvecklats; ” The sheep pain facial expression scale”. Genom att studera hur ögon, mun och öron förändras när får lider av de två smärtsamma sjukdomarna juverinflammation och fotröta och hur de sedan tillfrisknar efter behandling har man kunnat skapa ett graderingssystem för smärta.

”Pain face” hos får

Normal Smärtpåverkad
Ögonhåla öppen ihopknipen
Tuggmuskulatur avslappnad spänd
Läppar från sidan ”leende” som ett horisontellt streck
Örats position framåt och uppåt vinklade bakåt och nedåt vinklade

Figur 2: Exempel på ”pain face” hos får. Från Development of a facial expression scale using footrot and mastitis as models of pain in sheep Krista M. McLennan et al 2015.

Ligg steget före

För att övervaka fårens hälsoläge och upptäcka tidiga tecken på sjukdom har vi lyckligtvis flera olika hjälpmedel att ta till. Här gäller det att ligga steget före och göra vissa undersökningar som en rutin. De tre viktigaste och också enklaste är hullbedömning, träckprover för kontroll av parasiter samt vägning av lamm. Hullbedöm tackor flera gånger under fåråret, tex vid lågdräktighet, högdräktighet vid lamning, efter avvänjning och vid betäckning. Träckprover på tackor före betessläpp och uppföljande prover på lammen tex före avvänjning är en bra grund för kontroll av parasitstatus.

När du misstänker att ett djur är sjukt ska det undersökas snarast

I Jordbruksverkets ”Nationell djurskyddsrapport 2022” listas de vanligaste tillsynsbristerna vid Länsstyrelsernas kontrollbesök. Kontrollpunkten daglig tillsyn brister vid ca 10% av kontrollerna i fårbesättningar och de senaste åren har bristen fördubblats. I begreppet daglig tillsyn ingår även en handlingsplikt, dvs om man vid tillsyn upptäcker att ett djur inte mår bra behöver detta åtföljas av en handling. En brist om daglig tillsyn kan alltså bero på att djurägare inte ser till sina djur tillräckligt ofta eller att behövliga åtgärder inte har vidtagits. Inte sällan kan fåren vara mycket sjuka när du upptäcker det, i vissa fall är avlivning det enda alternativet. Vid de flesta sjukdomar är snabbt insatt behandling en förutsättning för ett snabbare tillfrisknande och ett gott behandlingsresultat. Undersök fåret snarast möjligt och tillkalla veterinär när det behövs.

Sjukbox

Isolera det sjuka djuret i en sjukbox. Då förhindrar du att en smittsam sjukdom sprider sig vidare i besättningen. Det sjuka djuret får lugn och ro och kan ta sig mer tid för att äta. Det är dessutom enklare att hålla uppsikt över djuret och undersöka det närmare.

Undersökning av får

Temperatur: Använd en vanlig febertermometer avsedd för analöppningen. Normal kroppstemperatur för ett vuxet djur är 38,5-39,5 grader och för lamm 39-40 grader. Feber talar för en infektion och undertemperatur hos en högdräktig tacka kan vara ett tecken på lamningsförlamning (kalkbrist). För ett spätt lamm kan undertemperatur vara livshotande.

Aptit och idissling: Matlusten minskar oftast när djuret är sjukt. Friska får tillbringar mycket tid till att äta och idissla. Undersök våmmens arbete genom att lägga handen över ”hungergropen”, dvs området under vänster sidas länd, bakom övre delen av revbensbågen. Hos ett friskt får arbetar våmmen med sammandragningar 10-12 st per 5 minuter. Är våmmen utspänd eller insjunken?

Hull: Det optimala hullet för en tacka är hullpoäng 3. Underutfodring och sjukdom kan göra att hon magrar av.

-Rörelseapparaten: Hur står och rör sig fåret? Om djuret avlastar något ben eller uppvisar hälta; undersök leder och klövar. Känn efter värme och svullnader över leder och kontrollera klövar och klövspalthud. En frisk klövspalthud är behårad.  Ligger fåret eller har svårigheter att resa sig?

Andningsfrekvens: Normalt tar ett vuxet får 12–20 andetag per minut men vid smärta, stress eller feber kan frekvensen öka upp till 100 andetag per minut.

Andningsvägar: Hörs hosta? Är andningen ansträngd? Ses snuva från nosen?

Tänder: I överkäken finns inga tänder, men underkäkens åtta framtänder är viktiga för att fåret ska kunna äta. Mjölktänderna byts ut till permanenta tänder under fårets första fyra levnadsår. När djuren blir äldre glesnar avståndet mellan tänderna och från ca 6 års ålder kan djuren ibland tappa framtänder vilket ofta påverkar deras hull.

