Schysst kött

Världsledande på djuromsorg

I Sverige har vi en av världens mest omfattande lagstiftningarna för hur våra djur ska tas om hand på bästa sätt. Den svenska djurskyddslagen, som stiftades redan 1988 och bygger på en förebyggande djurhälsovård i nära samverkan mellan uppfödare, veterinärer, branschorganisationer, företag och myndigheter.

Världsledande på djuromsorg

Djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt

Svensk djurskyddslagstiftning utgår från att djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Detta innebär exempelvis att grisar ges ordentligt med strö, att kor går på bete sommartid och att våra djur har större ytor att röra sig på inomhus jämfört med övriga EU-länder.

Inom hela EU är det förbjudet att kupera svansen på smågrisar, men Sverige är ett av få länder där lagen efterlevs. Tack vare större utrymmen och strö som sysselsättning undviker svenska grisuppfödare att deras grisar biter av varandras svansar. Svanskupering på lamm är inte heller tillåtet, men får ske i till exempel både Danmark och Tyskland.

Fixering av suggor är förbjudet i Sverige. I många andra länder är det tillåtet ungefär 160 dagar om året, bland annat under de perioder då suggorna diar sina kultingar.

Max åtta timmars transport

I Sverige tillåts max åtta timmars transport till slakteriet. EU-reglerna medger 14 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas.

Ingen slakt utan bedövning i Sverige

I Sverige är det lag på att alla djur som slaktas måste bedövas, det vill säga göras medvetslösa, innan de tappas på blod. Denna lag gäller inom hela EU, men det finns undantag för så kallad religiös slakt där djuret inte bedövas utan får halsen avskuren när det är vid fullt medvetande. I Sverige tillåts inga undantag och Sverige är ett av få EU-länder som helt förbjuder obedövad slakt.

Eftersom flera EU-länder har en stor överproduktion av kött från djur som inte bedövats före slakt är det inte osannolikt att sådant kött importeras till svenska konsumenter. För trots att Sverige förbjuder slakt utan bedövning finns inget förbud mot import av mat som är oförenlig med svensk lagstiftning.

Vad gäller halalslakt finns det inget generellt förbud mot bedövning inom islam. Därför kan man slakta halal i Sverige enligt svenska slaktmetoder.

Här hittar du vår svenska lagstifting!

 

Förebyggande djurskydd

Svenska djur har ett bättre djurskydd och är friskare, vilket den mycket låga antibiotikaanvändningen kanske är det bästa beviset på.  Med fokus på systematisk kontroll har vi lyckats bekämpa och utrota flera sjukdomar som djur i andra länder drabbas av.

Tredjepartscertifiering

Grundcertifiering Gris är en standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. Den innehåller detaljerade regler om bland annat stallmiljö, djuromsorg och smittskydd i enlighet med svensk lagstiftning. Grundcertifiering Gris är en certifiering av Sveriges grisgårdar som genomförs med en oberoende tredjepartskontroll.

Ett oberoende certifieringsorgan kontrollerar att reglerna följs genom revision på gården. Då granskas bland annat att kraven på utrymme följs, att alla djur får daglig tillsyn, att sjuka djur tas om hand och att det finns larmanordning som varnar om det skulle bli strömavbrott.

Läs mer om certifieringen här!

Djurskyddsdeklaration

Sedan den 1 juni 2010 finns ett krav på att veterinärer ska fylla i en djurskyddsdeklaration i samband med besök för villkorad läkemedelsanvändning i grisbesättningar. Detta arbete genomför bland annat av Gård & Djurhälsans veterinärer på de svenska gårdarna och är en del i att djurskyddet för grisar i svenska besättningar stärks. Det är Jordbruksverket som har arbetat fram systemet med djurskyddsdeklarationer tillsammans med veterinärer, näringen och Länsstyrelserna.

Vid en djurskyddsdeklaration för villkorad läkemedelsanvändning besöker djurhälsoveterinärerna gårdarna och går då igenom att djurskyddsnivån är acceptabel enligt svensk lagstiftning och ger därefter ett godkännande. Vid avvikelser upprättas åtgärdsplan och vid kritiska avvikelser sker omedelbar anmälan till djurskyddsmyndigheten hos Länsstyrelsen. Djurhälsoveterinärer fyller även i deklaration vid hälsogenomgångar i samband med läkemedelsbehandlingar. I deklarationen finns uppgifter om t.ex. mängden strö i boxarna, hur djurägaren hanterar sjuka eller skadade djur och att fixering av suggor inte förekommer. Djurskyddsdeklarationen är ett kvitto för djurägarna att de uppfyller djurskyddsnivån.

Besök Jordbruksverket för mer information

 

Därför är knorren viktig

I Sverige är det inte tillåtet att kupera svansen på grisarna. När grisar utsätts för stress, inte kan utföra sina naturliga beteenden eller är understimulerade kan svansbitning uppstå. Svansbitning, när grisar biter av svansen på en annan gris, är plågsamt för det drabbade djuret men är också en indikation på att grisarna inte har det bra. Svenska grisbönder arbetar med att ge grisarna en stressfri och stimulerande miljö så att svansbitning inte uppstår.

I de flesta EU-länder har man inte åtgärdat dessa grundläggande brister i grishållningen, utan väljer istället att kupera grisarnas svansar, vilket innebär att beteendet inte kan utföras men att de bakomliggande orsakerna till svansbitning finns kvar. Europeiska livsmedelsmyndigheten har i en rapport från 2007 visat att mer än 90 procent av grisarna i EU svanskuperas. EU:s grisdirektiv har sedan 1 januari 2013 ett förbud mot rutinmässig svanskupering, men än så länge är det bara Sverige, Finland och Litauen som lever upp till detta krav.

”Sedan 2010 har FVO [EU-kommissionens livsmedels- och veterinärbyrå] gjort 17 inspektioner i medlemsstaterna som avsett efterlevnaden av EU´s grisdirektiv 2008/120/EC om miljöberikning och förbud mot svanskupering. Av dessa 17 inspektioner påpekade FVO brister i efterlevnaden avseende tilldelning av strö till grisar samt förekomst av svansamputationer i 12 fall (Belgien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Italien 2010 och 2012, Portugal, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike). I t.ex. Danmark amputeras svansen på mer än 98% av grisarna. I tre inspektioner kommenterades inte funna brister och endast vid två inspektionstillfällen (Luxemburg och Sverige) kunde man rapportera full efterlevnad av EU´s grisdirektiv.”

Citat från Bo Algers, veterinär och professor i husdjurshygien vid SLU.

EFSA-rapport om svanskupering

Frigående suggor – hela livet

Svenska suggor får inte hållas fastspända (fixerade), vare sig när de är dräktiga/väntar på att betäckas (s.k. sinsuggor) eller under digivningsperioden, när de har smågrisar. I övriga EU var det fram till årsskiftet 2012/2013 tillåtet att hålla suggor fixerade året runt. Nu har EU-reglerna skärpts och det är enligt EU:s grisdirektiv sedan 1 januari 2013 förbjudet att fixera suggorna från och med fyra veckor efter betäckning till en vecka före grisningen. Ännu är dock 3,2 miljoner av EU:s 15 miljoner suggor fixerade även under denna tidsperiod.

Här finns Jordbruksverkets rapport om efterlevnaden av det s.k. grisdirektivet.

Mer information från Jordbruksverket om EU:s grisdirektiv och dess marknadseffekter

 

God hälsa även när djurskyddet försvårar smittskyddet

Andra djurskyddsregler innebär en större risk för smittspridning. I Sverige får alla grisar strö, som t ex halm eller torv, att böka i för att få utlopp för sina naturliga beteenden. De ska även ha hel golvyta att ligga och gå på. Sammantaget innebär detta att det är besvärligare och mer tidskrävande att göra rent i boxarna, och därmed är det även mer arbetskrävande att hålla infektionstrycket på en låg nivå.

I EU hålls ca två tredjedelar av alla grisar på helspaltgolv (ett gallerliknande golv där smutsen trillar igenom hålen). Sex procent av grisarna bedöms ha tillgång till strö (EFSA 2007). Detta underlättar rengöringen men avsaknaden av strö innebär att grisarna inte får utlopp för sin medfödda drift att böka, vilket i sin tur leder till stress hos djuren. Stressrelaterade beteenden såsom svansbitning blir då vanligare.

Det goda hälsoläget och den låga antibiotikaförbrukningen i den svenska grishållningen visar dock att man trots dessa olika förutsättningar ändå lyckas bättre med att hålla infektionstrycket nere.