Artikel

Villkorad läkemedelsanvändning – är du intresserad?

Villkorning av läkemedel innebär en möjlighet för många besättningar med olika fördelar men det innebär också ett stort ansvar och ett tätt samarbete mellan den delegerande veterinären och personalen i besättningen.  Genom villkorad läkemedelsanvändning får man som djurhållare behandla djur utan föregående veterinärundersökning i utbyte mot täta gårdsbesök med egen besättningsveterinär.

Att ställa diagnos och behandla sjuka djur är i grunden veterinärens uppgift och ansvar. Det finns dock ett alternativ där man som djurägare har möjlighet att få ha viss medicin hemma och behandla sina djur mot vissa symtom utan att veterinären först har undersökt dem. Detta benämns villkorad läkemedelsanvändning, även kallat ViLA. Fördelar med att själv kunna sätta in behandlingar är att det kan ske tidigare än om veterinär måste inväntas och samarbetet med ansvarig veterinär ger en ökad kunskap kring både behandling och förebyggande åtgärder.

Vad är det då som krävs för att få ha villkorad läkemedelsanvändning i besättningen?

  • Godkänd utbildning
  • Ansvarig veterinär
  • Skriftlig överenskommelse
  • Journalföring som regelbundet följs upp och rapporteras in till jordbruksverket i samband med besök av ansvarig veterinär

Utbildning

Gård&Djurhälsan erbjuder kurser för djurhållare med nötkreatur som hålls för köttproduktion. Endast de som gått kursen får behandla djur inom den villkorade läkemedelsanvändningen. På kursen får man bland annat kunskap om förvaring och hantering av läkemedel, vanliga sjukdomar hos nötkreatur, smittskydd, journalföring samt omhändertagande av läkemedelsrester och stickande föremål.

För djurhållare med nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ställs högre krav på grundutbildningen och man måste även vidareutbilda sig vartannat år.

Ansvarig veterinär

En veterinär har ingen skyldighet att låta en djurägare ha villkorning i sin besättning. Endast om veterinären anser att det är lämpligt ska villkorad läkemedelsanvändning inledas. För mjölkproducenter kommer det finnas särskilda krav på bl.a. nyckeltal inom djurhälsan som måste vara uppfyllda och krav finns även på utbildning och erfarenhet hos veterinären.

Skriftlig överenskommelse

Veterinären ska ha gjort en besättningsutredning och väl känna till besättningen innan villkorning får införas. En skriftlig överenskommelse ska upprättas mellan ansvarig veterinär och djurhållaren som dels definierar villkorningens längd och dels tydliggör vilka villkoren är som ska uppfyllas för att djurhållaren ska få behandla sina djur.

Anmälan om villkorning sker till Länsstyrelsen och förnyas ett år i taget. Anmälan ska innehålla namn på de personer som får behandla djur. Den ska också redogöra för vilka mediciner som ingår i villkorningen och djurägaren få ha hemma.

Utöver anmälan ska veterinären skicka in en lista på vilka sjukdomstillstånd som får behandlas, vilken symtombild som då ses, hur djur som uppvisar dessa symtom ska behandlas och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra vidare smitta. ENDAST sjukdomstillstånd som beskrivs på denna lista får behandlas och endast på angivet vis. Djur med symtom som faller utanför listan kräver veterinär undersökning och inkluderas alltså inte i den villkorade läkemedelsanvändningen.

För besättningar med mjölkproduktion finns symtombilder och läkemedel som är aktuella inom villkorningen definierade i föreskrifterna.

Journalföring och rapportering

Eftersom det är djurägaren eller dess anställda som sätter in och utför behandlingarna är de också ansvariga för journalföringen. Datum, djurID, diagnos, läkemedel, dos, behandlingstid, karenstid och resultat av behandling ska finnas med i journalen. Vem som behandlar och ansvarig veterinär ska också stå med. Det finns färdiga mallar för journalföring på jordbruksverkets hemsida, men det går lika bra med en egengjord, bara rätt innehåll står med.

Ansvarig veterinär besöker besättningar med nötkreatur för köttproduktion var 5:e till var 8:e vecka så länge villkorningen pågår och går då igenom vad som hänt sedan sist. Resultatet av utförda behandlingar diskuteras och veterinären sammanställer journalen för att rapportera till jordbruksverket.

Besöksintervallen i mjölkproducerande besättningar skiljer sig och varierar med bl.a. besättningsstorlek. Dessutom ska man vid vissa besök göra en mer omfattande genomgång som inkluderar ifyllande av en djurskyddsdeklaration.

”Jag vill ha villkorad läkemedelsanvändning i min besättning. Hur gör jag?”

  1. Nöttköttsproducent: Gå en kurs i villkorad läkemedelsanvändning hos Gård & Djurhälsan. Kontakta nötgruppens administratör Ulrika Andersson (ulrika.andersson@gardochdjurhalsan.se) för att lämna intresseanmälan så blir du kontaktad när det hålls kurser i närheten av dig.

 

  1. Fråga en veterinär i området om denne är behörig och kan tänka sig att ansvara för villkorad läkemedelsanvändning i din besättning.
  2. Om veterinären säger ja ska ni komma fram till vilka sjukdomar som är aktuella att behandla i din besättning. Ni går noga igenom hur och när dessa sjukdomstillstånd behandlas och förebyggs samt när du istället ska ringa ut en veterinär.
  3. Kom överens med veterinären om hur länge villkorningen ska pågå. Veterinären kan dock avbryta villkorningen när som helst, om villkoren inte uppfylls.
  4. Upprätta en skriftlig överenskommelse med veterinären utifrån punkt 3 och 4.
  5. Journalför alla behandlingar i en journal anpassad för villkorad läkemedelsanvändning.
  6. Nötköttsproducenter: Veterinären kommer på besök var 5:e till 8:e vecka medan villkorningen pågår. Mediciner som beräknas gå åt inom 8 veckor beställs via apotek av veterinären.

Mjölkproducenter: Veterinären kommer på besök varje till var 6:e vecka beroende på besättningsstorlek och eventuella möjligheter till utökat besöksintervall. Mediciner som beräknas gå åt inom 8 veckor beställs via apotek av veterinären.

Frågor och svar

 ”Om jag får behandla vid symtom på klövspaltsinflammation i min besättning, kan jag behandla hos grannen som också fått ett utbrott av klövspaltsinflammation bland sina kvigor på betet?”

Nej. Inte om inte den besättningen också har villkorad läkemedelsanvändning OCH du står med som en av personerna som får behandla djur i den besättningen enligt veterinärens anmälan till Länsstyrelsen.

”Får en annan veterinär skriva ut medicin om jag inte får tag på den som är ansvarig i min besättning?”

Ansvarig veterinär ska alltid kontaktas i första hand. Kom överens med din veterinär om hur beställning av medicin ska ske och vem ni vänder er till om vederbörande inte är tillgänglig.

 ”Om jag utöver mina nötkreatur har andra djur för köttproduktion, kan jag behandla dem också?”

Förutom D9-kurser för djurhållare med nötkreatur för köttproduktion finns det D9-kurser för djurhållare med får och grisar. Du får bara behandla de djurslag/djurgrupper som du gått utbildning för. Har du gått kurs för exempelvis både nöt och får, och din veterinär anmäler om villkorning för båda djurslagen, får du behandla båda djurslagen enligt veterinärens instruktioner.

”Jag har dikor och vill ha villkorad läkemedelsanvändning för att snabbt kunna behandla kalvarna på våren mot t.ex. navelinfektioner. Måste jag ändå ha besök var 5:e-8:e vecka hela året?”

Nej, man kan ansöka om att ha villkorning under en begränsad period. Minsta antalet besök är två eftersom villkorningen måste inledas och avslutas. Längsta möjliga period för två besök blir alltså 8 veckor, om veterinären anser att det är lämpligt och om läkemedelsanvändningen är ringa.

”Jag har inte behandlat några djur sedan veterinären var här sist. Måste veterinären ändå komma?”

Ja, veterinären måste besöka besättningen enligt överenskommet intervall så länge villkorningen pågår.