2016-09-15

Utfodring av tackor - vanliga frågor och svar

Vad behövs för att räkna foderstat till mina får?

Först behöver du veta dina tackors näringsbehov. Näringsbehovet styrs av djurens vikt, produktionsstadium (lågdräktig, högdräktig eller digivande) och avkastning (antal lamm). Bestäm hur du tänker gruppindela tackorna under de olika produktionsstadierna. Har du en mindre besättning har du alla tackor i en grupp av praktiska skäl. Därefter bör du uppskatta vilken medelvikt en tacka har i gruppen/grupperna. Det kan vara bra att provväga några tackor, t.ex. vid avvänjning, för att få ett hum om vad dina tackor väger. Sedan bör du uppskatta (eller utifrån dräktighetsscanningen) hur många lamm per tacka gruppen förväntas få i snitt. Det optimala är att hålla så homogena grupper som möjligt vad gäller vikt och antal lamm, men kan vara svårt om man har en mindre besättning eller varierande djurmaterial.

Behovsnormerna för får hittar du i senaste versionen av boken Får av Erik Sjödin med flera eller i SLU:s fodermedelstabeller för idisslare. Beställ av Kerstin Burstedt tel. 018-67 29 44, e-post kerstin.burstedt@slu.se.

Du behöver också veta näringsinnehållet i de fodermedel du tänker använda dig av. Grovfodret är grunden i fårens foderstat och det som varierar mest i näringsinnehåll. Ta därför en grovfoderanalys för det eller de grovfoder (ensilage/hösilage/hö) du tänker använda. Viktigt är att du tar ett representativt prov. Läs här hur du tar ett representativt prov.

Spannmål och proteinfodermedel som ärtor, åkerböna etc varierar mindre i näringsinnehåll och tas oftast från tabell. Du hittar fodertabell för idisslare på SLU:s hemsida. Näringsinnehållet i olika färdigfoder, koncentrat och mineralfoder hittar du på de olika tillverkarnas hemsidor.

När du vet djurens behov och fodrets näringsinnehåll har du det som behövs för att räkna foderstat till dina djur.

Vad säger grovfoderanalysen?
Kontrollera att analysen är gjord för idisslare. Ofta redovisas resultatet i kg torrsubstans (ts). Det betyder att man redovisar värdena i fodret exklusive vatten. Det gör det lättare att jämföra olika foders näringsinnehåll. Vill du i stället räkna näringsinnehållet per kilo foder tar du t.ex. energiinnehållet 11.1 MJ/kg ts multiplicerat med ts-halten (76,2 %) = 8,5 MJ/kg foder.

Ett högt energiinnehåll är önskvärt, framförallt i grovfodret som ska utfodras under högdräktighet och digivning. Energiinnehållet påverkas framförallt av skördetidpunkten (eg. utvecklingsstadium). Ju tidigare utvecklingsstadium, desto högre energiinnehåll och smältbarhet.
Proteininnehållet anges i AAT (AminosyrorAbsorberade i Tunntarmen) och PBV (ProteinBalans i Våmmen), samt råprotein. AAT-värdet ger ett mått på proteinets kvalitet för djuret själv och får gärna vara så högt som möjligt. PBV-värdet anger fodrets balans mellan energi och protein. En hög råptoteinhalt ger ett högt PBV-värde och visar på ett högt innehåll av lättlösligt kväve för mikroberna i våmmen. Om det inte balanseras upp av andra fodermedel med negativ balans för PBV, kommer djuret att behöva göra sig av med kväveöverskottet. 

NDF-värdet (NeutralDetergent Fiber) anger mängden fiber i fodret och används för att avgöra hur mycket djuret kan äta av fodret.

Vad gäller mineralerna är det framförallt kalcium (Ca) och fosfor (P) som vi använder i foderstatsberäkningen. Optimal är om Ca/P-kvoten ligger mellan 1-2 i tackornas foderstat. Ett klöverrikt ensilage kan t.ex. dra upp kalciuminnehållet.

Se tabellen nedan för önskvärda nivåer, framförallt i grovfoder som ges under högdräktighet och digivning.



Hur mycket ensilage/hö kan fåren äta i fri tillgång?
Fåren får ju ofta grovfoder i fri tillgång. Då kan det vara bra att veta ungefär hur mycket fåren kan äta av grovfodret per dag och hur långt det täcker näringsbehovet. Ofta använder man NDF-värdet (måttet för fiberinnehållet) för att uppskatta fårens konsumtion. En tacka kan äta ungefär 1,5 % NDF av sin kroppsvikt. Det betyder att en 70 kg:s tacka kan äta ca 1,05 kg NDF/dag. Om ensilaget innehåller 500 gram NDF/kg ts betyder det att hon teoretiskt kan äta 2,1 kg ts av ensilaget per dag. En högdräktig tacka minskar ofta sin konsumtion till 1,3 % NDF av kroppsvikten, medan hon efter lamningen klarar av att öka konsumtionen till 1,6-1,7 % NDF av kroppsvikten.

Börja med att räkna på hur långt grovfodret täcker dagsbehovet. Ofta räcker ett medelbra ensilage till medelstora tackor med 1-2 lamm en bra bit in i högdräktigheten. Högdräktigheten infaller ca 6 veckor före beräknad lamning, men behovet av energi och protein ökar ju närmare lamningen hon kommer. Samtidigt sjunker tackornas konsumtionsförmåga p.g.a. lammens utrymmeskrav i bukhålan. Koncentrationsgraden i det tackan äter behöver då öka. Då får man ofta ersätta en del av grovfodret med lämpligt kraftfoder som har ett högre innehåll av energi och protein.

Varför måste man räkna foderstat varje år?
Förutsättningarna varierar mellan år vad gäller grovfoderkvalitet, tackornas avkastning etc., se ovan. Innan du räknar foderstat - ta för vana att utvärdera dina erfarenheter från förra årets foderssäsong. Fundera över vad du ev. behöver göra annorlunda för att få ett ännu bättre resultat. Det kan handla om att satsa på bättre vallfoderkvalitet, ändra utfodringsteknik, justera tackornas medelvikt, börja med dräktighetsscanning, minska under-/överhull hos tackorna etc. Det kan ta några år att ”trimma in” utfodringen på din gård, men med intresse, kunskap och djuröga kan du förebygga många djurhälsoproblem och samtidigt förbättra din produktion.

Mineraler - hink/balja eller granulerade, vad är bäst på stall?
Mineraler på balja/hink är anpassade att fodra på bete och innehåller därför inte alltid vitaminer. Men det skiljer mellan olika tillverkare, så kolla om dina mineraler som du fodrar med på stall innehåller vitaminer, vilket är särskilt viktigt om du har en höbaserad foderstat. Granulerade mineraler innehåller oftast vitaminer och går snabbare för fåren att få i sig. Har du stor andel egenproducerade fodermedel behöver du vara mer noggrann med att se till att tillföra mineraler.

Tips!
Du som kund i Gård & Djurhälsan erbjuds grovfoderanalys och foderstatsberäkning till dina får i ett paket: Foderkollen. Du kan också välja att köpa tjänsterna var för sig. Det anordnas även kurser i Utfodring och hull. Se i kurskalendern för planerade kurser.

 

Titti Strömne
Lammrådgivare för Gård & Djurhälsan

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår