Artikel

Frasbrand förekommer varje år

Plötsliga dödsfall på betet kan vara fall av sjukdomen Frasbrand. Den förekommer i Sverige varje år. Sjukdomen är anmälningspliktig men det är endast de fall som diagnosticeras av ett obduktionslaboratorium eller genom provtagning som anmäls och som ingår i statistiken.

Frasbrand orsakas av en bakterie

Sjukdomen Frasbrand är en bakteriesjukdom som orsakas av olika Clostridiearter. Dessa bakterier är sporbildande och anaeroba (de trivs bara i syrefattiga miljöer). Att de är sporbildande betyder att de kan ligga vilande i en form där de är mycket motståndskraftiga mot desinfektionsmedel. De tål till och med pastörisering vid 70 grader under en hel timme. Därför rekommenderas att aldrig använda rötrester från biogasframställning på betesmark. På vissa beten kan det finnas högt smittryckav frasbrandsbakterier och det kan även finnas historik om att plötsligt döda djur blivit nergrävda. Eftersom det är en bakterie som finns i jord innebär nyligen utförda grävarbeten en risk för fall av Frasbrand. Översvämningsmarker och blöta marker är också en riskfaktor eftersom bakterierna då kan träda upp ur marken via vattnet (utan att miljön blir syrerik). Djuren får i sig bakterierna via munnen. Bakterierna sprids sedan i djuret till lever och muskulatur där bakterierna kan vila tills de får möjlighet att föröka sig (dvs till dess att miljön lokalt blir syrefattig/anaerob). Händelser som gör att det blir syrefattigt i muskeln kan vara selenbrist, trauma (t.ex. stångskada), överansträngning osv. Smittan sprids inte från nos till nos mellan djur däremot kan ett smittat eller dött djur urskilja mycket bakterier som ett annat djur kan få i sig i munnen.

Kliniska symtom

Det djurägaren först kan se är hälta, vanligen på ett ben. Det är vanligare på bakben men även frambenshälta har setts. Muskulaturen på benet är först varm av den inflammatoriska reaktionen men allt eftersom förloppet fortgår dör vävnaden (går i nekros) och blir kall och även gas kan kännas under huden. Förloppet går snabbt och djuren dör ofta inom ett dygn eller inom ändå kortare tid. Det går att behandla sjukdomen men en snabbt insatt behandling är avgörande och med en högre dos antibiotika för att uppnå god effekt. Bakterierna utsöndrar toxin och det kan påverka organen så att djuret ändå inte går att rädda trots behandling och trots att det inte såg så sjukt ut.

Konfirmering av sjukdomen

Just gasen som kan kännas under huden har givit sjukdomen dess namn, att det frasar under huden. På engelska kallas sjukdomen Black leg disease och vid obduktion ses typiska mörkfärgade (svartaktiga) områden (vilket alltså är områden av död vävnad) i muskulaturen. Tyvärr är detta typiska utseende inte alltid den bilden som ses på obduktion och sjukdomen kan av flera skäl vara svår att konfirmera. Dels för att det kan vara svårt att odla fram bakterierna och dels för att Clostridier ofta kan hittas i muskulatur och organ utan att djuren för den skull behöver ha dött av Clostridiebakterier. Anledningen till det är att kor normalt har olika sorters Clostridiebakterier i våmmen (andra än de som orsakar Frasbrand) och när döden inträffar börjar dessa ge sig ut i kroppen.

Hur gör man om man haft Frasbrand?

Om din veterinär misstänker eller om ni fått fall konfirmerade på obduktion brukar rådet vara att flytta alla djur från det betet där djuren dött. Alla djur flyttas från betet och vaccineras, alternativt flyttas in till stall men om de tas in bör de inte blandas med andra djur då nya fall och dödsfall kan uppträda inne på stall. Det viktigaste är ökad övervakning för att snabbt sätta in behandling vid hälta. Vaccination av djuren innan de släpps på bete görs vanligen i flera år framåt. Det finns vaccin på marknaden och de är rimliga i pris. Vilka doser som ges är olika beroende på vilket vaccinpreparat som används. Gemensamt är att man först gör en grundvaccination med två injektioner med fyra veckors mellanrum och därefter är det en årlig revaccination.

Allt är inte Frasbrand

Det finns många andra orsaker bakom plötsligadödsfall på betet. Några exempel kan till exempel vara selenbrist, förgiftning, blixtnedslag, blodförgiftning och den fästingburna sommarsjukan (även kallad blodhalning/piroplasmos) och även mjältbrand. Orsaker till halta djur kan vara olika former av vrickningar och skador av ben och klövar samt klövspaltsinflammation.

Maria Torsein
Djurhälsoveterinär Skara