Det är inte ett krav att som djurhållare ha en läsare eller digital utrustning på gården. Det elektroniska märket behövs i första hand för att kunna läsas av vid till exempel slakt. Men det finns stora fördelar för den som väljer att använda tekniken fullt ut. Med rätt utrustning kan man automatisera vägning, förenkla registreringar och förbättra kontrollen över hälsa, produktion och ekonomi.
Varför ska jag använda elektroniska öronmärken (EID)?
Elektroniska öronmärken gör det snabbare och enklare att identifiera djur, följa upp produktion, gruppera djur och dokumentera behandlingar. De minskar också risken för misstag och sparar tid jämfört med manuell registrering. Dessutom ger EID stora fördelar även vid djurhantering på slakteriet, där arbetet kan effektiviseras ytterligare.
Detta är ett gemensamt beslut av branschen för att:
- minska risken för fel i hanteringen
- effektivisera arbetet både på gården, vid transport och vid slakteriet
Vilka står bakom beslutet om EID?
- Beslutet är förankrat i hela branschen – bland annat av Svenska Köttföretagen, Sveriges Nötköttsproducenter, Lammproducenterna, slakterier och producentorganisationer.
- Syftet är att skapa enhetliga rutiner i hela värdekedjan – från gård till slakteri.
Från 1 januari 2026 gäller kravet för nyfödda kalvar och lamm som ska slaktas vid slakterier tillhörande Svenska Köttföretagen. Äldre djur behöver inte märkas om just nu.
Vad är skillnaden mellan ett vanligt och ett elektroniskt öronmärke?
- Elektroniska öronmärken innehåller en liten transponder med ett unikt ID som identifierar djuret. Märket läses av med hjälp av RFID-teknik (Radio Frequency Identification), medan vanliga märken endast har ett synligt individnummer som läses manuellt.
- EID möjliggör automatiserad identifiering och förenklar många arbetsmoment. Tekniken bygger på passiv RFID – märket aktiveras när det kommer i närheten av en läsare. Signalen fångas upp av en RFID-läsare och matchas mot individdata. Det görs automatiskt utan fysisk kontakt.
Är EID-öronmärken mer hållbara än vanliga märken?
Ja, många användare rapporterar att EID-öronmärken sitter bättre och tappas mer sällan än traditionella märken. Det beror på både utformning, storlek och material.
Vilket öra ska EID-öronmärket sitta i – höger eller vänster?
Enligt branschstandard ska det elektroniska märket sitta i vänster öra. Detta underlättar avläsning och skapar enhetlighet i hela kedjan.
Går det att kombinera elektroniska märken med analogt (visuellt) märke i det andra örat?
- Du måste fortfarande märka djuren i båda öronen (enda undantaget lamm som går till slakt direkt från uppfödaren inom 12 mån).
- EID-öronmärke i vänster öra med ett visuellt märke i höger öra (flagga eller bygel, det senare endast för får). Det visuella märket underlättar identifiering med blotta ögat.
- Det finns även elektroniska öronmärken med flagga på baksidan eller på både bak- och framsidan av örat.
- För får säljs idag inga elektroniska öronmärken helt utan flagga.
På vilket avstånd kan ett EID-öronmärke läsas av?
- En vanlig handavläsare kan läsa ett EID-öronmärke på cirka 30–40 cm avstånd.
- Vissa avläsare kan också läsa flera djur samtidigt, t.ex. när de står och äter nära varandra, om avläsaren är korrekt inställd och placerad.
Hur kan EID hjälpa mig i vardagen?
EID kan användas för:
- Snabb identifiering av enskilda djur
- Smidig vägning och behandlingsregistrering
- Automatisk gruppering
- Övervakning av djurens hälsa och beteende via modern teknik
- Ersätt pappersdokumentation med digital journalföring
Lite utvecklat kan det innebära:
- Effektiv djurkontroll: Minskar behovet av manuell registrering, frigör tid och minimerar fel.
- Tillväxtoptimering: Med kontinuerlig viktövervakning kan foderanvändning anpassas till individnivå, vilket ökar foderutnyttjande och sänker kostnader.
- Hälsomonitorering: Exakt loggning av behandlingar, vaccinationer och hälsotillstånd möjliggör tidig upptäckt av avvikelser.
- Spårbarhet och myndighetsrapportering: Underlättar kravuppfyllnad gentemot Jordbruksverket (ex. via CDB och Elitlamm).
- Avel och urval: Med individdata över flera parametrar kan selektion göras utifrån både genetiska och produktionsrelaterade faktorer.
- Lönsamhetsuppföljning: Integration med ekonomi- och planeringsverktyg ger gården möjlighet att följa lönsamheten på djurgrupps- eller individnivå.
Vanliga tillämpningar:
- Vägning – djuret identifieras automatiskt på våg, viktkurvor registreras.
- Mjölkrobotar och foderstationer – rätt mängd foder/mjölk per individ.
- Behandling – automatisk loggning av medicinering och hälsa.
- Grindpassage – avläsning vid in-/utgång.
- Mobilt arbete – registrering av t.ex. kalvningar, flyttar, betäckningar via app.
- Beslutsstöd – EID-data kan kombineras med AI-system för smarta åtgärdsförslag.
Vad behöver jag för utrustning?
Du behöver:
- EID-öronmärken (RFID-standard)
Vill du dra nytta av tekniken:
- En handavläsare (kan kombineras med våg eller behandlingsjournal)
- Eventuell mjukvara eller app för att spara och använda informationen
Vilka typer av läsare finns?
Det finns både handhållna läsare (t.ex. för mobilt arbete i fält) och fastmonterade läsare (t.ex. i grindar, vågar, foderstationer). Det är viktigt att läsa av märkena med en läsare som är anpassad till rätt frekvenstyp.
Vilka programvaror används på svenska gårdar?
Exempel:
- Hencol Herd Management: Svenskutvecklat system som integrerar RFID med vågsystem, hälsodata och individhistorik. Passar främst nötkreatur.
- Min Gård (Dataväxt): Plattform för journalföring och myndighetsrapportering. Stöd för får och nötkreatur, med EID-integration.
- Agrilog: Helhetslösning för gårdsstyrning – från foder till ekonomi. Har stöd för EID och kan kopplas till externa läsare och sensorer.
- DeLaval DelPro: Används inom mjölkproduktion och är anpassat för automatisering, med fokus på produktion, reproduktion och djurhälsa.
Var köper jag EID-öronmärken och utrustning?
- Det finns flera leverantörer att välja mellan. Priser och erbjudanden varierar – kontakta din leverantör av öronbrickor eller slakteri för mer information.
- Märken ska vara godkända enligt RFSI-standard. Det finns flera leverantörer att välja mellan.
Vad kostar en EID-avläsare?
Det finns avläsare i olika prisklasser, beroende på funktioner, räckvidd och om de är stationära eller handhållna. För lantbrukets behov räcker det ofta med en handavläsare för cirka 5 000 kr, som är både pålitlig och praktisk i vardagen.
Kommer chippen i EID-öronmärken att återvinnas på slakterierna?
Ja, slakterierna ser just nu över rutiner för hantering och återvinning av chippen i samband med slakt. Målet är att de inte ska belasta miljön.