Ögon: Tecken på ögonsjukdom är att djuret kniper med ögat, tårflöde som kan vara klart eller varigt eller en grumling av hornhinnan.

Öron: Ses svullnader eller har öronen en annorlunda position?

Träck: Optimalt är träcken formad som pärlor, men även något lösare träck är normalt beroende på vad djuret äter. Diarré däremot kan vara tecken på tex parasiter.

Urinvägarna: Trängningar och svårigheter vid urinering kan vara tecken på urinsten.

Hud: Ses sår, svullnader, bölder, blåsor? Finns klåda?

Slemhinnor: Lättaste slemhinnan att undersöka är insidan av det nedre underlocket. Slemhinnan ska vara ljust rosa. Vid blodbrist orsakad av tex stora magmasken eller stora leverflundran blir slemhinnan mer eller mindre vit.

Figur 3: Tacka med höggradig parasitbörda av stora magmasken. Slemhinnan på insidan av nedre ögonlocket är nästan vit.

Pung, testiklar, bitestiklar och penis: Testiklarna ska vara fritt förskjutbara i pungen och ha en konsistens motsvarande en spänd muskel. Bitestiklarna ligger längs med testiklarnas utsidor och bitestikelsvansen kan kännas i den nedre delen som en tummetott. Undersök penis genom att sätta baggen på rumpan och luta honom lite framåt och bakåt så trycks penis fram från förhuden. Längst fram ses det lilla maskformiga bihanget där det ibland kan fastna urinstenar.

Juver: Vid akut juverinflammation svullnar den drabbade juverdelen och blir ömmande och varm. Mjölken ser förändrad ut med flockor eller annorlunda färg. Att juvret ömmar kan ibland ge hälta när bakbenet förs över det ömmande juvret. Kroniska skador i juvret kan upptäckas lättast efter sinläggning och känns som knölar. Ha som rutin att alltid undersöka juvret på en nylammad tacka och kontrollera att det kommer mjölk ur båda spenarna.

Nyfödda lamm: Ha som rutin att kontrollera gommen så att de inte har gomspalt, kontrollera navel (navelbråck), undersök ögonen (entropion-inåtrullat ögonlock) och att ändtarmen har en öppning.

Kontakta veterinär

Är du kund hos Gård & Djurhälsan kan du alltid ringa och rådfråga våra fårhälsoveterinärer. Vi har telefontid alla vardagar mellan kl 9-12 och 13-15. Vi kan göra en första bedömning och lämna råd för hur du ska gå vidare. Vi ger tips om vad du kan undersöka själv och genom att skicka foton kan vi ofta ringa in var problemet ligger och ibland ge råd om att du tex ska undersöka parasitstatus närmare med ett träckprov. Vi hänvisar ofta till din lokala veterinär i de fall vi bedömer att det behövs en veterinärundersökning och behandling på plats. Vid veterinärkontakt är det bra om du har förberett dig så att du kan svara på:

-Hur många djur som är sjuka

-Ålder på djuren/djuret

-Hur länge sjukdomen pågått

-Vilka symptom eller skador kan ses

-Kroppstemperatur

Veterinärbesök

Om veterinär behöver komma ut till dig för att undersöka djuret närmare och ge rätt behandling behöver du hjälpa till för att underlätta undersökningen och ev provtagning. Förbered genom att:

– Ta in det sjuka djuret i en box för sig. Om flera djur skall undersökas eller provtas, t ex för MV-provtagning, grinda in fåren så de står trångt så går det lättare att fånga djuren. Se till att det finns handräckning som kan vara med och hjälpa till vid besöket.

– Se till att det finns god belysning och ett rent bord där veterinären kan ställa sin utrustning.

– Se till att det finns varmt vatten, handfat, tvål, handsprit och rena handdukar. Veterinären behöver också kunna rengöra utrustning och sina stövlar med vatten och borste.

-Erbjud gärna gårdsegna skyddskläder och stövlar.

Figur 4: Uppdukat för veterinärbesök

Anmälningspliktiga sjukdomar

Vissa smittsamma sjukdomar hos får är så allvarliga att de lyder under epizootilagen. I lagen finns bestämmelser om hur man ska agera när dessa sjukdomar misstänks. Veterinärer har en anmälningsplikt och ska snarast anmäla misstanke om smittsamma sjukdomar till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Även du som djurägare eller djurskötare har en anmälningsplikt och ska omedelbart kontakta en veterinär när du misstänker en epizootisjukdom. I väntan på besked från veterinär ska du se till att smittspridning förhindras eller begränsas. Exempel på epizootisjukdomar är Mul och klövsjuka, Bluetounge och mjältbrand. På SVAs hemsida finns alla epizootisjukdomar listade och symtom beskrivna: https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/?filterTags=F%C3%A5r&classifications=epizootic