Året fram tills nu.
I skrivandes stund är det mitten av augusti. Skördearbetet pågår för fullt och så här mer än halvvägs genom skörden ser allt riktigt bra ut, väder, mängder och kvalitéer. Överlag för hela landet har produktionen av foder och spannmål varit väldigt god. Även då skördarna är höga verkar man lyckats bättre med kvaliteterna än normalt. Det är bra ett tecken, ni producenter är på tå och agerar i rätt tid. Nu kommer uppgiften att planera hur resurserna skall användas i produktionen av kött, skinn och ull.
Betet.
Augusti månad betyder nästan alltid att betessvackan är över och man kan förvänta sig en högre tillväxt av gräs och klöver igen jämfört med den varma månaden juli. Fördelen med höstbetet är att växterna inte grovnar och blir svårsmälta för djuren lika snabbt, dom är i vegetativt stadium en längre tid. Nackdelen är att dagarna blir kortare snabbt och att näringsomvandlingen i marken och växten går långsammare.
För att få riktigt bra höstbete, särskilt om du vill öka tillväxten på lammen, kan betet behöva lite hjälp. Gödsla gärna med kväve för att få fart på tillväxten och höja proteinvärdet. Har du mycket klöver i betet behövs dock ingen kvävegödsling. Lämpliga givor på höstbete är runt 15–20 kg N/ha.
Vem skall beta?
Lammen ska ha det mest näringsrika fodret som går att erbjuda, mer än 160 g Rp/kg ts. Detta kan vara svårt att uppnå under hösten, särskilt ju närmare oktober man kommer. Om lammen inte växer som de ska måste man stödutfodra. Spannmål räcker inte, eftersom det innehåller mycket energi men lite protein. Lammen behöver båda delarna.
Ge därför ett färdigfoder som Lamm 500/300, Fiolvital eller liknande – eller ärtor om det finns tillgång. Glöm inte mineraler och salt, som är helt avgörande. Jag tjatar gärna: lösa mineraler och löst salt till lammen på bete. Mineralfodret ska ha låg Ca/P-kvot och vara rikt på magnesium (Mg), gärna med extra svavel (S) för att förbättra proteinutnyttjandet i gräset och klövern. Då kan man förvänta sig en tillväxt på 240–290 g/dag även under hösten. Följ upp lammen med regelbundna vägningar.
Tackornas behov varierar beroende på produktionsfas. Är de sinlagda och det är långt kvar till betäckning ska de enbart bibehålla sitt hull och klarar sig då bra på naturbete med ca 90–120 g Rp/kg ts. När betäckningen närmar sig ska de däremot gå på ett mer näringsrikt bete för att få en flushing-effekt och en försiktig hullökning, ca 110–130 g Rp/kg ts.
Har man tackor som ska lamma i september gäller det att ge ett bra högdräktighetsbete. Det ska ha stor bladmassa och lite strå. Ofta behövs ingen gödsling, då betet i augusti–september håller ca 130–140 g Rp/kg ts. Om soliga dagar är få sjunker dock energiinnehållet. Då är det lämpligt att ge ca 0,3 kg korn/tacka och dag som energitillskott. Följ upp tackorna med löpande hullbedömning.
Kommande utfodringsår – planeringen börjar nu
När betesperioden går mot sitt slut behöver fokus flyttas framåt. Det nya utfodringsåret startar redan under hösten, då grovfoderlager, foderkvalitet och djurens behov ställs mot varandra.
Dom årliga frågorna är som alltid:
- Hur är tillgången på grovfoder och kraftfoder? – Finns det tillräckligt för hela säsongen?
- Vilken kvalitet har fodret? – Energi /Mj), protein (Rp) och (Ndf) är kvalitetsmåtten
- Hur ser djurgrupperna ut? – Sin, Låg & Högdräktig, Digivande samt växande lamm, hur många är de och hur länge skall de utfodras?
- Vilka inköp behöver göras? – Kraftfoder, mineraler eller eventuellt extra grovfoder.
Ju tidigare dessa frågor besvaras, desto bättre blir möjligheten att planera både ekonomi och åtgärdsbehov.
