Resultat 2018 - Dikor

Nedan redovisas intäkter och kostnader för produktionsåret 2017. Uppgifterna redovisas per ko och år och siffran efter landet, t ex Sverige-110, visar antalet dikor på årsbasis på den specifika gården. För bättre överblick har ett antal gårdar och länder valts ut för att vara med i jämförelsen som redovisas nedan.

Dikalvspris

Sverige-110 dikalvspris har gått ned nästan med två kronor kilot mellan 2016 och 2017. Det här gör att dikalvspriset lägger nästa lägst i Europa bland jämförda gårdar i figur 1, där övriga gårdar har ökat. Polen står för största ökningen och därefter Australien. För USA-160 har priset legat stabilt runt ca 25 kr under 2016 och 2017.

Figur 1 Dikalvspriser (kr per kg) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Avvänjningsvikt

Avvänjningsvikten fortsätter att öka stadigt för den svenska gården och låg i genomsnitt på 335 kg 2017 vilket är en ökning på 4,5 kg mot året innan. Europa och USA ligger generellt högre än Brasilien och Australien.

Figur 2 Avvänjningsvikter (kg) för dikalvarna på några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Antal avvanda dikalvar

Sverige-100 har minskat sin produktivitet marginellt från 2016 och hade 2017 93 procent avvanda kalvar per ko och år. Polen-45 har fantastiska 98 procent men har också en hög arbetsåtgång per ko och år. Spanien-180 ligger lägst av de europiska länderna i denna jämförelsen medan Brasilien ligger lägst på 74 procent avvanda kalvar per ko och år, se figur 3. 

Figur 3 Antal avvanda dikalvar per ko och år (%) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Arbetsproduktivitet 

Det finns en stor variation gårdarna emellan gällande arbetsproduktivitet. Även här är Sverige-110 konkurrenskraftig med 15 h per ko och år, men den förhållandevisa höga lönekostnaden gör att arbetskostnaden totalt sett ändå blir hög för den svenska gården. USA, Australien och Spanien har en oerhört låg arbetsåtgång, 3-5 h per ko och år. Polen toppar med 57 h per ko och år och därefter Irland med 48 h per ko och år, se figur 4.

Figur 4 Arbetsproduktivitet (timmar per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Markkostnad

I figur 5 redovisas både kostnaden för arrenderad mark per hektar, blå staplar, och beräknad kostnad per hektar för egen mark, orange staplar. De länder som enbart har beräknad kostnad för egen mark, Irland, Brasilien och Australien saknar arrendemark.

Figur 5 Markkostnad (kr per hektar) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Totala kostnader

Utav jämförda gårdar nedan har Sverige-110 de högsta totala kostnaderna per ko och år. Kostnaden uppgår till ca 12 970 kr vilket är ca 600 kr mer per ko och år än Tyskland-1400 som har näst högst kostnader av jämförda gårdar. Kostnaderna har minskat för Sverige-110 sedan 2016 vilket troligtvis beror på fler kor, en ökning på 15 kor sedan 2016, att fördela de fasta kostnaderna på samt en timma lägre arbetsåtgång per ko. Brasilien och Australien har låga totala kostnader på ca 3 500 kr per ko och år.

Figur 6 Totala kostnader (kr per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2017

Intäkter och kostnader

Staplarna i figur 7 visar på kostnaderna fördelat på betalda kostnader, avskrivningar och beräknade alternativkostnader för arbete, mark och kapital. Prickarna är intäkter, den lägre är marknadsintäkter som försäljning av dikalv och slaktkor och där på adderas eventuellt stöd kopplat till produktionen (betesmarkersättningar, kompensationsbidrag för foderareal och ekostöd) som blir den övre pricken. Gårdsstödet är ej inkluderat i detta diagram. Värt att notera är att Sverige-110 inte bara har de högsta kostnaderna utan även intäkterna och har full kostnadstäckning exklusive gårdsstöd och de högsta marknadsintäkterna av jämförda gårdar i Europa. De höga marknadsintäkterna beror både på en hög produktivitet (höga avvänjningsvikter och antal avvanda kalvar per ko och år samt höga slaktvikter på utslagskor) medan kalvpriset inte sticker ut, däremot är det ett bra slaktvärde på utslagskorna. Bara Tyskland-1400 hade ett högre pris per kg slaktad vikt för slaktkorna. 

Figur 7 Intäkter och kostnader (kr per ko och år) för några av gårdarna i Agri Benchmark för produktionsåret 2016

Figur 8 visar på totala kostnader och intäkter inklusive gårdsstöd för den svenska dikogården Sverige-95, Sverige-110 under perioden 2013 till 2017. Under 2017 minskade intäkterna för kalv på grund av lägre kalvpris som inte fullt kompenserades av den högre genomsnittliga avvänjningsvikten. Även stöd exklusive gårdsstöd minskade per ko och år 2017 vilket beror på att mängden stöd har fördelats på fler kor när koantalet har ökat från 95 till 110 och miljöstödberättigad betesmark i princip är den samma. Däremot har gårdsstödet ökat per ko, men där finns en osäkerhet mellan åren på grund av sena utbetalningar från Jordbruksverket. Kostnaden för avskrivningar minskat per ko vilket också är en effekt av fler kor att fördela kostnaderna på. Totalt sett har marginalen mellan kostnader och intäkter försvagats med 900 kr per ko men är fortsatt god.

Figur 8 Intäkter och kostnader (kr per ko och år) för den svenska dikogården under perioden 2013-2017

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår