Resultat 2018 - Ungnöt

Nedan redovisas intäkter och kostnader för produktionsåret 2018. Uppgifterna redovisas per kg slaktad vikt och siffran efter landet, t ex Sverige-230, står för antalet slaktade djur för den specifika gården. För bättre överblick har ett antal gårdar och länder valts ut för att vara med i jämförelsen som redovisas nedan.

Avräkningspris

Avräkningspriset i diagrammet nedan är inklusive transportkostnad till slakteriet. Det innebär för Sveriges del att priset är 1,21 kr högre jämfört med vad lantbrukaren har fått betalt för nötköttet. Sveriges Agri benchmarkgårdar har ett fortsatt konkurrenskraftigt avräkningspris och ligger högst i Europa för så väl mjölkras som köttras av valda länder i diagrammet nedan. Sverige-230 ligger på 43,10 kr per kg och den ekologiska ungnötsgården Sverige-100 har genomsnittspriset 47,90 kr per kg för 2017. Sverige-230 har ett marginellt högre genomsnittspris mot året innan och Sverige-80 har något lägre vilket är ett trendbrott sedan 2015. För övriga gårdar i Europa i figur. 1 har avräkningspriset haft en svag positiv prisutveckling. I Kina och USA har det varit relativt oförändrat medan det varit en ökning av avräkningspriset i Australien. 

Figur 1 Avräkningspris (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Livdjurspris

För Sverige -230 har ökningen av livkalvpriset fortsatt från 30,4 till 38 kr per kg i genomsnitt vilket kan ses som en fördröjning jämfört med noteringen i Sverige. Gården har mellangårdsavtal och köper mjölkdrickande kalv. För Sverige-80 har dikalvspriset gått ned från 28,50 till 26 kr per kg vilket gör att det åter ligger under Italien-910 och Frankrike-70 som har haft en stigande trend. Även Tyskland-800 och Irland-40 har haft en positiv utveckling om än något svagare. För Australien har livkalvpriset stigit nästan fem kronor per kg jämfört med 2016.

Figur 2 Livdjurspriser (kr per kg) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Tillväxt

Sveriges gårdar i Agri Benchmark hävdar sig väl i konkurrensen gällande tillväxt gram per dag, i synnerhet sett till andelen grovfoder i foderstaten. Sverige-80 har en tillväxt på över 1600 g per dag på sina ekologiska tunga köttrastjurar vilket är mer än vad tjurarna i italienska feedlots växer och knappt 100 gram lägre per dag jämfört med feedlots i USA och Sydafrika som har en väsentligt kortare uppfödningsperiod då de står för slutgödning.

Framförallt Österrike-120 men även Tyskland-260 har hög tillväxt på sina mjölkrasdjur men en förklaring är att de är av rasen Simmental som är en kombinationsras mjölk/kött i dessa länder. Jämfört med ren mjölkras hävdar sig den svenska gården väl gällande tillväxt. Båda de svenska gårdarna har ökat sin tillväxt marginellt från året innan. Gårdar med betesbaserad produktion ligger lägre i produktivitet, hit räknas Irland, Australien och Brasilien.

Figur 3 Tillväxt (gram per dag) för djuren på några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Slaktvikt

Italien har den högsta slaktvikten av jämförda gårdar i figur 4. Österrike-120 och Tyskland-260 har hög slaktvikt på sina mjölkrasdjur med förklaringen att de är av rasen Simmental som är en kombinationsras mjölk/kött i dessa länder. Sverige-80 har höjt sin slaktvikt med 14 kg jämfört med 2016 och har därmed näst högst av köttraserna av jämförda länder i figur 1. Sverige-230 ligger kvar oförändrat på 315 kg.

Figur 4. Genomsnittlig slaktvikt för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017.

Arbetskostnad och arbetsproduktivitet

Sverige utmärker sig med sin höga lönekostnad för så väl betalda löner och uppgivet alternativvärde eller beräknande kostnader för eget arbete. Irland ligger tillexempel på 87 kr per timme för eget arbete medan Sverige uppger 214-220 kr per timme. Låglöneländer representeras av Polen, Brasilien, Kina och Sydafrika i figur 5.

