Varför ska jag använda elektroniska öronmärken (EID)?
Elektroniska öronmärken gör det snabbare och enklare att identifiera djur, följa upp produktion, gruppera djur och dokumentera behandlingar. De minskar också risken för misstag och sparar tid jämfört med manuell registrering. Dessutom ger EID stora fördelar även vid djurhantering på slakteriet, där arbetet kan effektiviseras ytterligare.
Detta är ett gemensamt beslut av branschen för att:
- minska risken för fel i hanteringen
- effektivisera arbetet både på gården, vid transport och vid slakteriet
Vilka står bakom beslutet om EID?
- Beslutet är förankrat i hela branschen – bland annat av Svenska Köttföretagen, Sveriges Nötköttsproducenter, Lammproducenterna, slakterier och producentorganisationer.
- Syftet är att skapa enhetliga rutiner i hela värdekedjan – från gård till slakteri.
Från 1 januari 2026 gäller kravet för nyfödda kalvar och lamm som ska slaktas vid slakterier tillhörande Svenska Köttföretagen. Äldre djur behöver inte märkas om just nu.
Vad är skillnaden mellan ett vanligt och ett elektroniskt öronmärke?
- Ett vanligt märke har endast visuell information (tryckt ID), medan ett EID-öronmärke innehåller ett chip som kan läsas av elektroniskt med en avläsare. Det gör identifieringen snabb, exakt och kontaktlös.
Vad behöver jag för utrustning?
Du behöver:
- EID-öronmärken (RFID-standard)
Vill du dra nytta av tekniken:
- En handavläsare (kan kombineras med våg eller behandlingsjournal)
- Eventuell mjukvara eller app för att spara och använda informationen
Är EID-öronmärken mer hållbara än vanliga märken?
- Ja, många användare rapporterar att EID-öronmärken sitter bättre och tappas mer sällan än traditionella märken. Det beror på både utformning, storlek och material.
Hur kan EID hjälpa mig i vardagen?
EID kan användas för:
- Snabb identifiering av enskilda djur
- Smidig vägning och behandlingsregistrering
- Automatisk gruppering
- Övervakning av djurens hälsa och beteende via modern teknik
- Ersätt pappersdokumentation med digital journalföring
Var köper jag EID-öronmärken och utrustning?
- Det finns flera leverantörer att välja mellan. Priser och erbjudanden varierar – kontakta din leverantör av öronbrickor eller slakteri för mer information.
- Märken ska vara godkända enligt RFSI-standard. Det finns flera leverantörer att välja mellan.
Vilket öra ska EID-öronmärket sitta i – höger eller vänster?
- Enligt branschstandard ska det elektroniska märket sitta i vänster öra. Detta underlättar avläsning och skapar enhetlighet i hela kedjan.
Går det att kombinera elektroniska märken med analogt (visuellt) märke i det andra örat?
- Du måste fortfarande märka djuren i båda öronen (enda undantaget lamm som går till slakt direkt från uppfödaren inom 12 mån).
- EID-öronmärke i vänster öra med ett visuellt märke i höger öra (flagga eller bygel, det senare endast för får). Det visuella märket underlättar identifiering med blotta ögat.
- Det finns även elektroniska öronmärken med flagga på baksidan eller på både bak- och framsidan av örat.
- För får säljs idag inga elektroniska öronmärken helt utan flagga.
På vilket avstånd kan ett EID-öronmärke läsas av?
- En vanlig handavläsare kan läsa ett EID-öronmärke på cirka 30–40 cm avstånd.
- Vissa avläsare kan också läsa flera djur samtidigt, t.ex. när de står och äter nära varandra, om avläsaren är korrekt inställd och placerad.
Vad kostar en EID-avläsare?
Det finns avläsare i olika prisklasser, beroende på funktioner, räckvidd och om de är stationära eller handhållna. För lantbrukets behov räcker det ofta med en handavläsare för cirka 5 000 kr, som är både pålitlig och praktisk i vardagen.
Kommer chippen i EID-öronmärken att återvinnas på slakterierna?
Ja, slakterierna ser just nu över rutiner för hantering och återvinning av chippen i samband med slakt. Målet är att de inte ska belasta miljön.
