Schysst kött

Öka svensk livsmedelsförsörjning

Hälften av den mat vi äter i Sverige är importerad mat. Denna står för 70 av det klimatavtryck som kommer från mat. Svensk uppfödning av gris, får och nöt är en naturlig del av det svenska lantbruket och en viktig parameter för ett hållbart kretskopp på gårdarna.

Öka svensk livsmedelsförsörjning

Hälften av vår mat är import

Hälften av den mat vi äter i Sverige är importerad mat. Denna står för 70 av det klimatavtryck som kommer från mat. I Sverige har vi tillräckligt till alla av morötter, mjöl och socker. För att kunna öka andelen svensktillverkad mat behöver vi alla hjälpas åt. Bland annat behöver vi:

  • Öka exporten av svensk mat i fredstid
  • Fler kommuner ska upphandla svenskt för att säkra en nära och robust produktion
  • Befintliga livsmedelsföretag ska växa och nya utvecklas
  • Ytterligare 600000 hektar åkermark kan odlas
  • Ny teknik och innovationer är en del av lösningen

Källa: LRF

Nationella handlingsplaner

I snart tre år har utvecklingsarbetet kopplat till våra nationella handlingsplaner gör ökad svensk gris-, nöt- och lammproduktion pågått. Handlingsplanerna i linje med Sveriges livsmedelsstrategi och totalt rör det sig om 199 punkter som branscherna ska ha klarat av till slutet av 2018. Handlingsplanen är indelad i fyra målområden; marknad, export, produktion samt stöd och regler. Inom dessa har branschens olika aktörer såsom myndigheter, producenter, rådgivningsföretag och handel definierat olika delmål med tillhörande åtgärder. När 2017 summerades var 76 aktiviteterna genomförda, på 104 punkter pågår arbete medan resterande 19 punkter skulle påbörjas 2018.

Gjorda insatser har haft positiv effekt på den svenska produktionen av gris-, nöt-, och lammkött. Ökningen för griskött har varit +3 procent, för nötkött +8 procent och lammkött +5 procent.

Även andra mål inom de nationella handlingsplanerna har uppnåtts, exempelvis har den allmänna kännedomen om märkningen Kött från Sverige, kännedomen om Sveriges låga antibiotikaanvändning och inte minst konsumtionen av svenskt kött ökat.

Läs mer om de nationella handlingsplanerna!

Positiv trend svenskt nötkött

Svenska nötköttsproducenter är generellt duktiga på att föda upp och ta om hand sina djur, men trots detta har det varit en lång tid med negativ utveckling. Sedan 1930-talet har antalet kor i Sverige halverats, medan antalet nötkreatur successivt har ökat globalt. Idag finns 79 procent av världens alla nötkreatur i Sydamerika och Afrika tillsammans, medan endast en 1 promille av nötkreaturen föds upp i Sverige.

Inom Handlingsplan Nöt arbetar olika aktörer för att öka den svenska produktionen av nötkött. Målet är att öka landets självförsörjningsgrad men även att möta den svenska konsumentens efterfrågan på ett hållbart svenskproducerat nötkött.  Idag är ca hälften av det nötkött som äts i Sverige importerat, men i framtiden vill vi kunna erbjuda betydligt mer svenskt, vilket skulle gynna både den svenska bonden, antalet arbetstillfällen i landet, den biologiska mångfalden samt miljön i övrigt positivt. Under våren har flera åtgärder genomförts och de sammanlagda resultaten visar nu att den svenska produktionen på nötkött äntligen ökar.

Inom Handlingsplan Nöt finns totalt 82 åtgärder som ska vara genomförda till årsskiftet 2018/2019. Några av de åtgärder som är klara inom målområde produktion är:

  • stallskolor, dvs erfarenhetsutbyte ute på gård, har man inom projektet ”Kvalitetskalv” arbetat för att fler djur ska gå till slakt. Ett informationsmaterial finns framtaget och tillgängligt för den intresserade. https://www.gardochdjurhalsan.se/sv/not/projekt/kvalitetskalv/
  • Det finns mycket information och kunskap om dikoproduktionen, men materialet har varit utspritt. Inom projektet ”Dikoåret” har aktuellt material sammanställts till ett och samma ställe. Läs mer via länken nedan.
  • Inom projektet ”Efterkalkyl nöt” har man tagit fram underlag för att jämföra konkurrenskraften hos några av Sveriges nötköttsproducenter, samt påvisa nyttan av ekonomisk uppföljning.
  • Sveriges Nötköttsproducenter har tillsammans med Svenska Köttföretagen gjort en analys över forskningsbehov som har lämnats till Stiftelsen Lantbruksforskning.
  • Sveriges Nötköttsproducenter har tillsammans med LRF Kött och McDonalds delat ut 80 tjurar inom projekt Romeo. Producenter som utökar med 20 kalvningar under två år kan ansöka om en tjur. Läs mer via länk nedan.
  • Jordbruksverkets tävling ”Framtidens smartaste stall” har avgjorts. För nöt fanns tävlingsbidrag för slaktungnöt och dikor. Dessa innehåller mycket bra information om planeringen av en byggnation och finns att ta del av på Jordbruksverkets hemsida.
  • Agribenchmark beef är ett globalt nötköttsnätverk för benchmarking. Se länk nedan.

Bättre och effektivare grisproduktion

Svensk grisproduktion är unik med god djurvälfärd, friska djur och bland den lägsta antibiotikaanvändningen i världen. För att fortsätta vara det hållbara valet när man som konsument vill äta kött krävs ständig positiv utveckling och lönsam produktion i hela värdekedjan, från gård, produktion till handel.

Arbetet med att utveckla den svenska grisrådgivningen är en del av Handlingsplan Gris. Målet med handlingsplan Gris är att svensk grisproduktion år 2018 ska ligga på 30 producerade grisar per år till en maximal produktionskostnad på 550 kronor per gris. För att nå detta finns det fem expertgrupper som ska arbeta med att anpassa kunskaper och erfarenheter från andra länder till den svenska modellen för grisuppfödning. Till det kommer en referensgrupp med företrädare för foderföretagen. Den svenska grisproduktion är unik. Tanken är att expertgrupperna ska kunna plocka med sig kunskap från andra länder och studera hur den kan användas i våra system.

Arbetet sker utifrån ett antal svenska testgårdar. Den ekonomiska ramen för projektet, som går under namnet 30 för 550, är 20 miljoner kronor under tre år och hade sin start 2016. I finansieringen ingår även produktivitetspengen och utbildning av processledare. Huvudfinansiärer är foderföretagen, slakterierna och LRF Kött. De fem expertgrupperna är;

  • Fruktsamhet: Johanna Fjelkner, Gård & Djurhälsan, Lotta Henrysson, Svenska Köttföretagen, Fleming Thorup, Seges
  • Rekrytering och avel: Åsa Bönnestig, Svenska Köttföretagen, Benedicta Molander, Gård & Djurhälsan, Linda Lundberg, Svenska Köttföretagen
  • Smågrisöverlevnad: Kristian Juul-Volshøj, SvineRådgivningen, Jörgen Lindahl, Distriktsveterinärerna, Rebecka Westin, Gård & Djurhälsan
  • Tillväxtgrisar: Simon Andersson, Lundens Djurhälsa, Katarina Frisch-Karlsson, Gård & Djurhälsan, Camilla Hallgren, Hushållningssällskapet
  • Ekonomi: Christine Andersson, LRF Konsult, Ingvar Eriksson, Gård & Djurhälsan, Marcus Halvarsson, Fyrklövern
  • Förkortad ditid – specialgrupp: Gunnar Johansson, Gård & Djurhälsan, Erik Lindahl, Lundens Djurhälsa, Jörgen Lindahl, Distriktsveterinärerna

Läs mer om 30 för 550 här!

Ny svensk standard för lammkött

Lammlyftets mål är att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som ska vara tillämpar för alla olika produktionsmodeller och i alla led i produktionskedjan. Arbetet ska vara klart senast den 31 dec 2020. Lammlyftets resultat kommer att bli en manual, med ett kapitel för varje led i kedjan, som innehåller praktiska råd om hur man bör gå till väga om man vill vara med och höja kvaliteten på det svenska lammköttet ännu mer.

I Lammlyftets första, nu avslutade, del har de kvalitetsegenskaper som har störst generell betydelse för svenskt lammkött identifieras. Det fortsatta arbetet går ut på att hitta mätbara kontrollpunkter för samtliga kvalitetsegenskaper i alla olika led i produktionskedjan och sedan koppla dessa till praktiska insatser. De kvalitetsegenskaper som Lammlyftet nu arbetar vidare med är slaktkroppsstorlek, kroppsform, fettgrupp, smak, mörhet, saftighet och hållbarhet (”bäst före”).

Läs rapport av Lammlyftet del 1