Välkommen till årets andra nyhetsbrev från Gård & Djurhälsan FÅR!

#kollpålammen

Lammbranschens satsning för att skapa fler värdefulla lamm till en hungrig marknad. Här får du som lammproducent/Herde värdefulla tips och idéer om hur du på bästa och enklaste vis når hela vägen fram med lammen. I lammproduktion är timing väldigt viktigt, det gäller att satsa sina resurser i rätt tid och på rätt plats för att lyckas. #kollpålammen hjälper dig att hålla riktningen, det är gratis och du kan själv bidra med dina erfarenheter genom att dela ett inlägg med #kollpålammen. Läs mer här!

I arbetet med att stärka svensk produktion av gris, nöt och lamm har branscherna enats om en långsiktig vision som sträcker sig till år 2030. Visionen är att kött från Sverige ska vara en del av världens hållbarhet.

För att uppnå målet har arbetet delats in i etapper. Under första etappen av arbetet med Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm har den övergripande målsättningen varit en ökad svensk produktion av gris-, nöt och lammkött. I etapp 2 så är den övergripande målsättningen ökad efterfrågan på svenskt kött för världens hållbarhet. Målet ska uppnås genom att hela värdekedjan jobbar tillsammans för att stärka målområdena hållbarhet, marknad och produktion & kvalitet.

Inom varje målområde har vi gjort ytterligare prioriteringar genom att speciellt lyfta klimat & kretslopp inom målområde hållbarhet, foodservice inom målområde marknad och rätt sortering & köttkvalitet inom målområde produktion & kvalitet.

Klicka på bilden ovan och se filmen om Digitala möten med Gård & Djurhälsan!

Katarina Gustafsson

Låt inte fåren sprida för många parasitägg ute
Den viktigaste tidpunkten för träckprovsun­dersökning av tackorna är på våren under stallperioden; från andra halvan av april och alltid före betessläpp. Då ges möjlighet att vid behov avmaska tackorna så att de inte sprider stora mängder av parasitägg på välkomstbetet eller i vårfållan. Måste man släppa djuren tidigare bör man också kolla dem tidigare.
Under betessäsongen följer man sedan lammen genom träckprovtagningar till exempel inför betesbyten. Ju oftare man tar träckprov från lammen desto större chans att kunna förebygga ett parasitproblem.

Fåren infekteras på betet då parasiternas ägg har kläckts och larverna utvecklats via olika stadier.

Antal prover
De senaste åren har vi gett rådet att ta fler individprover per träckprovsomgång som en anpassning till att besättningsstorlekarna i landet ökar. I stället för att alltid skicka in sex påsar från sex individer rekommenderar vi nu att ta minst sex prover, och i större besättningar från cirka 10 % av djuren i den grupp du vill undersöka. Alltså 9-12 prover i grupper om 70-130 djur. Det är relativt lätt att plocka träck direkt från fårets ändtarm. Se vidare i filmen om träckprovstagning!

Att ta träckprov direkt från fårets ändtarm är oftast det smidigaste sättet.

Avmaska på rätt sätt
När du tillsammans med din veterinär kommit fram till att det är dags för avmaskning och valt preparat gäller det att avmaska djuren på rätt sätt. Endast genom att säkerställa att alla djur får i sig rätt dos avmaskningsmedel nås en bra effekt vid avmaskningen. Väg helst djuren, kalibrera avmaskningspistolen och arbeta lugnt och metodiskt. Korrekt utförd avmaskning minskar också risken för att parasiterna ska utveckla resistens mot avmaskningsmedlet. Se vidare i filmen om avmaskning.

Resistensläget
Resistens påvisades i fyra nya besättningar under 2019, vilket är på samma nivå som under de senaste fyra åren. Detta tyder på ett extremt bra resistensläge jämfört med de flesta länder, och en situation som är väl värd att försöka bevara.

Situationen med ett ständigt ökande antal besättningar där ivermektin inte fungerar för bekämpning av Haemonchus är dock oroande. 2007 konstaterades ett unikt gott läge med endast två av 45 besättningar som visade tecken på resistens hos stora magmasken men då endast mot bensimidazoler (dit t ex Axilur och Valbazen hör). Däremot fungerade då ivermektin (aktiv substans i t ex Ivomec och Noromektin) i alla besättningar. Det finns alltså behov av nya data för att fastställa dagsaktuellt läge, och en ny systematisk undersökning står följaktligen högt på önskelistan.

För att hålla koll i den egna besättningen rekommenderas att i första hand göra en behandlingskontroll, d v s ta ytterligare en provomgång 7-10 dagar efter avmaskning för att se att allt har fungerat, i synnerhet om man har högt värde och Haemonchus i utgångsprovet.

Andra sätt att hålla masken kort
Rotation och växelbete
Ett sätt att minska parasittrycket är att använda sig av betesrotation, d v s att byta bete ofta. Man bör dock tänka på att larver finns kvar i den fålla som djuren lämnat tidi­gare om de återkommer dit samma säsong, vilket kan orsaka parasitproblem.

Att växelbeta, och i viss mån även att sambeta, med annat djurslag är också ett sätt att minska parasitförekomsten på betet. Andra djurslaget, som nötkreatur och häst, fungerar som ”larvdödare” eftersom de äter upp en hel del av de larver som annars skulle ha smittat fåren, och dessa parasiter dör när de hamnar i ”fel” djurslag. Det finns dock viktiga undantag. Ett är stora lever­flundran, Fasciola hepatica, som smittar både nötkreatur och får även om fåren är känsligare. Om man har problem med stora leverflundran på markerna är det bäst att låta får och nöt växelbeta årsvis eller se till att fåren betar före nötkreaturen.

Undvik däremot getter eller alpackor för växelbete med får eftersom dessa djurslag infekteras med samma parasiter som fåren.

Återväxt
Att låta fåren beta en återväxt efter grovfo­derskörd har stora fördelar genom att man då erbjuder dem näringsrikt bete med ett lågt parasittryck. Det fungerar ofta väldigt väl att släppa vårfödda, avvanda lamm på sådant bete.

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.