Foderanalyser – från osäkerhet till fakta
Skicka in foderanalyserna så snart som möjligt efter skörd. De ger inte bara kunskap om näringsinnehållet i grovfodret utan även om skörden motsvarade förväntningarna. Då kan man anpassa nästa skörd efter resultatet, men även få kunskap om framtida gödslingsbehov av tex kalium.
De viktigaste parametrarna i en analys är:
- TS, MJ, Rp, Ndf
- Mineraler: Ca, P, K, Mg, S
En komplett analys för utfodringsplanering bör minst innehålla dessa värden. Att basera utfodringen på ”känsla” är alltid en risk – analysen kostar en bråkdel av vad felutfodring kan innebära i utebliven produktion eller sjukdomsproblem.
Foderstatsberäkningar – grunden till framgång
När analysresultaten är på plats kan foderstatsberäkningarna göras. Antingen gör man det själv eller så tar man hjälp av mig eller någon annan rådgivare. Målet är att säkerställa att varje djurgrupp får rätt mängd energi, protein och mineraler, utan onödigt spill.
Beräkningarna i sig är mest matematik. Den verkliga utmaningen är att få djuren att äta som planerat och att följa upp så att utvecklingen blir som tänkt. Här brister det ofta. Om man inte får önskad utveckling krävs åtgärder – men för att kunna vidta åtgärder måste man ha fakta!
Vägning, hullbedömning och gruppering är framgångsverktygen
Vägning och hullbedömning är verktyg för att bedöma utfallet av utfodringen och ger underlag för beslut om förändringar. Vanligast är att justera hela foderstaten för alla djur, men det blir ofta fel, Bäst är det att flytta djur mellan grupper. Därför måste man gruppera djuren – eftersom en besättning nästan alltid består av individer med olika behov. Rekryteringstackor behöver t.ex. öka i vikt med 150–200 g/dag, samtidigt som vuxna tackor kan vara sinlagda eller lågdräktiga och bara skall behålla sitt hull. Olika lamningsperioder och olika raser gör variationen ännu större.
Ett bra förberedande steg inför stallsäsongen är därför att redan nu planera för gruppering av djur med olika behov.
Ekonomiska och djurvälfärdsmässiga vinster
En välplanerad utfodringsstrategi med regelbunden uppföljning ger dubbel effekt: stärkt ekonomi och bättre djurhälsa.
- Underutfodring leder till svaga lamm, högre sjukdomsrisk, mer parasittryck och längre uppfödningstid.
- Överutfodring orsakar onödiga kostnader, sämre fertilitet, lamningssvårigheter och risk för metaboliska problem.
Med foderanalyser och foderstatsberäkningar kan ni hitta rätt balans och komplettera för att nå målen. Genom att följa upp vikt och hull skapas en hållbar produktion – både på kort och lång sikt.
Sammanfattningsvis vill jag uppmana er alla…
Jag gör varje år ett stort antal foderstater. Många hamnar i en pärm för att visas vid eventuell EU-kontroll. Men jag vill uppmana er som gör så att ta ett steg till:
- Planera om stallet så att ni kan gruppera djuren.
- Se till att fodertilldelningen kan styras.
- Gör det enkelt att följa upp vikt och hull.
Ett slaktlamm är idag värt närmare 2 000 kr. Varje lamm som blir sjukt, inte föds eller inte når sitt slutmål på grund av bristfällig utfodring är ett slöseri. Det är inte dyrare att göra rätt än att göra fel – tvärtom finns det pengar att tjäna.
Ta hjälp! Kontakta mig eller andra rådgivare, fodersäljare eller slakterirepresentanter. Låt oss tillsammans göra produktionsåret 2026 till det bästa någonsin!
Gård & Djurhälsan finns här för rådgivning och stöd i planeringen. På vår hemsida finns planeringsverktyg för får- och foderåret för den som vill räkna och planera själv – eller så kan ni ta hjälp av oss. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att varje foderparti används optimalt och att varje tacka och lamm får rätt förutsättningar inför nästa säsong.
Ha en fin höst!
Theo den Braver 076-3933089
Lammproduktion, Gård & Djurhälsan
