NYHETSBREV 6/2020

Välkommen till årets sjätte nyhetsbrev från Gård & Djurhälsan FÅR!

Vi diagnostiserade tyvärr ett nytt fall av klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD) i oktober, det andra fallet i Sverige. Den drabbade fårbesättningen har också virulent fotröta.

CODD är en bakterieinfektion som först drabbar huden i området längs kronranden och sedan för till avlossning av klövkapseln. Fåren får mycket ont och blir halta. Infektionen tränger djupt i vävnaden och bestående skelettförändringar kan ses vid röntgen av klövbenet. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och i Storbritannien finns sjukdomen spridd.

Läs och se mer foton här!

Vid inköp av djur är det viktigt att undersöka klövarna på fåret i karantän. De första tecknen på CODD syns i kronranden (övergången mellan hud och klövhorn). Tänk på att du kan behöva vika undan håret som ibland döljer själva kronranden.

Våra rekommendationer för att skydda din fårbesättning mot CODD

• Använd djurägarförsäkran avseende fotröta och CODD vid handel och utlåning av djur.
• Undersök alltid klövarna på inköpta djur och håll dem i karantän i minst 4 veckor. Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt, välj i första hand djur från besättningar med F-status.
• Rengör och desinficera redskap, tex klövsaxar som används i flera besättningar.
• Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för CODD. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat10 % in och ut ur karantän.
• Undersök alltid halta djur och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
• Undvik sambete med nötkreatur från besättningar där sjukdomen digital dermatit förekommer.
• Kontakta Gård & Djurhälsan 0771–21 65 00 om du ser förändringar som liknar CODD.

Läs mer om klövar, fotröta och CODD här!

Inlägg från#Kollpålammen på Facebook:

Baggar kan utan svårighet ha livet av varandra.

Det är viktigt att man förbereder baggarna på att vara i samma flock. När man släpper ihop baggar som inte setts på ett tag eller kanske aldrig träffats så skall de sättas tillsammans i ett litet trångt utrymme, så litet att de ej kan ta sats när de stångas.

Låt dom gå tillsammans på detta vis i några dagar innan de får komma ut i ett större utrymme. Detta skall helst vara gjort långt innan betäckning. Risk för skador finns alltid.

Skall man ha flera baggar i en och samma flock att betäcka, är det bra om de är minst tre. Två baggar i en flock kan lätt gå och passa på varandra och inget blir gjort.
Om de är tre så kommer nr tre att göra jobbet medan de andra passar på varandra. De baggar som går tillsammans i en betäckningsgrupp bör vara hyfsat jämnstora.

Vaccination av tackor inför lamningen görs främst för att skydda de unga lammen från gasbrand, men ger även ett skydd till både lamm och tackor mot andra sjukdomar som orsakas av clostridiebakterier till exempel stelkramp.

Grundvaccination

Individer som vaccineras för första gången, till exempel ungtackor, skall vaccineras två gånger med ca 4 veckors mellanrum (intervallet kan variera något med olika vaccin). Första vaccinationen bör ges ca 8 veckor före beräknad lamning och andra vaccinationen ges ca 4 veckor innan beräknad lamning.

Revaccination

Tackor som tidigare blivit grundvaccinerade behöver årligen revaccineras ca 4 veckor före beräknad lamning.

Råmjölken är avgörande

Råmjölken innehåller bland annat de antikroppar tackan har bildat efter vaccinationen. Utan råmjölk får lammen inget skydd!

Beställ vaccin

Är du kund hos Gård & Djurhälsan ringer du oss enklast på vår telefontid, vardagar kl. 9-12 och kl.13-15, via växelnumret 0771-21 65 00 så hjälper vi dig med recept och hemleverans.

Vi ber er alla att vara extra uppmärksamma och ställa frågor i de fall någon ringer och utger sig vara från länsstyrelsen och vill komma på gårdsbesök. Länsstyrelsens personal kan alltid legitimera sig och ni bör därför alltid efterfråga legitimation.

Handlingsplan Gris, Nöt och Lamm etapp 2 arbetar med att stärka svensk produktion av gris, nöt och lamm. Branscherna har enats om en långsiktig vision som sträcker sig till år 2030, ”Kött från Sverige ska vara en del av världens hållbarhet”.

I dagsläget analyseras inga prover för misstänkt orf (smittsamt muneksem) på får i Sverige.

Men nu finns möjlighet att skicka in prov för kostnadsfri analys på SVA via ett projekt där målsättningen är att sätta upp en PCR-diagnostik för parapoxvirus. Har ni får där orf kan misstänkas är ni välkomna att skicka in prov till SVA i form av material från blåsa eller krusta.

Läs mer här!

Hostar dina tackor? Eller har du fått anmärkning ”pneumoni/pleurit” vid slaktavräkningen? Då kan det finnas anledning att se över om dina får har fått lunginflammation.

Bild 1. Lungor från ett får med lunginflammation. Normalt laxrosa luftförande lungvävnad  i nedre delen av bilden och sjukligt förändrade grålila lunglober överst i bilden. Foto Felicia Studer Tauni (tidigare Asp Tauni).

Bild 2: Lamm med segt näsflöde, vars orsak kan vara t.ex. lunginflammation eller infektion i näshålan.

Bakgrunden till sjukdom i de nedre luftvägarna (bronker och lungor) är komplex. Här följer en övergripande sammanfattning över orsaker till lunginflammation och vad som kan göras fortsatt om problem konstaterats i en besättning.

Lunginflammation kan orsakas av bland annat bakterier, virus och parasiter, men även faktorer som luftkvalitet och inhysningsform påverkar. Ibland finns ett enskild sjukdomsorsak, men inte sällan uppstår sjukdomsfall till följd av en kombination av faktorer. Det betyder också att vissa bakterier, som vanligtvis förekommer utan att orsaka sjukdom, under vissa förutsättningar kan göra så att djuren blir sjuka.

Läs hela artikeln här!

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.