Ska du köpa bagge i höst? - Råd kring parasitkontroll av livdjur

Karantänsråd avseende mag-/tarmmaskar

Vid inköp av livdjur bör dessa isoleras på stall i fyra veckor, och under denna tid bland annat undersökas med träckprover två gånger innan de släpps på bete där egna djur går (eller ska gå). Det är omöjligt att bedöma parasitstatus och maskarnas resistensläge utan diverse kontroller, och den överlägset bästa metoden för att bedöma läget är att ta träckprov och räkna antalet ägg från de olika maskarterna. Träckprov kan tas under karantänperiodens första vecka; provtagning och avmaskning första dagen och sedan uppföljande provtagning 7–14 dagar senare (se faktaruta).

Innan du ens bestämt dig – koll av djuren och djurägarförsäkran

Inte sällan hör vi att man tar med sig ett släp, åker till en gård, blir besviken på det man ser men likväl tar med sig djur hem. Att du besöker säljaren och tittar på djuren är något vi rekommenderar, men också att du ber om en så kallad djurägarförsäkring innan du beslutar dig för om detta är den förstärkning av genetiken du önskar hemma på din gård. Dokumentet ”Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning ” kan du hitta t.ex. på Gård & Djurhälsans och Fåravelsförbundets hemsidor. Där ombeds säljaren bland annat fylla i hur ofta man gjort träckprovsundersökningar på tackor respektive lamm, när man avmaskat och om man kontrollerat effekten, om man fått slaktanmärkningar på stora leverflundran, om det importerats djur och annan synnerligen viktig information.
Det du själv sett av djuren och det du kan läsa i hälsodeklarationen bör avgöra om du är fortsatt intresserad av inköp.

Första provet och avmaskning

̶   Varför ska jag ta första provet om jag ändå ska avmaska direkt?

När en bagge anlänt (första dagen) bör man ta ett träckprov och samtidigt avmaska honom. Provet tas för att få en uppfattning om hur mycket ägg som utskiljs vid tidpunkten för avmaskningen. Har baggen i ursprungsläget (referensprovet) många ägg i träcken och äggantalet efter avmaskning minskat till ett mycket lågt värde, så har man visat på god effekt av avmaskningen. Skulle baggen ha lågt värde både före och efter avmaskning så är det oklart om behandlingen fungerat.

 

 ̶   Varför ska jag avmaska utan att ha sett om det finns några parasitägg i första provet?

Det är viktigt att avmaska även om baggens första träckprov visat på lågt äggtal, för trots att ingen eller låg förekomst av ägg påvisas i referensprovet så finns det många exempel på att man funnit ägg efter avmaskningen.

Andra provet

 ̶   Varför ska man ta ett prov till om redan det första var toppenbra?

Ett lysande resultat i första provet minskar inte behovet av att ta ett andra prov 7–14 dagar senare. Värdet <50 epg, d v s mindre än 50 ägg per gram träck och det lägsta analysvärdet, kan ändra sig till hundratals ägg per gram en vecka senare trots att baggen avmaskats – ett tecken på resistens.

̶   Är det någon idé att göra kontrollen om djuren gått i rasthage eller på bete efter avmaskningen?

Karantän bör alltid hållas på stall, men har man avvikit från detta råd så kan kontroll efter behandling utföras trots att baggen haft tillgång till utevistelse eller ätit färskt gräs. Den smitta han möjligen fått i sig efter avmaskning har inte hunnit utvecklas till vuxna maskhonor som kan lägga ägg. Tas det uppföljande provet i tidsintervallet 7–14 dagar efter avmaskning och detta påvisar ägg så kommer dessa från maskar som överlevt trots behandling. Risken med att inte ha karantän på stall är framförallt att du får ut de inköpta parasiterna på din mark, men även att det inköpta djuret hinner återinfekteras av sina egna parasiter under karantänstiden. Dessutom är risken för rymning från en karantänshage mycket större än rymning från en box inomhus.
Vill man minska risken att introducera stora magmasken, Haemonchus contortus, är det viktigt att inkludera PCR-analys i detta andra prov. PCR är en molekylär metod som kan påvisa genetiskt material från masken även om det bara finns mycket små mängder i den undersökta träcken.

Vid extra försiktighet hålls baggen kvar på stall och ett tredje prov tas före betessläpp på våren

̶   Hur kommer det sig att det som såg så bra ut i höstas nu visar sämre resultat på våren?

Träckprover tagna på hösten visar generellt lägre äggtal än träckprover tagna tidigare på säsongen. Förklaringen är dels att de vuxna maskhonorna lägger färre ägg senare på säsongen, dels kan en del av de ännu inte vuxna larverna hos vissa maskarter gå i vinterdvala. En bagge eller andra livdjur som köps på hösten kan därför visa högre värden på våren utan att ha utsatts för ny smitta under vintern. Har man möjlighet att hålla kvar inköpta djur på stall under vintern och vill ha ytterligare koll på läget bör man därför upprepa träckprovsundersökningen med ett tredje prov på våren före betessläpp.

Besättningar utan Haemonchus

̶   Hur gör jag för att inte få in Haemonchus, med inköpta livdjur?

Har man aldrig påvisat stora magmasken, H. contortus, i sin egen besättning, och vill undvika att få in den med livdjur bör man i första hand handla med besättningar som heller inte påvisat den. Det är då av vikt att man försäkrar sig om att säljarbesättningen gjort regelbundna träckprovsundersökningar utan att hitta ägg från Haemonchus, och att man sedan följer karantänsråden inklusive PCR-analys i kontrollen efter avmaskning. Historiken från säljarbesättning, d v s resultat över tid, är av största vikt eftersom det är svårt att avmaska bort varenda larv och mask i ett infekterat djur, och svårt att påvisa de minsta mängderna i djurens kroppar via träckprover.

Diskutera med din veterinär

̶   Detta är en djungel, hur ska jag göra?

Ta kontakt med veterinär som har erfarenhet av parasitbekämpning hos det aktuella djurslaget. Det finns många frågor att diskutera inför köp, efter provsvar och före betessläpp.

Oönskade resultat

̶    Kan jag kräva att köpet går tillbaka om jag påvisar något oönskat?

Det finns ingen lagstadgad rätt att upphäva köpet vid oönskade provresultat, men de flesta seriösa säljare tar tillbaka baggar efter första och andra provet i karantänen då de tagits kort tid efter att baggen hämtats och därmed visar på smitta den haft med sig från säljaren.
I vissa fall väljer man att behålla baggen och låta honom betäcka på stall för att sedan gå till slakt. Då måste man tänka även på övrigt smittskydd, vilket innebär att se till att träck från baggen inte flyttas ut på egna marker via t.ex. stövlar, andra djurs klövar, hundar eller redskap.
Att köpa stalluppfödda lamm är ett annat alternativ, vilket brukar innebära köp av tidigt födda lamm som säljs på våren. Här måste man försäkra sig om att lammen inte varit ute i rasthage eller utfodrats med färskt gräs hos uppfödaren, och även här tänka på övrigt smittskydd för att undvika införsel av träck från andra djur i säljarbesättningen med skodon, transport etc. Ta träckprov i karantän även på denna djurkategori.

Andra smittor och annan lösning

Fokus i denna text har legat på inälvsparasiter och framför allt på hur man minskar risken för att få in resistenta maskar, alltså maskar som överlever trots korrekt avmaskning. När man köper livdjur måste man naturligtvis även tänka på att förhindra att andra smittor såsom t.ex. Maedi-Visna, Fotröta och även parasiten stora leverflundran förs in i besättningen, men hantering av dessa får bli ämne för en annan artikel.
Ett annat sätt att få in nya gener utan medföljande parasiter är såklart att använda sig av semin.