Artikel

Digitalteknik – något för alla?

Digitalisering är plötsligt på allas läppar! Utvecklingen går snabbt men det finns redan idag en uppsjö av olika digitala lösningar på marknaden anpassade för så väl den stora som den lilla fårbesättningen. Potentialen är också stor! Digitala hjälpmedel kan tex minska risken för felregistrering, ge bättre beslutsunderlag, förenkla och förbättra tillsynen av djuren, spara arbetstid, förbättra arbetsmiljö/säkerhet och underlätta för en bra biologisk mångfald – vad just du kan få ut beror på vilken teknik du väljer och hur du väljer att använda tekniken.

Nedan presenteras ett litet axplock av digital teknik som är aktuellt för får- och lammnäringen.

Artikeln är publicerad i tidningen Fårskötsel nr 5/2025.
Fotot nedan: Ulrika Eriksson, Tuna Kungsgård

Elektroniska öronmärken

Elektroniska öronmärken (eID) i sig har inget batteri, skickar inga signaler och samlar inte in någon information. Trots det öppnar eID upp för massa olika tekniska lösningar som kan underlätta ute på gård.

Genom att skicka en signal till öronmärket med en RFID-läsare får läsaren tillbaka en 15-siffrig kod som består av en landskod (752), 0, anläggningsnummer och ID-nummer.

Handavläsare, stavar och paneler

De flesta RFID-läsare behöver vara inom 20-30 cm från örat för att kunna läsa av eID, men läsavståndet varierar. För att läsa eID till får behöver läsaren stödja FDX-B (ISO11784/85).

Läsare finns i form av:

  • Små och smidiga handavläsare
  • Längre stavar som underlättar för att nå djuren
  • Paneler som tex kan monteras på en vågbur för automatisk avläsning när djuren går in

Med de billigaste avläsarna (ex chip-läsare för hund och katt, från ca 500 kr) kan man i princip ”bara” läsa av identiteten, något som dock kan underlätta mycket. Djur med skitiga öronmärken måste inte hållas fast för att få öronmärket skrapat och tålamodet behöver inte utmanas för att lammen inte håller huvudet still när de står i vågen och vikten ska registreras på rätt djur.

Mer avancerade läsare (från ca 6000 kr) öppnar upp för många fler funktioner så som kontinuerlig avläsning av grupper, inregistrering av uppgifter, förprogrammerade larm, avläsning av streckkoder etc. Många av dessa avläsare har Bluetooth vilket gör att de kan kopplas ihop med andra enheter så som telefon, platta, dator, våg och skrivare.

Elitlamm Puls

Genom att koppla avläsaren till en telefon eller platta med Bluetooth kan man direkt få upp det aktuella djuret i Elitlamm Puls (mobilversionen av Elitlamm). Perfekt för enkel registrering av lammen vid märkning, vägning av lamm, vid hullbedömning av tackorna m.m. I sammanhanget ska väl också sägas att just Elitlamm sannolikt är den mest använda digitala lösningen vi har inom svensk lammproduktion idag.

Foto på kraftfoderautomat för får. Med kraftfoderautomater som läser av elektroniska öronmärken kan utfodringen styras på individnivå. Foto: G&D
Med kraftfoderautomater som läser av elektroniska öronmärken kan utfodringen styras på individnivå.

Digital vågdisplay

Genom att koppla avläsaren för eID till en digital vågdisplay kan djurets vikt registreras tillsammans med djurets identitet. Informationen kan sedan föras in i en Excelfil och om så önskas vidare in i exempelvis Elitlamm.

I vågdisplayen kan många gånger även andra registreringar göras, information om daglig tillväxt kan visas och ytterligare system kan gå att koppla på enheten. Exempelvis kan doseringspistoler för avmaskningsmedel för exakt och automatisk dosering enligt vikt kopplas på. Vågburar med automatisk öppning och stängning samt automatisk sortering av djuren till olika fållor är också en möjlighet för den större besättningen som kan spara tid och minska behovet av personal i samband med vägning och sortering.

Vågsystem där lammen väger sig själva, tex medan de dricker eller äter, börjar nu också komma ut på marknaden och har stor potential för att underlätta foderstyrning, hälsoövervakning och produktionsplanering så väl på stall som ute på bete.

Foto på hållare för skärm på grind till lamningsbox.Oavsett hur långt digitaliseringen än kommer behövs alltid lite "bonna"-lösningar för att få det praktiska jobbet att flyta på. Här har en hållare för plattan fått två karbinhakar, vilket gör att hållaren sitter fint på knoppen på lamningsboxens grind - på säkert avstånd från tackan medan lammen märks. Foto: G&D
Oavsett hur långt digitaliseringen än kommer behövs alltid lite ”bonna”-lösningar för att få det praktiska jobbet att flyta på. Här har en hållare för plattan fått två karbinhakar, vilket gör att hållaren sitter fint på knoppen på lamningsboxens grind – på säkert avstånd från tackan medan lammen märks

Foderstationer

Foderstationer för individuell utfodring av kraftfoder är ett annat exempel där eID är en del av lösningen. Genom att styra kraftfodergivan på individnivå kan foderstaten optimeras och foderkostnader minska samtidigt som behovet av gruppering minimeras. Systemet gör det också möjligt att uppmärksamma om en tacka inte besökt stationen på länge och därför behöver extra tillsyn.

GPS-position och aktivitetsmätare

Alla digitala lösningar kopplade till djuren är ju dock inte beroende av eID. Ett exempel är enheter för GPS-position och/eller aktivitetsmätare. Dessa finns i många olika modeller på marknaden idag. Det rör sig om så väl halsband som öronmärken, enheter som skickar information direkt via mobilnätet eller enheter som kräver mottagare som i sin tur kan vara mobila eller fasta.

Att kunna se djurens position kan underlätta tillsyn på stora naturbeten, individer som avviker från flocken kan enklare noteras, larm kan ges vid rymningar, djur som rymmer kan lätt lokaliseras och djur som inte rör sig kan generera larm. När(om) det blir det tillåtet med aktiva virtuella stängsel (vilka ger en elstöt) kan även djurens position styras utan fysiska stängsel och betesutnyttjande lättare optimeras för både djuren och naturen.

Aktivitetsmätare ger mer information om djurens aktivitet än endast GPS-position. Flera av dagens aktivitetsmätare kan ge larm vid så väl sänkt aktivitet som vid hög aktivitet/stress (ex rovdjursangrepp, hundattack etc). Aktivitetsmätare har även stor potential för att kunna ge larm vid ex lamning, sjukdom och brunst liksom bedöma avmaskningsbehov hos individuella djur. Just hälsoövervakning på bete är sannolikt ett område där det kommer hända mycket inom de närmsta åren!

Hur många enheter med GPS/aktivitetsmätare som behövs till en flock varierar med syftet. Vill man främst snabbt hitta flocken kommer man långt på få enheter. Vill man få larm vid exempelvis rovdjursangrepp krävs fler enheter och ska de ersätta stängsel krävs en enhet per (vuxet) djur.

Artificiell intelligens (AI)

AI-tjänster som tex ChatGPT, CoPilot, NotebookLM mfl är måhända inte främst anpassade för lantbruket men här har du en kollega som inom några sekunder tex kan hitta användarmanualen för vågen du slarvat bort, översätta den till valfritt språk, skriva om den för en femåring och/eller läsa upp den högt för dig.

AI kommer också mycket inom exempelvis bildidentifiering. För träckprover innebär det att vi idag kan erbjuda kostnadseffektiv, säker och robust analys som är oberoende av vilken person som jobbar på labbet. Annan teknik med bildidentifiering som är på gång är bland annat övervakningskameror som kan larma när en lamning är på G, om ett djur visar tecken på sjukdom eller när en varg närmar sig hagen (och skrämma bort den!).

Några goda råd

Funderar du på att investera i digital teknik finns det ett par saker som är viktiga att tänka lite extra på:

  • Har just den här modellen/märket de funktioner som du förväntar dig och är den kompatibel med andra lösningar som du har eller sannolikt vill skaffa?
  • Är det en engångskostnad eller tillkommer abonnemangsavgift? Hur ser abonnemangsavtalet ut?

Känns det svårt? Börja med något enkelt som eID och en billig läsare medan du funderar på hur just dina behov ser ut. Och var inte rädd för att be om hjälp för att komma igång och/eller få ut maximalt av den produkt du valt!!

VISSTE DU ATT…

…sedan 2010 kräver EU eID till alla får och getter som ska leva längre än 12 månader för att säkra en bra spårbarhet, livsmedelssäkerhet och djurhälsa. Sverige är idag enda landet, som omfattas av kravet, som inte infört eID som ett nationellt lagkrav. Även i exempelvis Norge och Storbritannien är det lagkrav på elektroniska öronmärken.

…ca 25–30 % av de svenska lammen märks idag med eID.

 

eID från januari 2026
Märkning med eID är frivilligt i Sverige. Från 1/1 2026 införs eID som krav från delar av slakterinäringen. Det innebär att alla lamm och kalvar som föds från och med den 1/1 2026, och som sedan ska slaktas på något av slakterierna som är anslutna till Svenska Köttföretagen, ska ha eID. För lamm gäller detta alltså för slakt hos Scan, KLS och Protos. Det elektroniska märket ska placeras i vänster öra, ska lammet märkas i båda öronen sätts ett vanligt öronmärke med bygel eller flagga i höger öra.…ca 25–30 % av de svenska lammen märks idag med eID.

 

Digitalisering – Gård & Djurhälsan
Gård & djurhälsan sitter med som en av flera parter i Expertnätverket till Digitaliseringsnavet, vilket drivs av Linköpings Universitet.Inom navet bevakar vi intressen för lamm-, nöt- och grisproduktionen och jobbar med bland annat omvärldsbevakning, behovsanalyser och kunskapsspridning. Utanför navet jobbar vi med digitalisering internt, inom kontrollprogrammen samt via projekt och på uppdrag av våra kunder och ägare.En digitaltjänst vi erbjuder idag är tex ”Mina Sidor” där vi samlar alla dina behandlingsbevis, besöksjournaler och statusintyg (MV/Klövkontrollen) digitalt för att förenkla för dig som kund.Pågående digitaliseringsprojekt drivan av Gård & Djurhälsan:Betesmätning med satellit

På beten i Halland och på Öland testas denna sommar ett verktyg för optimerad beteshantering från Pasture.io. Systemet bygger på en kombination av kontinuerliga satellitbilder, väderdata och information från gården. Projektet finansieras via Digitaliseringsnavet. Projektansvariga är Theo den Braver och Caroline Eriksson.

Elektroniska öronmärken – erfarenheter & lärdomar

Målsättningen med projektet är att ge djurägare kunskap om eID och hur dessa kan öka lönsamheten inom lamm-, nöt och grisnäringen. Erfarenheter och lärdomar från svenska producenter som idag redan använder eID samt från andra länder kommer samlas in och spridas vidare under projektet. Projektet finansieras via Digitaliseringsnavet. Projektansvarig är Therese Strand.

SmartWorm – för en hållbar och innovativ lammproduktion

Under betessäsongen 2026 är målet att testa appen SmartWorm från Cotter Agritech hos tre till fyra svenska producenter. Appen bedömer avmaskningsbehov på individnivå baserat på vikt, tillväxt, förväntad tillväxt, väderdata och betesinformation. Avmaskning på individnivå i stället för flocknivå kan bland annat minska risken för resistensutveckling. Projektet finansieras via Branschutvecklingspengen 2025. Projektansvarig är Malin Bernhard.