Figur 5 Arbetskostnad (kr per timme) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

USA-75 000 fortsätter att helt dominera gällande produktivitetsmåttet kg kött per arbetad timme. Därefter kommer feedlots i Italien och Sydafrika. Sverige-230och Tyskland-285, som båda föder upp mjölkrastjurar ligger förhållandevis väl till jämfört med övriga länder i figur 6. 

Figur 6 Arbetsproduktivitet (kg kött per arbetad timme) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Markkostnad

Markkostnaden per ha är förhållandevis låg för de svenska gårdarna jämfört med övriga gårdar i Europa där Italien toppar med en hög arrendekostnad. Markkostnaden har ökat med 200 kr per ha i Australien mot året innan. Även Polens markkostnad har ökat. Feedloten i USA saknar mark (köper in foder) och därmed ingen markkostnad.

Figur 7 Markkostnad (kr per hektar) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Produktiviteten sett till markkostnad per kg producerat kött så ser det lite annorlunda ut då både markkostnad per hektar och hur arealkrävande produktionen är. Irland har en relativt hög arealkostnad och stort behov av areal på grund av betesdriften vilket ger en hög beräknad markkostnad per kg medan Italien använder väldigt lite mark i sin produktion och får där med en låg markkostnad per kg slaktad vikt trots högt pris per hektar. Australien har en relativt låg markkostnad per hektar (även om den har ökat) men en hög arealåtgång på grund av extensiv betesdrift.

Figur 8 Markkostnad (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017.

Totala kostnader 

Sverige-80 ligger bland de högsta i kostnader av de europeiska gårdarna nedan. En hög arbetskostnad är en bidragande orsak precis som för den Irländska gården. Skillnaden är att den irländska gården har lägre ersättning per timma men fler arbetstimmar per kg slaktad vikt. Högst bland jämförda länderna i figur 9 ligger den ekologiska gården Tyskland-800. Kinas feedlot på 940 har också höga kostnader varav en stor andel är rörliga. Kostnaderna har minskat för Sverige-80 mot året innan vilket beror på en lägre kostnad för livkalven. För Sverige-230 har de rörliga kostnaderna ökat vikt vilket delvis beror på ökat kalvpris, se figur 2. Australiens kostnader har ökat mest per kg slaktad vikt utav jämförda länder i figur 9, kostnaderna har ökat med 8 kr per kg slaktad vikt.

Figur 9 Totala kostnader (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Intäkter och kostnader

Staplarna i diagrammen nedan visar på kostnaderna fördelat på betalda kostnader, avskrivningar och beräknade alternativkostnader för arbete, mark och kapital. Prickarna är intäkter, den lägre är köttpriset och där på adderas eventuellt stöd kopplat till produktionen (betesmarkersättningar, kompensationsbidrag för foderareal och ekostöd) som blir den övre pricken. Gårdsstödet är ej inkluderat i figur 10. Sverige-230 har nätt och jämt kostnadstäckning av köttpris och stöd exkl. gårdsstöd. För Sverige-80 är kostnaderna en krona högre jämfört med intäkterna före gårdsstödet har räknats in.  Kina-940 och USA-75 000 har full kostnadstäckning av köttpriset och har inga stöd utöver detta.

Figur 10 Intäkter och kostnader (kr per kg slaktad vikt) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Figur 11 visar på totala kostnader och intäkter inklusive gårdsstöd för de två svenska ungnötsgårdarna Sverige-80 (tidigare Sverige-100) och Sverige-230. Sverige-80 har lägre kostnader 2017 och högre intäkter. Intäktsökningen beror av högre gårdsstöd per kg slaktad vikt. För Sverige-230 har kostnaderna ökat något medan de totala intäkterna gått ned, här har gårdsstödet istället minskat. Vad det gäller gårdsstödet finns det en osäkerhet mellan åren på grund av sena utbetalningar, vilket kan ha påverkat resultatet. 

Figur 11 Intäkter och kostnader (kr per kg slaktad vikt) för de svenska ungnötsgårdarna under perioden 2012-2017

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår